Landskapet – naturen – människan

Många barn och unga uppfattar "naturen" och markområden som statiska. En skog är en skog. Den bara växer där och har väl alltid funnits. Att vi planerat, värderat och har mål med all mark som finns i Sverige tänker vi kanske inte på. Det finns ju ingen mark som bara är.

Lämplig årstid: året runt

Landskapet är något som för de flesta av oss mest svischar förbi då vi är på väg någonstans. Men vad vi än befinner oss i för naturområde är de allra flesta utformade av och med människan.

Vi har samlat dessa mål och intresseområden i olika planer på kommunal, läns- och riksnivå. Det finns naturvårdsplan, översiktsplan, detaljplan, riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård med flera. Inte så sällan överlappar olika intresseområden varandra och tvingar fram prioriteringar.

I Skåne har vi en stark konkurrens om vad olika marker ska användas till. Här finns Sveriges bästa jordbruksmark, i vår sydvästra region är det tätbefolkat med en väl utbyggd infrastruktur av vägar, järnvägar och flyg. Handel, industri, forskning och utbildning är levande i regionen och kräver också fysiskt plats och naturresurser. Vi har många värdefulla marker för både natur- och kulturminnesvården. Många vill rida, cykla, springa, vandra och bada. Andra vill spela golf. Alla intressen ska samsas men vad ska vi prioritera på en viss plats? Att värdera och avgöra vikten av ett visst intresse är ett politiskt beslut. Ska vi göra ett naturreservat eller en parkeringsplats?

Här kommer ett lite drastiskt exempel men det tydliggör resonemanget.

Värderingsaktivitet

Hur värderar jag själv olika intressen? Vad grundar jag mina värderingar på? Denna aktivitet kan utformas på många olika sätt beroende på målgrupp (ålder och förkunskaper) och vilket mål man vill uppnå. Här utgår vi från ett område längs Höje å mellan Häckebergasjön och Häckeberga kvarn. I området finns en tät granplantering, en planterad bokskog och ett fuktigt stråk av flerstammig al vid åstranden.

Genom området sträcker sig gamla stenmurar som påminner om den tid då hela området var betesmark till Häckeberga gård. Troligen är stenmurarna gamla gränser och hägnader för fållindelning av djuren, inhägnad för betesskydd till ängsmark (producerar vinterfoder, hö) eller annan odling. Syftet med aktiviteten är att eleverna ska få upp ögonen för att skogsmark har olika värden och mål. Den kan till exempel vara planterad för att producera pappersmassa eller virke. Den kan hysa stora naturvärden och vara avsatt som naturreservat. Kanske finns det flera värden och intressen som kan samspela.

Eleverna delas in i grupper med sekreterare och gruppledare. Området de ska utgå ifrån är väl avgränsat till antingen granplanteringen, bokskogen eller aldungen.

1. Beskriv området (ljusförhållanden, hur ser marken ut, känner du igen några trädslag, tycker du det är en fin skog, varför?)
2. Vad tror du det finns för mål med området?
3. Hur har människan påverkat det?
4. Ser du några spår från tidigare användning av marken?
5. Tycker du att området ska förändras i framtiden? I så fall hur och varför?

Eleverna diskuterar inom gruppen. Gruppledarens roll är att se till att alla i gruppen deltar med synpunkter. Sekreteraren gör minnesanteckningar. Efter ett tag bryter vi och grupperna samlas. Vi går till de olika områdena och gruppen berättar om sina tankegångar. Därefter kan man gemensamt lägga till och dra ifrån med hjälp av nya åsikter och kunskaper från de övriga eleverna. Med utgångspunkt från dessa erfarenheter kan man sedan jobba vidare i klassen med att ta reda på vilka planer och mål som verkligen finns över platsen.

Vidare kan man göra rollspel där eleverna får representera olika intressen, till exempel naturvården, skogsägaren, mountainbike-klubben. Kanske en "TV-debatt" med filminspelning.

Frågorna till aktiviteten anpassas både till platsen och elevernas ålder och erfarenheter. Det går ju också att jämföra mer tydligt intresseanpassade platser eller platser med tydliga intressekonflikter.