Uteklassrum Stadsparken

Stadsparken ligger idag som en grön oas mitt i staden. Den anlades åren 1907-1911 och låg då i stadens utkant. Parkens historia går dock mycket längre tillbaka i tiden.

Dess äldsta del är stadsvallen, Högevall (jfr Högevallsbadet), som än idag löper genom hela parken. Den kom till på 1300-talet och fungerade då som en befästningsvall. Den var försedd med vallgrav och löpte runt hela staden.

Vallen blev efter hand omodern och tilläts förfalla. År 1658 när Lund blev svenskt fick vallen en ny funktion. Den blev då gräns för landstullen. Landstullen avskaffades år 1811. Hela vallen, utom den del som idag finns kvar i Stadsparken, raserades då. Man lät denna del av vallen vara kvar eftersom borgmästaren fick använda den till bete för sina djur. 1820 överläts vallen till universitetet för att användas som akademisk promenad. Slätten bredde ut sig söder om vallen och på en promenad i klart väder på vallen kunde man se ända till Malmö.

tunnel.genom.högevall1860 bildades Lunds Parkbolag. Bolaget köpte området mellan Stadsvallen, Svanegatan och Observatoriet och anlade på platsen det som kom att bli början på Stadsparken. 1904 övertog staden bolaget och från den dagen heter parken Stadsparken. I parken placerades en gjutjärnsfontän, som står kvar än idag. Där fanns också en restaurang, Orangeriet.

Tunnel genom dagens Högevall.

1907 arrangerades Lundautställningen på det område som idag är Stadsparken. Utställningen var en stor industri-, slöjd- och konstutställning. Flera imponerande byggnadsverk uppfördes. Den nuvarande Stadsparken anlades åren 1907-1911. Det var dåvarande stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg som fick i uppdrag att utforma och anlägga parken.

Stadsparken som pedagogisk resurs

Stadsparken är en grön oas för alla Lundabor. För de klasser som arbetar med utedagar finns det mycket att hämta. Ett ämnesövergripande tema kring Stadsparken kan ge många infallsvinklar både kring historia, biologi, bild, svenska osv. Du får nu följa med på en vandring genom parken, för att få idéer till hur du kan utnyttja den i det pedagogiska arbetet.

Man kan ta sig in i Stadsparken från vilket håll som helst, men vår vandring startar vid ingången mittemot Nygatans mynning vid bokstaven A på kartan nederst på sidan. Mellan åren 1860 och 2009 stod det en hängbok vid denna ingång. På våren är denna plats som vackrast. Då överväldigas man av ett hav av blå Scillor och Vårstjärnor. Passa på att
hängbokenundersöka blommorna närmare där de står.
Med luppens hjälp ser man ståndare och pistiller tydligt. Vill man fördjupa sig i Carl von Linné, vår svenska blomsterkung, finns mer att läsa om honom och hans skånska resa i Naturskoleblad 39.

Hängboken vid entrén från Svanegatan finns inte mer. Den var sjuk och blev nedsågad sommaren 2009. Hängboken finns omnämnd redan 1860 och var tidigare ett av parkens äldsta träd.

Från ingången fortsätter du rakt fram på den stora stigen och vänder blicken mot höger ut över en gräsmatta med en del äldre träd.

murgrönaVintertid slås man av att en del av träden har gröna blad kvar. Tittar man närmare upptäcker man att det är murgröna, som använt träden som klätterstöd. Lite längre fram gör du en liten avstickare för att titta på Ling-monumentet som står här till minne av "den svenska gymnastikens fader". Ling var fäktmästare vid universitetet. Fortsätt vandra på stigen och du har på vänster hand en plantering av vintergröna träd av bl.a. idegran och på höger sida en dunge med bokar precis utanför Högevallsbadet. Bokstammarna avslöjar en del om hur det står till med luftmiljön i Stadsparken: Avsaknad av större lavar, förekomst av algen trädgröna och förekomst av lavdödarsvampen. Istället för att gå runt och berätta för klassen om växternas anpassning till ett vinterklimat och växterna som miljöindikatorer kan man göra aktiviteten "Levande naturstig", som finns beskriven i Naturskoleblad 48.

Om du vill studera bokarna utanför Högevallsbadet mer ingående kan du få idéer i Naturskoleblad 44. Högevallsbadet invigdes 1980, men det har funnits badhus på platsen i flera omgångar sedan slutet av 1800-talet.

Passa nu också på att avvika lite från stigen för att gå in i parken och titta på skulpturen av den antika Pomona, gudinna för fruktträden. I parken finns en hel del skulpturer, minnesstenar, karakteristiska träd o.s.v. En idé till att lära känna parken är att i förväg fotografera detaljer. Eleverna får ett antal foton i sin hand. De ska hitta till platsen. Till varje foto finns också en uppgift att lösa. Uppgiften ska vara av undersökande karaktär, kopplad till bilden och platsen.

pomona musikpvailjongen

Pomona och den gamla musikpaviljongen

Åter ute på stigen fortsätter du framåt tills du hamnar på en öppen plats, Stora Terassen. Till höger om dig har du Stadsparkscafét. Det byggdes 1922.flaggstångenOm du istället vänder blicken åt vänster blickar du in i parkens innersta delar med en fontän i centrum. Denna del är anlagd i fransk trädgårdsstil, vilket innebär att gångarna är raka och följer ett geometriskt mönster. Buskarna är formklippta. Längst bort skymtar du den Gamla Musikpaviljongen. Under Lundautställningen var Musikpaviljongen placerad på den norra änden av vallen och olika orkestrar spelade varje dag i den. Lyran på taket vittnar om vad den använts till.

Iidegransbuskagen på båda sidorna om trappan in i parken alldeles vid den Stora Terassen kan ni stiga in. Här råder John Bauerstämning. Varför inte slå sig ned med klassen i denna trolska miljö för att lyssna till en trollsaga.

Precis innan du kommer fram till Kastanjeplan finns det ett valnötsträd nära en stor buxbomsbuske på vänster hand. Linnés uppdrag under sin skånska resa 1749 var bl.a. att inventera hur mycket valnötsträd det fanns i Skåne. Träet använde man till gevärskolvar. Valnötsträdet är bara ett i den mångfald exotiska träd som är planterade i Stadsparken.

Du är nu framme vid Kastanjeplan vilket är uppbyggt av en allé av kastanjer. Många grenar är så låga att man lätt kan undersöka knoppar, bladärr, frukter, blad eller tillväxt. Vänd blicken åt vänster och upp i träden. Vintertid ser du det tydligt - skatboet, i en av kastanjerna. Skatorna börjar tidigt att bygga på sitt bo, som ofta finns kvar sedan tidigare år. Varför inte följa vecka för vecka hur deras arbete framskrider. Se mer om skataktiviteter i Naturskoleblad 35.

Om du fortsätter på stigen rakt fram öppnar sig en stor gräsmatta på höger sida, den s.k. Gröningen. Det var här som handbollen introducerades i Lund i slutet av 1920-talet. Gräsmattan lämpar sig för spel och lek. I början av gräsmattan står den Nya Musikpaviljongen som byggdes 1967. Varför inte spela upp någon pjäs här. Scenen är öppen för alla estradörer.

ankdammen gräsänder

Nu är du framme vid fågeldammen. Här har du chans att komma fåglarna riktigt nära. Gräsänder finns det gott om året om. Vill du arbeta kring ett tema om gräsanden kan du läsa mer här. Mitt för dammen passerar du något som ser ut som en stor runsten. Det är en minnessten över Lundautställningen från år 1907.

Vi kan nu göra en avstickare. Korsa gräsmattan och gå ut mot Hardebergaspåret. Gröningen övergår på andra sidan Hardebergaspåret i böljande kullar. Nedanför kullarna ligger beachvolleybollplaner, klätterställning och några grillar med bänkar är utplacerade i närheten.

I kanten av cykelbanan växer deten delbuskar. I buskagen kan det löna sig att vintertid leta fågelbon. Läs mer om detta i Naturskoleblad 10. På marken kan man hitta mycket småkryp bland löven. Har du förnasåll på skolan så är de bra att använda här. Håll utkik efter där det börjar vintergröna buskar. Där går du genom buskagen ut mot Hardebergaspåret för att hitta en s.k. faunadepå. En faunadepå består av grövre stockar av olika slags lövträd, som läggs samman på ett ställe, för att locka till sig hotade insektsarter som lever i död ved. Lunds kommun var först i landet med att lägga ut faunadepåer och det var också här namnet myntades. Läs mer om faunadepåer via länken nedan.

I detta hörn av parken finns också en jättelik "mulmholk" som går att klättra både på och i. Mulmholken är dekorerad med en av Stadsparkens mer berömda invånare, hålträdsklokryparen. Det finns flera riktiga mulmholkar utplacerade i parken. En mulmholk är en ihåliglåda fylld med vedspill och flis som när det förmultnar bildar mulmsom många insekter lever i och av.

Gå ut på stigen igen så kommer du strax till den sydligaste delen av parken. Här ligger Kulturmejeriet. På platsen uppfördes 1896 Lunds andelsmejeriförening, som i slutet av 40-talet var ett av landets största mejerier. Detta lades ned 1968. 1987 invigdes Kulturmejeriet, som är ett allaktivitetshus med bl.a. café, biograf och musikverksamhet. I denna hörna av parken finns mycket vintergröna buskar och träd. De har olika strategier för att minska avdunstningen från bladen. Barr har en liten yta som exponeras och i poröppningarna finns ett vaxlager. Buxbom, järnek och murgröna har läderartade blad. Rhododendron viker kalla dagar ned sina blad. Det kan också löna sig att leta spindlar i de vintergröna buskarna genom att skaka en buske över en vit plastduk. Läs mer om spindelstudier i Naturskoleblad 6.

vintergröna-buskar

Ginkon är det smala trädet i mitten av bilden.

Iden sydligaste delen av stadsparken finns en plantering med vintergröna buskar.Inne i denna plantering står ett av parkens mer exotiska träd, ginkon eller tempelträdet. Det är vad man brukar kalla ett levande fossil. Trädet var länge enbart funnet som fossil, men år 1690 upptäckte man ginkon växande i sydöstra Kina. Bladet har en solfjäderform och består av sammanvuxna barr.

promenadstråkFortsätt nu vandringen uppe på Högevall norrut. Du går till en början genom en allé av olika lövträd. På vänster hand finns en liten bäckfåra, som ofta är uttorkad. På höger hand dyker snart "Timglaset" upp. Det är en trekantig gräsmatta, där du finner flera av Skånes vilt växande träd. Uppe på vallen kan du lägga till ytterligare några trädarter. I denna del av parken är det ypperligt att arbeta med träd under alla årstider. Mer idéer får du i Naturskoleblad 43 som just handlar om träd. Marken i "Timglaset" lyser blå under tidig vår av blommande lökväxter.

Du passerar snart den gamla Musikpaviljongen, nu sedd från andra sidan. Blicka ner till vänster på en rad av tysklönnar. I ett av dessa träd bor den lilla hålträdsklokryparen. Den är bara 2 1/2 mm stor och är endast känd från ytterligare en plats i Skåne, några enstaka platser upp till Mellansverige och därutöver bara från några få platser i Polen och på Själland. P.g.a. att hålträdsklokryparen är så sällsynt (de förekommer i gamla, murkna träd)har stora delar av Stadsparken avsatts som ett Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden, som håller på att byggas upp av EU.

Nu är du framme vid lekplatsen, som anlagts på den plats där den gamla restaurangen Orangeriet låg.Det lilla huset på lekplatsen var troligtvis biljettkur under utställningen 1907.

Nordost om lekplatsen finns sedan 1996 en avenbokslabyrint med en diameter på 17 meter. Väster om labyrinten finns lekskulpturen "Tufsen" från 1951 och en bit därifrån ser du nu gjutjärnsfontänen, som är kvar sedan Lunds Parkbolag började att anlägga sin trädgård.

stadsparken-karta

Om du fortsätter västerut från labyrinten passerar du stora utomhusburar för exotiska fåglar. Ja, så är vi då tillbaka där vandringen började. Lycka till med dina egna vandringar och utflyktsmål i Stadsparken!

Faktaansvarig: Naturskolan