Eld – ett av de fyra elementen

Eld är en process i vilken kemiska ämnen reagerar med syre och bildar andra ämnen, varvid värme avges. Eld är en typ av förbränning.

Lämplig årstid: året runt

När vi läser eller hör ordet eld är det nog inte den vetenskapliga definitionen vi först kommer att tänka på. Hur går våra och elevernas tankar om vi får tänka fritt runt ordet ELD? Den mysiga lägerelden, grillning en vinterdag eller tänker vi på brasan på valborgsmässoafton?

Är elden din vän eller fiende? När byter elden namn till brand eller eldsvåda? Elden förknippas med många ord som till exempel den svider, bränner, flammar, lågar ,värmer, förtrollar och så vidare. När vi ska uttrycka känslor använder vi gärna ord som har med eld att göra. Det bränner som eld, det svider som eld i magen, jag har en brinnande huvudvärk men också ett brinnande intresse. När vi talar om kärlek så kan det handla om eldiga, brinnande, heta eller varma känslor. Agitatorn kan hålla ett eldigt tal. Vi kan behålla ett intresse för olika saker genom att hålla lågan brinnande. Vi kan gå igenom eldprov och elddop.

Symboler runt elden har i alla tider använts av författare i dikter och sångtexter. Tankekartan runt elden kan bli stor och ämnet passar bra för ämnesövergripande aktiviteter.

Några av de saker som skiljer människan från djuren är:

• Hon kan göra upp eld och använda sig av den.
• Hon har förmågan att tala och skriva.
• Hon kan tillverka redskap och använda dem.

Det är punkter vi kan utgå från när vi arbetar med elden.

• Vi kan göra upp eld och värma oss, laga vår mat eller baka vårt bröd över den.
• Vi kan tala om eld och eldens egenskaper, dokumentera, skriva dikter eller berättelser, läsa ur till exempel Dan Anderssons 'Kolvaktarens visor'.
• Vi kan tillverka kolkritor och lerpärlor. Har vi utrustning till en enkel smedja kan vi smida.

När vi sitter runt elden och smälter maten kan vi knyta an till vad som sker i vår eld. Den lagrade solenergin i veden som med hjälp av syre ger oss den sköna värmen. Koldioxid och vatten stiger upp med röken.

Det är samma sak som just nu sker i våra kroppar. Förbränningen pågår för fullt. Maten vi åt var också lagrad solenergi och vi andas ut vatten och koldioxid.

Kom igång med eld

Historik

Tar vi lite papper och torr ved och sätter en tändsticka till så har vi en eld. Så enkelt har det inte alltid varit. Man tror att den första elden som människan använde var den som uppstod spontant genom åsknedslag. Man förstod nyttan av att kunna använda eld och lärde sig bevara och tämja den. Elden hade stor betydelse och den var inte lätt att styra. Därför var det bäst att inte kalla den vid sitt rätta namn utan man använde sig av så kallade noanamn. Ett vanligt noanamn var ”den röde hanen”. Att göra upp eld var en konst. Det gällde att hålla sina elddon torra innanför kläderna. Att snabbt göra upp eld kunde vara skillnaden mellan liv och död. Den gav värme, mat och kunde hålla rovdjur borta.

Det är inte mycket mer än hundra år sedan som elddonen fortfarande användes. I eldpåsen fanns flinta, eldstål och oftast fnöske. Fnösket fick man från en svamp som heter fnösketicka. I mitten av 1800-talet uppfanns svavelstickorna som tändes när man strök dem mot en sträv yta. Gasen som bildades när stickan tändes var giftig. Sedan 1900-talets början använder vi säkerhetständstickor som tänds genom strykning på speciellt plån. Uppfinningen gjordes av svensken G.E. Pasch och blev en stor svensk exportartikel.

Allemansrätt

Var och när får vi göra upp eld? Det säkraste är att använda färdigställda eldplatser på våra skol och förskolegårdar eller i våra naturområden. Om man ska göra upp eld på andra ställen så gäller det att välja plats med omsorg. Mark och vegetation får inte skadas. Man ska inte elda på klipphällar. Man är skyldig att ta reda på om eldningsförbud på grund av torka gäller. Det bästa är att fråga markägaren om lov om man ska elda ute i naturen. Man lämnar aldrig en eld som glöder utan ser till att den är ordentligt släckt innan man lämnar platsen.

Att göra upp eld och hålla den brinnande

Denna aktivitet anpassas efter elevernas ålder. Vi har först gått igenom allemansrätten var och när man får elda. Vi tittar också på elevernas kläder och talar om hur olika material brinner.

Eleverna delas in i grupper, får en angiven plats att elda på, ved och ett begränsat antal tändstickor. Uppgiften är att tända en eld och hålla den brinnande. Tillsammans i gruppen resonerar de om hur de bäst ska göra.

En del lyckas med hjälp av en tändsticka andra lyckas inte alls. Tillsammans diskuterar vi om varför några lyckades och andra inte. De ger varandra råd och till slut har varje grupp sin eld. Vi upplever att eleverna känner en stolthet och glädje över den egna elden.

Tillverka själv

Gör en egen eldpåse

Arbetar man med ett längre tema kring eld kan det vara bra med kringaktiviteter för att hålla temat vid liv. Att göra sin egen eldpåse (eller en/grupp) för att använda när man ska göra upp eld känns lite extra spännande. Påsen kan innehålla:

• Några ljusstumpar.
• Tändstickor och plån i en tät liten plastburk.
• Lite näver och små torra trästickor.

Tillverka paraffinrullar genom att rulla ihop tidningspapper hårt. Bind ett snöre runt rullen och doppa den i smält paraffin eller smälta ljusstumpar. Kan göras i plåtburk ute över öppen eld. Låt papprullen torka och skär eventuellt den i mindre bitar.

Göra ritkol

Du behöver:

• Raka fingertjocka pinnar av lind eller hassel. Lätt att få tag i under våren när många av träden runt skolorna beskärs. Pinnarna kan sen förvaras och användas vid lämpligt tillfälle.
• Konservburk i metall som inte har en plastad insida.
• Ugnsfolie till lock.
• Torr sand. (kan säkert tas från sandlådan på skolgården)
• Såg, sekatör eller kniv för att få pinnarna i rätt längd.
• Ved och bra plats att elda på.

Kapa pinnarna i samma längd som burken. Häll sand i burken, nästan ända upp till kanten. Stick ner pinnarna i sanden. Pinnarna ska stå stadigt och med lite mellanrum. Täck burken med folie så att det blir som ett tjockt lock. Elda runt och på burken i ca 30-45 min. Låt burken svalna lite innan den försiktigt töms. Ritkolen är färdig för användning!

Tillverka lerpärlor

Du behöver:

• Röd- eller blålera.
• Tändstickor.
• Tesked.
• Metallburk med lock (typ kakburk).

Det tar några dagar att förbereda pärlorna innan det är dags att bränna. Så här gör du:

Forma pärlorna i handen. De kan ha olika former. Gör ett hål genom pärlan med tändsticka. Vill man ha mönster på sina pärlor går det bra att trycka med tändstickan eller annat föremål.
Pärlorna får torka långsamt i rumstemperatur. Efter 1-2 dygn kan man polera pärlorna med teskeden. Låt dem sedan torka ytterligare ett par dygn. När pärlorna är torra är det dags att bränna. Lägg pärlorna i plåtburken, lägger du i lite torrt gräs i burken blir pärlorna svarta.

Sätt in burken i eldstaden och börja elda lite försiktigt på ena sidan av burken. Öka sedan efterhand eldens styrka och mängd så att efter cirka 45-60 minuter är hela burken omgärdad av elden. Eldar man för kraftigt direkt spricker pärlorna lätt och det låter som om man poppar popcorn. Mellan 2-4 timmar i elden är en bra utgångspunkt för hur lång tid som behövs för att pärlorna ska bli klara. Allt beror på burkens storlek och hur mycket som finns i.

Sedan är det dags att se det färdiga resultatet. Din lyckopärla är klar!

Laga mat över eld

Gryta över öppen eld

Grytan kan varieras efter vilka rotsaker man har tillgång till. Den kan göras vegetarisk eller med fisk.
Om det ska vara fisk i grytan så smakar det bra med dill istället för persilja. Här kommer ett grundrecept:

• Potatis, 2 normalstora/person.
• Morötter, 1 normalstor/person.
• Purjolök, 3-4 beroende på storlek.
• Palsternacka, några stycken.
• Rotselleri.
• Persilja, 2-3 knippen.
• Buljong, 12 pack.
• Eventuellt några burkar krossade tomater.
• Eventuellt någon örtkrydda.

För att kunna laga vår mat behövs: Eldstad, ved, någon form av galler, stor gryta, stor slev, skärbrädor, knivar.

Stompa

Stompa är ett gott bröd som kan gräddas både på stormkök och över öppen eld. Blanda följande ingredienser till en jämn deg och förvara den i plastpåse.

• 5 dl filmjölk
• ½ dl sirap
• 2 tsk fänkål
• 2 tsk anis
• 2 tsk bikarbonat
• 1 tsk salt
• 14 dl rågsikt

Platta ut till tunna bröd (ca ½ cm tjocka) och grädda på galler eller plåt över glöden. Kan också gräddas på stormkökets stekpanna. Bred smör på och njut.

Tillverka en kokgrop

Välj en plats där jorden är torr. Gräv en grop 60-80 cm lång, 40-60 cm bred och lika djup. Gropen kan också grävas rund. Börja med att gräva bort grästorvorna, spara dem för täckning och återställning av marken. När gropen är lagom stor kläs botten och väggarna med stenar. Elda rikligt i gropen under cirka 40 minuter. Ta bort överflödig kol. Bred ut den kol och aska som blir kvar i gropen. Stenarna är nu glödheta.

Så här tillreder vi foreller

Salta och tillsätt färska kryddor till fisken. Linda in dem en och en i smörpapper och till sist i riktigt vått tidningspapper. Fiskpaketen läggs på de heta stenarna i botten av gropen och andra heta stenar placeras över. För att lättare kunna avlägsna jord och torvor kan man lägga ett finmaskigt hönsnät eller en gammal bakplåt över fiskpaketen. Allt täcks med jord och till sist med grästorvorna.

Efter ca 45 min så öppnar man gropen och gräver försiktigt fram de färdiga fiskarna.