Uteklassrum Rökepipan

Platsen vi beskriver ligger i östra delen av Dalby, inte långt från Nyvångskolan och Solbyn. Hela området är ett omtyckt utflykts och rekreationsområde för både förskola, skola och grupper med friluftsaktiviteter. Här låg en gång Skryllestugan som var föregångare till Skryllegården. Området kallas fortfarande av många för "Gamla Skrylle".

Går vi tillbaka i tiden så har här bedrivits småskaligt jordbruk. Största delen har säkert använts som betesmark. Runt 1970-talet tog björk, körsbär och buskvegetation över en stor del av områdets hag- och fäladsmark. Glädjande nog har Lunds kommun vidtagit åtgärder som röjning och stängsling för betesdjur. Nu betas en del av markerna igen och belöningen kommer i form av större artrikedom.
Vi kommer här att begränsa oss till att beskriva några platser området:

• Rökepipan som är namnet på den lilla sjön eller dammen.
• Betesmarken väster om dammen.
• Ravinen i betesmarkens förlängning.
• Fägatan som går väster ut när vi kommer upp ur ravinen.

Man kan mycket väl besöka alla fyra platserna på en utedag men då blir aktiviteten mer som en vandring. Vill man fördjupa sig mer i varje plats så kan man dela upp besöken. Vi rekommenderar besök vid olika årstider.

Rökepipan

Vi utgår från parkeringen söder om Skrylleängskolan och fortsätter Vinkelvägen rakt fram (österut). Efter några hundra meter kommer man till en korsning. Där tar vi stigen till höger. Rökepipan syns efter cirka 50 m på vår vänstra sida.

Dammen är attraktiv under alla årstider. Den har både tillgänglig och otillgänglig strand vilket gör att både människor och djur kan samsas. Särskilt under vinter och vår ser man fåglar i dammen. Buskvegetationen ger också ett rikt fågelliv runt vattnet.

För barn i alla åldrar är nog vårens padd och grodlek den största upplevelsen. Här är ett utmärkt tillfälle att studera skillnaden på paddor och grodor. Upptäck paddornas rom som slingrar sig som ett dubbelt pärlband runt vegetation och nedfallna grenar.
Grodornas rom ligger i stora geléklumpar på vattnet.
Det finns många olika arter av småkryp i vattnet och platsen lämpar sig bra för håvning.

Se vår pedagogiska aktivitet Vattenhåvning.
Vegetationen runt och i dammen växlar efter årstiden. Under våren är vattenspegeln stor men under sensommar och höst är den nästan täckt av näckrosor.

Kaveldunet skiftar också utseende under hela året. Buskarna bär frukter av olika slag och bjuder frikostigt fåglarna på mat. Dammen fryser lätt och detta utnyttjas av Dalbybor och skolorna i närheten för skridskoåkning.

Betesmarken

Alldeles väster om dammen har vi en gammal fin betesmark. Det finns en övergång och när vi klivit över den så befinner vi oss i en marktyp som det bara finns några spillror kvar av i det skånska landskapet.

Detta är mulens marker. Här betar får, nötboskap och ibland hästar. Det finns många frågor att ställa: Hur kan de små växterna klara sig? Vilka växter hittar vi här som inte finns på en vanlig gräsmatta eller i skogen? Här finns träd längs stenmuren (som går i öst-västlig riktning). Hur har de klarat sig från bete? Här växer enar, hagtorn och nypon. Hur kan de överleva?

Många elever och vuxna tycker att det är besvärligt med betesdjur. Hur hade här sett ut om inte marken betats?

Här växer bland annat backsippor, jungfrulin i olika färgvarianter och timjan som luktar gott när vi går över marken. Under våren blommar körsbär, nypon, hagtorn och rönn. I den sankare delen, på andra sidan stenmuren, blommar bland annat vitsippor och kabbeleka. Under hösten blommar ljungen.
Har vi tur kan vi på senhösten hitta vaxskivlingar, små vackra svampar i gult och rött.
Många trädslag finns representerade längs muren och i betesmarken.

Vill ni arbeta med träd så titta på vår pedagogiska aktivitet Träd.
Här finns också plats för lek och det är ett utmärkt ställe att äta sin matsäck på.

Ravinen

Vi fortsätter genom betesmarken västerut och kommer till en övergång som vi passerar. Här rinner en liten bäck som inbjuder till lek, båt- och vattenhjulsbygge. När vi fortsätter stigen ner mot ravinen så är vyn en helt annan än ute på betesmarken som bara ligger knappt hundra meter därifrån.

Ganska stillastående vatten, döda träd och stora alar som speglar sig i vattnet. Här stämmer det som står i den gamla ABC-boken att alen tycker om att stå med fötterna i vatten. Det är inbjudande att slå sig ner och berätta något spännande om våra väsen. Eller är det så att vi är förflyttade till en plats där eleverna själva med hjälp av sin fantasi skriver sin egen berättelse?
Finns här något djurliv i vattnet? Jämför med Rökepipans djurliv.

Fägatan

Vi fortsätter upp från ravinen och tar till höger just vid krönet innan stigen går ut på den öppna marken och kommer in på en stig som går bland träd och har stenmurar längs båda sidorna.
Där man förr i tiden flyttade djuren till och från betesmarkerna kan man se vägar eller stigar med en stenmur på var sida. En sådan väg kallades för fägata. Vi har inga säkra bevis för att just denna stig är en sådan men den har alltid kallats för fägatan så vi väljer här att fortsätta kalla den så.

Man ser att det är en använd plats. Här pågår ibland kojbyggen och stengärdsgården har fått släppa till material till olika "installationer". Det mest iögonfallande är de olika träden och dess mångfald av former. Det går bra att arbeta i och med fägatan från ravinen och ett par hundra meter fram till den asfalterade cykelvägen. Inne i fägatan har man ett bra skydd även vid regn och blåst.
Här är det lämpligt att arbeta med träd och en bra aktivitet är också "levande naturstig".

Se vår pedagogiska aktivitet Levande naturstig.

Området är även rikt på dagfjärilar, trollsländor och andra småkryp.