Lunds Montessorigrundskola

Gröna skolgårdsrapport 2023 – Bambuskog

Projektbeskrivning

Vi, pedagoger, elever och föräldrar på Lunds Montessorigrundskola, har under det gångna läsåret arbetat för förändring av vår skolgård för att skapa en mer varierad lek- och lärmiljö för (i första hand) låg- och mellanstadiet. Vi har tillsammans, bland annat, skapat en slingrande stig genom skolgården. Denna stig erbjuder olika syn-, känsel- och ljudintryck. Som en del av denna stig har vi i det nordvästra hörnet av skolgården velat skapa olika rumsliga gestaltningar med bambu. Till projektet har vi beviljats bidrag från Gröna skolgårdar och från vår hyresvärd Hemsö.

“Bambuskogen", som vi kallar det senaste projektet, har initierats i slutet av vårterminen och realiserats under höstterminen. Bambuskogen omgärdar en öppen yta, “gläntan”, som kan användas som uteklassrum men även för bygglek under kontrollerade former. Den varierande höga växtligheten kommer med åren att erbjuda både lä och skugga, men även skapa avskildhet med sensoriska upplevelser som lugnande hörselintryck. Vår slingrande stig, som i det nordvästra hörnet består av stockar och olika klätterredskap, har tack vare bambun fått en fantasieggande inramning och tydlig markör av början/slutet. Önskan om att i framtiden kunna skörda bambustavar är ytterligare en viktig aspekt av projektet. Tanken att odla bambu både för byggen av olika instrument samt för att ljudsätta skolgården med vindspel som byggs i uteklassrummet är lockande. Inspirationen kom ursprungligen från en närliggande fastighet utanför skolans område, där en privatperson odlar bambu. Slöjdlärarna på skolan har besökt fastigheten och fått av ägaren ta med sig bambustavar till slöjd- och musikundervisningen. Därför var planteringarna i den första av skisserna tänkta vara av bissetbambu (Phyllostachus-släktet). För att säkerställa att inte bambun oönskat sprider sig på fastigheten med underjordiska rotskott valdes istället olika sorters klumpbildande bergbambu (Fargesia). Arbetet med att gräva ned s.k. rotspärrar bedömdes vara för mycket att begära av frivilliga föräldrar, och att anlita en grävmaskinist hade kunnat spräcka vår budget. Framtiden får därför utvisa vilka typer av slöjdprojekt vi kan göra av de planterade bambusorter, vars stavar troligen som mest kan bli ca 1,5 cm i diameter (t.ex. Nitida). Korgar av olika slag ser vi fram emot att slöjda - som tur är har vi en i personalen som brukade fläta korgar av bambu i sin barndom.

När det kom till urval av lämpliga bambusorter togs i slutet av augusti kontakt med en plantskola specialiserad på bambu. Trots att plantskolan låg i Holland var det förmånligt att handla större bambuplantor därifrån jämfört med plantskolorna i Sverige. Enligt plantskolans rekommendation skyndade vi på med planteringen, som ursprungligen var planerad till slutet av oktober. Plantskolans råd var att vi skulle plantera kring mitten av september för att bambun skulle hinna rota sig innan vintern. Den nya tidsplanen förankrades skyndsamt hos rektor, vårdnadshavare och leverantörens fraktbolag. Under vecka 35 betalade vi beställningen av totalt 38 st plantor av fem olika sorters bergbambu i krukstorlekar 15-35 liter. Följande sorter ur plantskolans sortiment valdes till skolgården: Fargesia sp. Jiuzhaigou 1, Fargesia ‘Rufa’, Fargesia Demissa ‘Gerry’, Fargesia Nitida (Neufeld) x
‘Schensbossen’ och Fargesia sp. Jiuzhaigou ‘Deep Purple’. De högsta sorterna (upp till 5m) skulle planteras längs stängslet mot gatan, medan höjden av sorter in mot gården blir allt lägre (ca 2-3m). Samtliga sorter är härdiga för vårt klimat. Merparten av plantorna är vintergröna medan två sorter fäller bladen under vinterhalvåret. Mixen är tänkt att skapa variation och skiftningar som väcker intresse året om.

Att planera leverans av bambu till en lämplig tidpunkt och koordinera föräldrarnas insats sköttes genom mejlkorrespondens mellan skolans och föräldrarnas representanter. När lastbilen med leverans av bambu kom på måndag eftermiddag vecka 37 hjälpte eleverna i åk 8 att lasta av plantorna. När bambuplantorna i väntan på plantering flyttades till framsidan under samma eftermiddag, var flertalet elever från låg- och mellanstadiet omedelbart där. Det var roligt att iaktta hur barnen genast tog till sig de nyanlända plantorna, skapade gångar och olika gömställen genom att flytta på krukorna. De var också ivriga att hjälpa till med bevattning då plantorna vid ankomst skulle ges en ordentlig rotblöta. Barnen fortsatte att skapa nya formationer även kommande dagarna, de ramade in gungan på gröningen, ringade in lekhästarna, formade skyddade platser mot väggen etc. Hur ska man bäst ta tillvara sådan kreativitet? Ritningen för bambuskogen ändrades redan första dagen av projektansvarige efter att ha iakttagit barnen. Det adderades då fler “kojor” genom omplacering av plantorna vi hade att
tillgå.

Efter provgrävning av en planteringsgrop kunde det konstateras att marken både var lätt att gräva, jorden mullrik och dessutom hade vi på skolan turen att ha egen, färdig kompostjord på skolgården. Således kunde vi istället för att investera i jordförbättring använda resterande pengar av vår budget till att köpa in ytterligare plantor. Det var nämligen så att efter att ha iakttagit barnens idérikedom med att skapa rumsligheter genom att flytta omkring plantorna, tänkte vi att det skulle vara en rolig överraskning att låta elever i de lägre årskurserna formge en helt egen bambuplantering på gröningen utanför skolbyggnaden (framför “Gröna ingången”), där plantorna hade stått i väntan på föräldrarnas planteringsdag. För detta ändamål köpte vi därför in ytterligare 13 stycken plantor av två olika lägre sorter (med sluthöjd 1-1,5m). Dessa två sorter, Fargesia murieliae 'Simba' och Fargesia murieliae 'Bambi' täcker inte för utsikten från fönstren när de når sin slutgiltiga höjd. De kan dessutom, likt ‘Rufa’ formklippas hårt, vilket kan både vara en rolig övning och en lämplig sysselsättning för enstaka barn framöver.

Efter provgrävning av en planteringsgrop kunde det konstateras att marken både var lätt att gräva, jorden mullrik och dessutom hade vi på skolan turen att ha egen, färdig kompostjord på skolgården. Således kunde vi istället för att investera i jordförbättring använda resterande pengar av vår budget till att köpa in ytterligare plantor. Det var nämligen så att efter att ha iakttagit barnens idérikedom med att skapa rumsligheter genom att flytta omkring plantorna, tänkte vi att det skulle vara en rolig överraskning att låta elever i de lägre årskurserna formge en helt egen bambuplantering på gröningen utanför skolbyggnaden (framför “Gröna ingången”), där plantorna hade stått i väntan på föräldrarnas planteringsdag. För detta ändamål köpte vi därför in ytterligare 13 stycken plantor av två olika lägre sorter (med sluthöjd 1-1,5m). Dessa två sorter, Fargesia murieliae 'Simba' och Fargesia murieliae
'Bambi' täcker inte för utsikten från fönstren när de når sin slutgiltiga höjd. De kan dessutom,
likt ‘Rufa’ formklippas hårt, vilket kan både vara en rolig övning och en lämplig sysselsättning
för enstaka barn framöver.
Under lördagen vecka 37 hade föräldrarnas utemiljögrupp samlat in frivilliga och hjälptes åt
att plantera de 38 plantorna som hade anlänt på måndagen. Totalt var det 23 föräldrar som
var anmälda till lördagen. En av dessa föräldrar jobbar på den skånska plantskolan, där vi
köpte barnens bambuplantor, och hon kunde då även leverera plantorna till skolgården. Stort
tack till henne och alla andra föräldrar som gjorde en imponerande insats under en solig
förmiddag och planterade Bambuskogen på vår skolgård!

På tisdagens slöjdlektion vecka (v 39) fick tretton barn i åk 3 (från Gula och Blå klasser) delta i planeringen och planteringen av barnens bambudunge. Vi använde oss av rockringar och paraplyer för att lättare kunna föreställa hur stora dessa fontänliknande, lite lägre arter av bergbambu kommer att bli om något år, så att vi inte planterade för tätt. Barnen var entusiastiska och engagerade - de grävde ned varsin planta av antingen Fargesia murielae ‘Simba’ eller ‘Bambi’, blandade i lövkompost, vattnade och täckte slutligen marken runt plantan med flis. Vi drog över lektionstiden (80 min) med ca tjugo minuter och barnen fick gå på rast och efterföljande lektion allt eftersom, men flertalet barn ville stanna längre för att hjälpa till, tills tiden var inne för lunch. Det är fortfarande “early days” för projektet. Vi på LMG ser fram emot att se Bambuskogen och Barnens bambudunge växa till sig under kommande år. Jag tror dock att vi är överens om att starten för projektet har varit lyckosam. Bambuskogen och Bambudungen har tagits väl emot av såväl barn som pedagoger, och det har varit roligt att så många föräldrar ville
vara medskapare till projektet.

Lärdomar om projektet

Initiativtagaren/projektansvarige började med att diskutera idén med sina närmaste kollegor under april-maj för att sedan förankra idén hos rektorn inför ansökan om bidrag. Initiativtagaren hade med sig en 5 meter lång bambustav till skolgården som “måttstock” inför arbetet att ta fram ett förslag. I samband med utevistelsen pratade hon med de barnen som samlades omkring henne. Pratstunden med barnen kunde utvecklats till att vara mer organiserad. Inför bidragsansökan mejlades ett första utkast av ritning över bambuskog och dess föreslagna placering till samtliga i personalen. De synpunkter från personalen som kom in användes för att förbättra förslaget. Projektansvarige kontaktade även
fastighetsbolaget Hemsös representant och presenterade idén via mejlkorrespondens. Representanter för utemiljögruppen kontaktades först i samband med att bidraget blev beviljat, mot slutet av vårterminen. Projektet var vilande under sommaren, men drogs igång av initiativtagaren i samband med skolstart. Då kontaktades en specialist på bambu i hopp om att kunna anlita denne för sortval och råd kring utformning/plantering, men hen har ej återkommit.

Kostnaderna för projektet har, förutom inköp av bambuplantor från en plantskola i Holland, varit kostnaden för frakt från Holland, och inköp av bambuplantor från en lokal plantskola. Vi har klarat av grävarbetet manuellt och inte behövt investera i rotspärr då vi frångick de sorter som sprider sig med rhizomer. Vi behövde inte heller inhandla jordförbättring då vi hade egen kompost på skolgården. Därför har vi kunnat investera 95% av vår budget till inköp av plantor. Vår ursprungliga budget var 28 000 kronor varav vi ansökte om 20 000 från Gröna skolgårdar, ett bidrag som blev beviljat. Därutöver, när vi sökte fastighetsförvaltarens godkännande för projektet, erbjöd sig Hemsö genom sin representant att bidra till projektet med ytterligare 14 000 kronor. Det möjliggjorde att vi kunde investera i större rotsystem (krukstorlekar) vilket i sin tur hjälper plantornas etablering. Totalt har vi alltså använt ca 42 000 kronor till projektet Bambuskogen under hösten 2023. Kommande vår behöver vi köpa in gödsel och eventuellt ersätta plantor som inte har klarat sig. Med tiden kommer vi att
kunna dela på rotklumpar och utöka bambuskogen med fler plantor om så önskas. Det kan alltid diskuteras om rätt val gjordes längs vägen. Resultatet hade säkert kunnat bli bättre med experthjälp och bättre förankring hos barn och personal i form av en arbetsgrupp.

Valet att handla plantor från en plantskola i Holland kanske ter sig oetiskt när man kan välja att stödja lokala aktörer. Borde vi ha använt extra tillskottet från Hemsö till arvodering av grävmaskinist och inköp av rotspärr? Jag tror och hoppas att vi trots allt att gjorde rätt prioriteringar. Barnens lekskog har fått komma i första rummet och jag är övertygad att föräldrarnas hedervärda insats sprider ringar i vattnet för gemenskapen på LMG.

Om projektets framtid

Det visar sig först de kommande åren hur väl projektet Bambuskogen landar i verksamheten och om det åstadkommer önskad effekt på skolgården och hos barnen. Det vore roligt om vi kunde, när bambun är etablerad, formklippa bambu med gemensamma krafter för skojs skull, inte för att vi måste.
I framtiden kan vi ta ställning till om Bambuskogen ska utökas med bissetbambu. För detta krävs både fastighetsägarens tillåtelse och grävmaskinist då en kontinuerlig rotspärr måste grävas ned på cirka 60 cm djup. Avslutningsvis är erfarenheten från vårt projekt att det skulle ha varit roligt att involvera barnen än mer. Gestaltning blir något konkret för eleverna när plantorna står i sina krukor. Tänk att som barn få leka fram gröna rum på riktigt, inte bara tillfälligt! Kanske hade en lämplig arbetsgång varit att med gemensamma krafter avse en plats på skolgården, välja ut några sorters bambu med önskad sluthöjd, och sedan, när plantorna anlänt, låta eleverna ta ansvar för sin skolgård och i en demokratisk anda gestalta gröna rum (med stöd från oss vuxna), diskutera placering, pröva sig fram genom att sätta ut bambuplantor i rockringar och sedan plantera? Nu har vi provat detta i liten skala men med gott resultat.
Stort tack så här långt riktas till Gröna Skolgårdar, Hemsö, personal, vårdnadshavare och
förstås - våra elever!
Vid pennan,
Eeva Ovaska
Slöjdlärare i trä och metall