Att släktforska i kommunala arkiv

I forskarsalen på Arkivcentrum Syd finns släktforskarservice på plats från Skånes Släktforskarförbund måndagar-fredagar kl 9.00-12.00.

De kommunala arkiven innehåller en hel del individrelaterat material av stort värde för dig som släktforskare. I första hand ger de kommunala arkiven information om individernas levnad och i andra hand om släktförhållanden.

Kommunerna inrättades 1863 och byggde då vidare på de kyrkliga socknarna och på tidigare städer och köpingar. Därför omfattar de kommunala arkiven främst tiden från 1863 och framåt. Vissa arkiv, till exempel skolornas och fattigvårdsstyrelsernas, sträcker sig dock ofta något längre tillbaka i tiden och får i regel efterforskas på Riksarkivet. Kommunernas olika ansvarsområden är många och omfattande och har ofta inneburit direkta ingripanden i enskilda människors liv. Exempel på kommunala ansvarsområden är fattigvård, barnavård, nykterhetsvård, hälsovård, skola, bostadsbyggande, samhällsplanering och räddningstjänst.

Dessa verksamheter har bildat arkiv för sina olika verksamheter och de individer som varit föremål för verksamhetens arbetsområden förekommer i arkiven. Nedan ges ett antal exempel på mer lättillgängliga kommunala handlingstyper som kan vara användbara i personhistorisk forskning.

Kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, kommunalnämnd och drätselkammare

Kommunalfullmäktige blev obligatoriskt 1919 (det hette från 1863 kommunalstämman, vilken hade ersatt sockenstämman) i landskommuner med fler än 1 500 invånare.

Kommunalnämnden (som ersatte sockennämnden) fungerade som fullmäktiges verkställande organ. Om fullmäktige inte hade tillsatt en nämnd för ett särskilt ansvarsområde, till exempel hälsovård eller bostadsbyggande, blev det istället kommunalnämndens ansvar. Nämnden hade även tillsyn över kommunens ekonomi och övriga nämnders verksamheter.

Stadsfullmäktige blev obligatoriskt 1863 (föregångaren var från 1600-talet magistraten och borgerskapets äldste) i städer med fler än 3 000 invånare och var stadens högst beslutande organ.

Det organ som skulle sköta verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut var drätselkammaren (dagens motsvarighet till kommunstyrelse och ekonomikontor).

Som kommunens högst beslutande organ respektive verkställande organ avspeglas kommunens utveckling, vilka som varit involverade i att lägga fram och fatta besluten samt de som påverkats av besluten. Här är det främst protokoll och ärendeakter som kan vara av intresse.

Fyrktalslängder, röstlängder, debiterings- och uppbördslängder

Fyrktalslängder fördes på landsbygden av landskommunernas kommunalnämnder, över den del av befolkningen som var skattskyldig och därmed röstberättigad. Fyrktalet räknades fram utifrån den statliga bevillningen och låg till grund både för den kommunala beskattningen och för den kommunala rösträtten.

I fyrktalslängderna framgår både hur mycket var och en skulle erlägga i statlig bevillning (uppgifter om ekonomisk status) och hur många röster var och en hade på kommunalstämman. Fyrktalslängder fördes från kommunernas inrättande 1863 fram till rösträttsreformen 1909. Därefter är man hänvisad till debiterings- och uppbördslängder och röstlängder för motsvarande information. Eftersom fyrktalslängderna är förda fastighetsvis (ungefär som husförhörslängderna), bör du först ta reda på vart släktingen var mantalsskriven (kontakta Riksarkivet).

I debiterings- och uppbördslängderna uppfördes kommunens skattskyldiga invånare tillsammans med uppgifter om bland annat taxeringsvärdet på ägd fastighet, hur stor statlig och kommunal skatt var och en hade att betala och på vilka grunder dessa debiterades, samt om man faktiskt betalade sin kommunalskatt. Debiterings- och uppbördslängderna är förda i samma ordning som röstlängderna.

Examenskataloger och andra handlingar ur skolarkiven

I skolarkiven finns information om de flesta barn som har bott i våra kommuner under skolpliktig ålder. Examenskatalogerna ger uppgifter om elevernas betyg, hemvist, födelsedata, vitsord och skolgång samt närvaro och olika typer av frånvaro. Katalogerna kan även innehålla särskilda anmärkningar om barnen. Andra handlingstyper (elevkort, inskrivningsböcker, huvudböcker & dagböcker) ger även information om bland annat målsmans namn och yrke och mer detaljerade uppgifter om elevens skolgång. I vissa skolarkiv finns också uppsatser, skrivningar och andra elevarbeten bevarade från början av förra seklet. För att söka i skolarkiven bör man ha namn och födelsedata på den man letar efter. Det underlättar även om du vet när vederbörande gick i skolan, vilken skola han eller hon gick i samt målsmans namn.

Liggare och akter ur de sociala arkiven

En stor mängd liggare och register finns över dem som varit föremål för kommunernas sociala verksamheter, det vill säga fattig- och socialvård. Liggare och register finns för utackorderingar av barn, adoptioner, barnhems- och fosterhemsplaceringar, barnavårdsmannaskap och annan barnavård. Som exempel kan nämnas Förteckningar över intagna personer på försörjningshemmet och andra anstalter 1884-1967. Där finns personuppgifter om den intagne, dennes titel, när intagningen ägde rum och i vilken anstalt. Även förteckningar och register över understödstagare tillhörande Lund stads fattigvårdsstyrelse kan vara av intresse för att få inblick i den enskildes ekonomiska förhållanden.

För handlingar gällande nykterhetsvården finns bland annat anmälningsjournaler som, förutom personuppgifter och yrke, även innehåller orsaker till varför personen blev anmäld till nykterhetsnämnden samt deras förslag till insatser.

I Lunds stads hälsovårdsnämnd finns bland annat barnmorskornas dagböcker (obligatoriska från 1881). Dagböckerna ger information om moderns bostadsort, ålder, civilstånd, antal tidigare barn, uppgifter om förlossningen, barnets födelsetid och vikt. Städernas barnmorskedagböcker återfinner du på stadsarkiven och landskommunernas motsvarighet förvaras på landsarkiven.

Liggarna och registren är ofta kronologiskt förda, varför det underlättar om du vet ungefär när vederbörande var i kontakt med de sociala myndigheterna. Utifrån uppgifterna i liggarna kan man sedan leta sig vidare till utredningar och beslut i protokollen, där man kan få utförligare beskrivningar om förhållandena kring myndighetens agerande, till exempel kring barnavårdsnämndens ingripande. Så småningom (ofta från början av 1900-talet) upprättades akter för de personer som kom i kontakt med de sociala myndigheterna, och till dessa finns särskilda registerkort som endast stadsarkivets personal har tillgång till. Den 70-åriga sekretessen som gäller för sociala arkiv kan dock inskränka tillgängligheten till det yngre materialet.

Barnavårdsmannaakter

En typ av socialakter som särskilt bör lyftas fram är barnavårdsmannaakterna, eftersom de kan ge unik information om utomäktenskapligt födda barns ursprung. Med 1917 års lag om barn utom äktenskap skulle för varje utomäktenskapligt fött barn, och för varje barn till föräldrar vars äktenskap upplösts, utses en barnavårdsman. Barnavårdsmannen skulle, om det inte redan var erkänt, utreda faderskapet i syfte att garantera underhåll för barnet, samt se till att fadern skötte betalningarna, att modern skötte uppfostran och i övrigt övervaka barnets välfärd.

I barnavårdsmannaakterna finns bland annat uppgifter om barnets hemförhållanden och hälsa, om moderns och faderns hemvist, yrke och ekonomiska förhållanden, anteckningar om föräldrarnas moral och leverne samt uppgifter om underhållets fullgörande och övriga vidtagna åtgärder. Om barnet var utomäktenskapligt fött innehåller akten också en mer eller mindre utförlig faderskapsutredning, som kan ge ledtrådar om faderskapet vilket inte finns i kyrkoböckerna. Eftersökning av barnavårdsmannaakter görs av kommunarkivets personal. Namn och/eller personnummer behövs för att söka fram akten. Sekretesstiden på 70 år kan även här inskränka tillgängligheten till yngre akter.

Övriga arkiv

Ovanstående utgör endast en del av det kommunala arkivmaterial som kan vara av intresse för de släktforskare som vill göra sina släktingars historia mer levande. Andra kommunala arkiv med individrelaterat material, och där även sekretess kan förekomma, är bland annat:

Familjebidragsnämnden
Inrättades i samband med andra världskriget för att säkerställa de värnpliktigas försörjningsplikt för sin familj. Nämnden betalade då ut ett understöd till familjen.

Arbetslöshetsnämnd
Föregångare till dagens statliga arbetsförmedling. Där kan du hitta uppgifter om enskilda bland ansökningsblanketter och register över arbetssökande.

Valnämnden
I äldre röstlängder skrev man på vilken fastighet den röstberättigade bodde och vilken officiell titel denne hade.

Överförmyndarnämnden
Från 1924 tillsattes överförmyndare av kommunal- eller stadsfullmäktige som skulle utföra tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare och se till så att de förvaltade de omyndigas egendom. Intressanta handlingar är förmynderskapsakter och förmynderskapsböcker.

Byggnadsnämnden
Här kan du hitta ritningar, bygglovsansökningar och annan information om bostäder och fastigheter, främst i byggnadsnämndens bygglovsakter som började upprättas på 1950-talet. Om kommunen inte hade inrättat en byggnadsnämnd (blev obligatoriskt först 1948) kan det finnas fastighetsakter i kommunalnämndens arkiv.

Vidare finns information om den som har varit anställd av kommunen, antingen samlat i personalakt eller, för äldre tider, i protokollen och dess bilagor. Städernas bostadshus har ur sanitär synvinkel dokumenterats av hälsovårdsnämnderna i samband med deras bostadsinspektioner i bland annat register över lägenhetsbesiktningar. Även brandstyrelsernas arkiv kan bidra med information om boendeförhållanden med sina brandsyneprotokoll.

Stadsarkivets fotosamlingar och enskilda arkiv
Stadsarkivet har även en hel del fotosamlingar och enskilda arkiv (arkiv över företag, föreningar, stiftelser eller privatpersoner) som innehåller uppgifter om enskilda, till exempel Brandskyddsföreningen, A W Rahms foto eller Föreningen Lunds Idrottsplats.

Kontakt

Stadsarkivet

Telefon:
Matthias Lindgren: 046-359 59 46
Magnus Nilsson: 046-359 38 93
Jan Owe Berg: 046-359 59 45

E-post: stadsarkivet@lund.se
Besöks- och postadress: Lunds Stadsarkiv, Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 224 78 LUND
Hitta hit: Stadsbuss 5 går till Arkivcentrum Syd via Bantorget och Botulfsplatsen. Hållplats: Arkivcentrum Syd