Gråsuggan - favorit eller äckeldjur?

I Naturskolan har vi under många år använt oss av gråsuggor som läromedel.

Naturskolebladet nr 57:2005

Lämplig årstid: nästan hela året

Det lilla djuret väcker obehag hos många vuxna. Vår erfarenhet är att ju mer en lär sig om gråsuggan, desto mer lär du dig tycka om den. En elev i trean hade arbetat med gråsuggor under en längre tid. När han tittade på djuret genom luppen sa han med stor inlevelse: ”Gråsuggan är ett förunderligt djur”.

Har vi sett en älg så berättar vi hur fantastisk den upplevelsen var. Lyfter vi på en kruka i trädgården och det vimlar av gråsuggor under den så är kanske inte vår reaktion lika positiv. Tänker vi efter så klarar naturen sig bra utan älgar, men utan gråsuggan och dess kompisar skulle det bli svårt.

Att lära genom att ställa frågor

Vi utgår från frågor som: Vart tar löven vägen när de fallit ner? Hur kan en stubbe försvinna?

Våra elever har ofta klart för sig att daggmaskarna äter löv och gör jord, men det är inte lika självklart att de vet att gråsuggan tillhör nedbrytarna. Vi går ut och letar gråsuggor och konstaterar på så vis var de lever. För att undersöka dem närmare tar vi dem med oss in i klassrummet.

Det är levande varelser vi arbetar med och vi får vara försiktiga så att de inte skadas. Varje elev ansvarar för sitt djur.

Förutom en gråsugga så får varje elev en petriskål. Det går också bra med papptallrik eller annan liten burk. Lägg en bit fuktigt hushållspapper i botten. Pappret är bra för gråsuggorna att vila under och hjälper till att hålla den fuktig. Lupp, papper och penna kan vara användbart.

Undersök noga, anteckna iakttagelser, diskutera och ställ frågor. Det dyker upp många frågor från eleverna. Skriv elevernas frågor på tavlan och sök svaren gemensamt.

Som pedagoger har vi här ett bra tillfälle att ställa aktiverande frågor som får barnen att mäta, räkna och undersöka hur gråsuggan beter sig i olika situationer.

  • Hur ser du vad som är fram och bak?
  • Hur känns det om du låter den krypa på din hand?
  • Hur ser den ut på magen?
  • Hur ser den ut på ryggen?
  • Kan någon räkna benen?
  • Ser din gråsugga likadan ut som grannens?
  • Om inte, vad skiljer dem åt?
  • Kan du upptäcka ögon och mun?
  • Vad gör gråsuggan om den hamnar på rygg?
  • Vad händer om den stöter på ett hinder?

och så vidare...

gråsugga gråsugga
Erik och Hampus i klass 4A på Lovisaskolan har ritat av sina gråsuggor.

Vi har kommit fram till att gråsuggan gärna håller till under saker. Om det kommer ett skyfall och det blir vattenpölar hur klarar den sig då? Kan den simma? Hur ska vi kunna undersöka det?

Vi låter gråsuggan bada, men den ser inte ut att trivas så det blir bara ett kort bad. Placera den våta gråsuggan på ca 50 cm hushållspapper. Vad händer? Gråsuggan trycker bakdelen mot pappret och lämnar små ”dutt-spår” efter sig. Ibland stannar den upp och guppar med rumpan. Det ser ut som om den vill torka baken. För oss människor gäller det ju att få näsan över vattnet när vi badar annars kan vi inte andas. Andas gråsuggan med baken? Ja de vita prickarna på bakdelen är andningsorgan, som ska vara fuktiga men inte vattenfyllda.

Gråsuggebo

När vi kommit så här långt vill vi inte släppa djuren ifrån oss utan att ha undersökt dem vidare.

Ett litet barn sa: "Det är skönt med gråsuggor för de kan man ha nästan hela livet, inte som grodor och paddor som man måste släppa ut på kvällen".

Diskutera tillsammans med eleverna vad gråsuggor behöver för att trivas. Den behöver fukt (inte vått), mörker, något att vila under, mat och kompisar.

Låt sedan eleverna gruppvis göra i ordning sina gråsuggebon. Så här kan gråsuggornas bostad se ut:

Använd en plastburk (typ glassburk). I botten lägger vi dubbelt hushållspapper som fuktas lätt (ett par sprut med sprayflaska). Så inreder vi boet med några barkbitar och lägger i mat och så till sist några (10-15 st) gråsuggor. Förvara boet så svalt som möjligt.

Vad kan vi undersöka när vi har gråsuggorna i klassrummet?

Utgå från elevernas frågor.

  • Vilken mat gillar de bäst? Pröva med t.ex. äppelskal, olika sorters löv, bitar av rotfrukter o.s.v. Ett tips är att klippa bitar av olika sorters blad. Då är det lättare att se om de ätit på dem.
  • Kan vi upptäcka om de ömsar skinn?
  • Får de ungar?
  • Tillverkar de jord? (kolla spillningen)

Gråsuggans lördagsgodis!lövDe svarta prickarna är lönntjärfläck och tillhör gråsuggornas favoritföda.

Kanske blir det en bok av arbetet med gråsuggorna?

Ofta är det under hösten vi studerar nedbrytare, men tänk på att marken inte får vara frusen när ni släpper ut gråsuggorna i det fria igen.

Gråsuggan finns över hela världen

Elever och lärare har samlat in en del namn från olika länder. Klicka här för att se några namn på "gråsuggor i världen". Ni kan säkert göra listan längre!

Norska

Skrucketroll

Danska

Baenkebider

Isländska

Grápadda eller grálodda

Engelska

Woodlouse

Tyska

Kellerassel

Spanska

Bichobolita eller chanchito

Kubanska

Cochinita

Japanska

Dangomoshi

Latin

Porcellio scaber

Bosniska

Babura

Serbiska

Milebuba

Punjabi

Lackri khan vala

Persiska

Khärkhaki

Nederländska

Pissebed

Franska

Cloporte

Finska

Saunamaja

Ungerska

Szarvas bogár

Dari

Kharak

Polska

Stonoga murowa

Kurdiska

Kanasma

Albanska

Morr i drurit

Turkiska

Tesbih böcegi

Lite fakta

Här kommer lite fakta som stöd, men det mesta kan vi ta reda på tillsammans med eleverna.

  • Gråsuggan är ett kräftdjur.
  • Den måste vistas i fuktiga miljöer för att inte torka ut. Den är ett nattdjur och kan med sina ögon skilja på ljus och mörker. Den väljer mörker dels för att det är mindre fukt i ljusa miljöer och dels för att den är mer skyddad under t.ex. en barkbit eller under en blomkruka.
  • Den har 14 ben.
  • Bak på undersidan sitter andningsorgan. De ser ut som vita prickar.
  • När honan ska ha ungar bildas en yngelpåse på magen. Där ligger äggen i fuktig miljö och när de kläcks torkar blåsan och de små ljusa ungarna kryper ut.
  • Efter hand som de växer ömsar de skinn.
  • De lever på vissna växter och i stubbar och tillhör våra viktigaste nedbrytare. Spillningen är ren mull och återgår till jorden.
  • De kan ta upp tungmetaller i kroppen utan att själva skadas.

I Naturskoleblad nr 4 hittar du ytterligare nedbrytningsexperiment, se länk nedan.

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan

Lunds kommun

Telefonnummer
046-359 50 00

Öppettider för medborgarcenter
Måndag–torsdag: kl. 08–17
Fredag: kl. 08–16
Dag före röd vardag: kl. 08–15

Organisationsnummer
212000-1132

Naturskolan

Besöksadress
Observatorieparken
Svanegatan 9, Lund

Postadress
Box 41
221 00 Lund

Telefonnummer
046-359 70 60

E-post
naturskolan@lund.se

> Naturskolan på en karta