Framtida förskolor och skolor

I Lunds kommun byggs ofta nya förskolor och skolor. Äldre byggnader renoveras, byggs om eller stängs ner och ersätts med nya. Detta föregås av långsiktig planering och politiska avvägningar och beslut. Här har vi samlat information om hur kommunen planerar för de kommunala förskole- och skollokalerna, för att göra det lättare att förstå och få en överblick över hur detta går till.

Byggarbete på Hubertusgården

Lunds kommun är i ständig förändring. Nya bostadsområden växer fram, varje år föds och flyttar det in olika många barn och ungdomar till kommunen, vilket gör att behovet av platser på förskolor och skolor varierar på kort och lång sikt. Det finns gamla lokaler som behöver renoveras eller ersättas och förändrade krav i läroplanerna påverkar hur lokalerna behöver vara utformade. Lokaler för förskolor och skolor är en av kommunens tyngsta utgifter och planeringen har också stor betydelse för resursutnyttjande och miljö. Därför är detta ett omfattande och komplicerat område för planering och beslutsfattande.

Här bygger Lundafastigheter just nu

Nya Heddagymnasiet och Svaneskolan

Från idé till färdig skola

Utmaningen för kommunen är att se till att det finns skol- och förskolelokaler som täcker behoven, samtidigt som det inte byggs lokaler som inte behövs. Dessutom krävs lång framförhållning. Den genomsnittliga tiden från tanke till färdig förskola eller skola är ungefär sju år, men tiden kan variera mycket.

Barn- och skolnämndens lokalplan

Barn- och skolnämnden har en övergripande lokalplan för alla kommunala lokaler för förskola, grundskola och grundsärskola och denna plan uppdateras varje år. Lokalplanen är inte ett beslut på vilka projekt som ska genomföras, utan ett underlag för kommunstyrelens och kommunfullmäktiges beslut i sådana frågor. 

I lokalplanen planeras för helheten så att behovet av förskolor och skolor täcks på lång sikt i kommunens olika delar. Lokalplanen upprättas utifrån en viljeinriktning som beskriver vilka faktorer nämnden anser viktiga att ta hänsyn till.

Befolkningsprognoser

Ett underlag för planeringen av lokaler är prognoser på hur befolkningen förväntas förändras i olika delar av kommunen. Dessa prognoser ändras ofta, både uppåt och nedåt, vilket gör att planeringen regelbundet behöver anpassas efter de nya prognoserna. 

Prioritering av kommunens fastighetsbehov

Varje år görs i kommunen en investeringsplan för att prioritera vilka investeringar i byggnader som behöver göras. Investeringsplanen, som tas fram av kommunkontoret, tar hänsyn till barn- och skolnämndens lokalplan och beslutas i kommunfullmäktige.

Beslut

Större investeringar i förskolor och skolor beställs av barn- och skolnämnden och beslutas i antingen kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 

Byggprocess

Efter beslut om att bygga en ny förskola eller skola hamnar beställningen hos Lundafastigheter som är en del av serviceförvaltningen.

Läs om hur bygget av en ny förskola eller skola går till från beställning till inflyttning.

Storlek på förskolor och grundskolor

Barn- och skolnämnden har beslutat en viljeinriktning som innebär att på längre sikt minska antalet små förskolor och grundskolor. Ett stort arbete har genomförts i samverkan mellan barn- och skolnämnden och företrädare för nämndens verksamheter för att komma fram till vilka storlekar som ska användas när nya förskolor och skolor ska byggas: 

  • Förskolor: 6-8 avdelningar
  • Grundskolor: 300 elever
  • Grundsärskolor: 40 elever

Barn- och skolnämnden lyfter bland annat fram följande argument för ovanstående storlek på förskolor och skolor:

  • Större enheter gör det lättare att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare och ha tillgång till den specialistkompetens som behövs.
  • Förskolor och skolor som kan ta emot barn och elever från flera bostadsområden och med olika socioekonomisk bakgrund bidrar till integration och en hållbar samhällsutveckling.
  • Storleken på förskolor och skolor påverkar möjligheten att utnyttja personalresurser på ett effektivt sätt och är därmed av betydelse för ekonomin.
  • Genom att planera för större enheter ges ökade möjligheter till övriga resurser som exempelvis idrottshall eller tillagningskök. 

Vid planering av större enheter ska särskild vikt läggas vid varierande miljöer med utrymmen där elever kan hitta lugn och trygghet i ett mindre sammanhang.

Nämnden utesluter dock inte att det i vissa fall ändå kan vara rimligt att ha kvar vissa mindre skolor och förskolor beroende på geografi eller andra speciella förutsättningar.