Djuren om vintern

Den första snön kan falla redan i slutet av oktober. Det börjar bli riktigt kallt och vinden sliter i trädens sista löv. Det känns att vintern är på väg. Hur ska den kurande flocken av tofsvipor som fortfarande står på fälten klara sig? Var finns grodorna som vi såg i slutet av september?

Naturskolebladet nr 52:2003

Lämplig årstid: senhöst / vinter

Vintern är nålsögat för djuren. Det gäller från de minsta krypen till de största däggdjuren. De har tre saker att välja på: sova, flytta eller kämpa vidare.

Sova

Sova kan djuren göra på olika sätt. Djur som sover vintersömn är t.ex. igelkott och fladdermus. Björnen ligger i vinterdvala. Grodor och småkryp faller i kölddvala.
Att sova låter enkelt men det gäller att djur som t.ex. grävlingen, hunnit äta upp sig och förberett sin vinterbädd i grytet innan de överraskas av vintern. För fladdermusen gäller det att hitta en bra frostfri lokal. Sniglar, ormar och groddjur måste också hitta bra övervintringsplatser innan kölden kommer för då kan de inte röra sig mer.

Flytta

Att flytta är också riskabelt. Många fåglar flyttar långt och kan under flyttningen råka ut för dåligt väder som tvingar dem att rasta för länge på en plats och förbruka en del av den energi de lagrat för flyttningen.

En del flyttar inte längre än de behöver. Har du tänkt på att bofinken vid ditt fågelbord här i Skåne kanske har tillbringat sommaren i Värmland? Djur som flyttar är framför allt fåglar och en del fjärilar.

Stanna

Våra större däggdjur får stanna kvar och kämpa. Tjockare och mer luftfylld päls och tätare fjäderdräkt hjälper till att hålla värmen. Djuren är anpassade för att på något av dessa sätt klara vintern, men faror lurar vilket sätt de än väljer.

De som stannar får leva under helt andra förhållanden än under den varma årstiden. Det gäller att spara energi, äta så mycket som möjligt och röra sig så lite som möjligt.
Det är inte kylan utan födotillgången som sätter gränser. Dagarna är kortare och det gör också att djuren har kortare tid att söka föda.

De flesta djuren, både fåglar och däggdjur, får lägga om sin kost. Djur som på sommaren mest äter gräs får äta av barrträdens skott samt knoppar och bark från lövträd. Ekorren har kanske haft tur och kunnat hamstra både svamp och nötter till vinterförråd. Fåglar som i vanliga fall är insektsätare kan växla till frödiet. Ett exempel är rödhaken som vi kan se under våra fågelbord. Många fåglar har hamstrat frön och insekter. Olika mesarter gömmer frön i samma träd men i olika delar av trädet där arten normalt letar efter mat. Detta kommer arten till godo även om det inte är just den individen som gömt fröna eller insekterna.

Smågnagare har det bäst om det faller ett snötäcke över gräsmarken, då får de både skydd för rovdjur och värme och kan i lugn och ro söka föda.

Det är spännande att välja ett djur och sen försöka ta reda på hur det har det under vintern. Här följer några exempel på aktiviteter som vi prövat med elever:

Spår i snönSp-r_i_sn-n.jpg

Har vi tur att få uppleva snö i vårt sydligaste landskap så är det ett bra tillfälle att leta spår och spårtecken efter djuren. Låt eleverna vara spårdetektiver!

Mössens spår är små och man ser en linje efter en släpande svans. Spåret börjar och slutar ofta i ett hål i snön. Vi kan också se spår av andra djur som ekorre, kanin, hare och rådjur. Genom att följa spåren kan vi kanske räkna ut vad de har haft för sig. Slutar ekorrens spår med ett hopp upp i ett träd? Finns det spår efter någon måltid? Har haren skuttat omkring lugnt eller har den haft bråttom? Hur långt är det mellan hoppen? I vilken riktning har haren hoppat? Har rådjuret stannat och ätit någonstans? Har de lämnat spillning efter sig?

En bra bok att tillsammans med eleverna söka svaren i, ärSpårboken av Preben Bang och Preben Dahlström. Boken är utgiven av Norstedts förlag.

Vad gör mitt djur under vintern?

Aktiviteten lämpar sig bäst där det finns omväxlande natur. Eleverna kan vara helt oförberedda eller före utelektionen tagit reda på vad olika djur gör under vintern. Resultaten blir olika med de olika förutsättningarna.

Låt eleverna arbeta tillsammans i små grupper. Grupperna får var sitt djur. Om vi som exempel tar rådjuret så kan det vara en bild, ett gosedjur eller ett horn från rådjur. Dela ut både insekter, fåglar och däggdjur. När alla grupperna fått sitt djur så är det dags att tänka till. Vad har vårt djur för sig under vintern?

Frågor att besvara kan då vara: Hur förbereder sig djuret för vintern? Hur tillbringar djuret vintern? Om djuret är vaket och äter, vad äter det då?
Placera sedan djuret där det hör hemma. Har eleverna en igelkott så gäller det att bygga ett varmt och skönt bo till den. Är det en flyttfågel så får den försvinna, ett rådjur kanske står vid en enbuske och betar osv. Varje grupp får berätta och visa vad de tänkt och gjort.

Förberedda elever kan kolla varandra och se om de gjort rätt eller om något bör ändras.
Oförberedda elever kan när de kommer tillbaka till skolan, försöka ta reda på hur just deras djur har det under vintern. Var det som de trodde?

Duka bord till olika djur

julgran Under den kalla årstidens utedagar kommer säkert frågor upp kring de olika djurens mat. För att få eleverna att förstå svårigheten med att hitta föda kan de duka bord till djuren. Först gäller det att leta mat, vad kan djuren vilja ha till frukost nästa morgon? Man kan hitta nypon, hagtorn, någon kvist med bark, kottar och kanske någon svamp m.m.

På en sten eller stubbe kan man sedan duka ett bord av det man hittat. Vem kan tycka om just den här måltiden? Rådjuret, haren, ekorren eller kanske en liten mus? Rita av, fotografera eller skriv upp vad som finns på bordet. Besök samma plats efter ett par veckor. Är bordet fortfarande dukat? Har någon varit här och ätit? Finns det fotspår eller spillning runt platsen? Dokumentera vad som hänt.


Foto: Anita Lundvall-Nilsson

Klä julgranen

Före jullovet går elever från Uggleskolan i S. Sandby ut i skogen och klär en julgran till djuren. Granen smyckas med äpplen, knäckebröd, nötter och allehanda godsaker som kan komma fåglar, ekorrar och smågnagare till godo. Efter jullovet går de tillbaka och tittar efter vad som hänt. Har någon varit på besök och ätit av allt det goda? Kan vi räkna ut vem?

Ett tips är att använda sig av pepparkaksformar, det finns ju många olika figurer som tex hjärtan och stjärnor. Ta en långpanna eller ett annat stadigt fat med kant och lägg i bakplåtspapper. Sätt ner pepparkaksformarna i långpannan. Blanda fågelfrö med smält kokosfett och häll fröblandningen i pepparkaksformarna, låt allt stelna. Lossa sedan formarna från bakplåtspappret och ta bort formarna från de stelnade fröblandningsfigurerna. Ibland går det momentet lättare genom att doppa dem hastigt i hett vatten. Gör hål i fröfigurerna med tex en blomsterpinne eller en syl ochsätt i band.Sedan är det bara att hänga upp fröblandningsfigurerna i granen och invänta fågelgästerna.
Jordnötter kan träs på ståltråd och hängas upp.

Fler Naturskoleblad som handlar om djuren på vintern, se länkar nedan.

Faktaansvarig: Naturskolan