Uteklassrum Tusenårslunden

1990 fyllde Lund 1000 år. I östra kanten av staden avsattes mark till en tusenårslund.

tusenårslunden

Marken bestod av åkermark. Området är 3,5 hektar och ligger norr och söder om den gamla vägen från Utmarksvägen. I söder gränsar det till Hardebergaspårets banvall.

Tusen ekar planterades och målet var att skapa ett område med lundkaraktär. Bland ekarna planterades hassel, skogskornell, slån och benved. Nu hittar man också björk, hagtorn, nypon och sälg. Längs vägens södra sida står gamla pilar, som hamlas med några års mellanrum.

Norra delen

får i tusenårslundenPå den bördiga Lundajorden har ekarna vuxit sig ganska höga, en första röjning av buskar och sly gjordes 2003. Bryn och buskpartier har sparats för att gynna fågellivet.

Marken betas av får som gör ett viktigt röjningsarbete. Betet och röjningen skapar hagmarkskaraktär.

Det finns genomgångar på några ställen i stängslet så det är tillåtet att gå in i området.

pilar-i-tusenårslundenSödra delen

Den södra delen består av ogenomtränglig snårskog. Sommartid är grönskan så tät att det är svårt att upptäcka de planterade ekarna.

Något som man däremot inte kan undvika att lägga märke till är de fantastiska pilarna. Gamla träd som knappast ser ut att hålla ihop men som grönskar friskt. Man kan inte låta bli att förundras över en sådan livskraft.

Under försommaren kan man se älgört och blåhallon som blommar, nässlorna tar för sig av marken. I augusti, när skolorna börjat, blommar vägrenen bland annat av mjölkört och rosendunört blandat med höga nässlor, blåhallonen är mogna.Man kan också se en helt annan flora som t.ex. gulmåra, rölleka och gåsört på andra delar av vägrenen. På norra vägrenen når fårens mular också en bit under stängslet så annan växtlighet än gräs är nästan obefintlig.

rosendunört

grillplats

Rosendunörten lyser upp den kompakta
grönskan på södra sidan

Ett vindskydd med grillplats finns på
södra sidan

Hur kan vi använda ett område som detta?

På vandring eller cykling på Hardebergaspåret kommer man till minnesstenen för Tusenårslunden. Lunden kan vara utedagens mål, eller så är det dags att ta en paus där under en vandring eller cykeltur. Man bör i alla fall inte passera Tusenårslunden utan att stanna till. 1990 är redan historia för de flesta av våra elever. Man kan flyktigt berätta om platsen eller stanna en längre tid för naturstudier. Det går en stig in till gamla vägen och när man vandrar här har man lunden på båda sidor om sig. Här finns en informationstavla som berättar om idén med Tusenårslunden.

Gör man årliga besök i området kan man mäta höjd och omkrets på några av träden och notera förändringar i mark och buskskiktet. Varför ser den norra och södra sidan så olika ut?

Här är det lätt att visa människans påverkan på naturen. Genom att ändra skötseln kan man förvandla en åkermark till något helt annat. Vad händer om betet upphör?

Ta kontakt med tekniska förvaltningen och fråga om områdets skötselplan.

Är alla ekarna lika stora, olika höga eller med olika omkrets? Finns det verkligen tusen stycken? Kan man räkna dom?

Vad finns det mer för buskar och träd?

Fågellivet har gynnats av både den snåriga delen, pilarna och betesmarken. Hur gamla är pilarna? De stod en gång i en åkerkant. Varför planterades de? Vill du veta mer om pil, följ länken nedan.

hasselbuske

ekar

Hasselbuskarna gynnar både fåglar och ekorrar

Blir det en sparbanksek?

Den mänskliga påverkan fortsätter. Det märker vi om vi går vägen fram öster ut mot Utmarksvägen. Nya vägar och hus träder fram och en damm är anlagd. Kanske blir dammen i framtiden ett bra ställe att studera djur och växter i och runt när växterna och småkrypen etablerat sig.

damm-i-tusenårslunden

Naturskoleblad som kan inspirera, se länkar nedan.

Hur tar man sig hit?

  • Cykel eller vandring via Hardebergaspåret.
  • Stadsbuss till Östra Torn, eller regionbuss som stannar på Utmarksvägen, se tidtabell via länken nedan.

Faktaansvarig: Naturskolan