Vandring
Nu börjar vi vår vandring. Gå tillbaka västerut från parkeringen ca 200 m så hittar ni en väg som heter Näbblinjen. Vandra den norrut och njut. Här finns allt det som beskrivs nedan: tallarna, de knotiga björkarna, sanddynerna, markvegetationen med lingon- och blåbärsris och mossor i olika gröna nyanser. Ganska snart ser det ut som om vägen slutar. Längre fram skymtas en öppning och så bara himmel. Efter drygt 1 km avslöjas öppningen. Man är framme vid Vombsjöns södra strand.
På många ställen är det branta sandiga sluttningar med fin utsikt över sjön och fågellivet. Här är det mycket lämpligt att äta sin matsäck. Följ sedan stigen österut längs sjön. Stigen är lättgången och sanddynerna gör den lätt kuperad. Efter cirka 1 km kommer ni till ett pumphus och en grusväg som heter Svansjölinjen. Går ni vägen söderut så är ni snart ute på Norra Vombvägen igen. Nu är det endast 250 m västerut till parkeringen.
Vandringen är inte lång men har mycket att ge så det går lätt att tillbringa en heldag i området.
Markvegetationen
När vi fascinerats av träden, suset i tallarna och alla formationerna kan vi upptäcka markskiktet. Vi finner mossor av olika slag, ljung, blåbärs- och lingonris. Det är växter som vi inte finner på många områden i vår kommun. Det är inte självklart att våra elever har sett lingon och blåbär så här har vi tillfälle att låta dem bekanta sig med andra växter än dem vi finner i våra närområden.
Svampar
För svampplockare är Vombs fure ett känt område. Är det en bra svamphöst så kan många olika arter hittas i området. Eleverna kan här upptäcka mångfalden av svamp. Här ges tillfälle att tala om svamparnas ekologi, deras betydelse som nedbrytare, bostäder och mat för olika larver och småkryp. Ekorre och hjortdjur äter gärna svamp.
Att känna igen, plocka och sedan steka matsvamp på stormkök är en härlig upplevelse. Att förstå svamparnas betydelse skapar förståelse för varför man ska vara rädd om dem. Det händer annars allt för ofta att elever sparkar sönder svampar med motiveringen: ”den går ju ändå inte att äta”.
Djurlivet
Djurlivet är rikt. Det är inte ovanligt att få se dovhjort och med lite tur även kronhjort. Skogen är rik på fåglar. Även under höst och vintermånaderna ses och hörs ett stort antal mesar. Är man observant så kan man få se både tofsmes, talltita och den lilla kungsfågeln i tallarna. Hackspetten är lättare att få syn på då den leder oss rätt väg med sitt hackande. Ett finare hackande kan visa sig vara nötväckan. Om vi går fram till sjön kan vi se flera olika sjöfåglar som änder, skäggdopping med flera.