Uteklassrum Ljungen

Den som åkt riksväg 11 och passerat Veberöd i riktning mot Sjöbo har säkert lagt märke till ett område, söder om vägen, som helt avviker från landskapet i övrigt. Området väcker nyfikenhet.

Vi är framme vid Ljungen, men tro inte att vi är de första som upptäckt området. Under Carl von Linnés Skånska resa den 9 juni 1749 skrev han följande:

ekarEkar stodo wid Wäferyd til myckenhet i säden, som hade säden warit sådd i Ekelundar: ty Herrskapen tilstädja icke Bönderna at hugga ner sina trän för åkerns skull. Jag märker ej heller, att ekarne här bortbränt säden, som upp i landet.
Huru mager denna jorden är, kan tydeligen slutas av de örter, som växte i de vilande åkerfälten, vilka här voro de uslaste, nämligen fårgräset
(fårsvingel), musöron (gråfibbla) och knavel (grönknavel); men då desse fält ännu längre fingo vila, täcktes de med ljung och renmossa.

När vi klivit över stättan in i området är det inte svårt att förstå varför man avsatt området som naturreservat.
Det som fascinerar mest på detta avstånd är de stora ekarna en bit bort, men på vägen mot ekdungen kan hedmarken med sin vegetation och sitt småkrypsliv ge upplevelser.

vinterek vinterek-grenar
Vinterek  

Området domineras av de mäktiga ekarna som visar olika formationer. Någon ser ut som en sparbanks-ek, medan andra är knotiga och vresiga. Det är lätt att förstå att eken var guden Tors träd. Många av grenarna har former som kan leda fantasin till åskans blixtar.

Under ekarna växer det enbuskar, också de i många olika varianter och former. Höga och smala, fyrkantiga, runda, ensamma och i grupp.

ekar-och-enar

Det är lätt att hitta "uteklassrum" bland ekar och enar. Det är som om naturen inbjuder till att välja och slå sig ner i sitt favoritrum.
Genom hela området leder en markväg, den är mjuk och slingrande och knappast märkbar. Om man vandrar den så kommer man till en tallskog, som visar upp en helt annan naturtyp. Fåren sköter markvården i hela området. Man ser dem lugnt betande på heden eller vilande i små grupper i skuggan under ekarna. De vyerna förstärker känslan av lugn och harmoni på platsen. Några knotiga stora björkar kan man också upptäcka.

markväg

Markvägen slingrar sig

timjan

Blommande väldoftande timjan


Varför ska vi åka till Ljungen, och när? 

Det är så annorlunda, storslaget, vackert och rofyllt. För Veberöds och Södra Sandbys elever är det inget nytt med sandmark, men för övriga elever i kommunen är det en helt annorlunda marktyp med annan vegetation.

Området kan besökas vid vilken årstid som helst. Vinter och tidig vår är det nog trädens former och silhuetter som gör det största intrycket. Enbuskarna gör att platsen ser levande ut även under ekarnas vilotid. Fågelsången börjar komma igång. Tallskogen framträder mer vid den här tiden.

Försommaren bjuder på nyutslagna ekar och hedmarken börjar blomma. Under sensommaren är heden rikast. Det luktar timjan under fötterna, triften och fetknoppen har kvar några blommor, gräshopporna spelar och fjärilarna flyger.

Vad kan man göra med eleverna?
En plats att bara vara på och uppleva. Den inbjuder mer till stilla aktiviteter än vilda lekar. Ljungen är en plats där berättelser och dikt hör hemma. Allt estetiskt, som att skriva egna dikter, göra teckningar, fotografera vid olika årstider, är lätt att inspireras till. Två och två kan man välja en egen favoritplats, som man sen kan dokumentera på olika sätt. 
Hur såg här ut när Linné var här? 
Stod någon av ekarna här när han besökte området? Vilken är den största, äldsta eken? Titta på höjd, omkrets eller kronans storlek. Varför fick inte bönderna ta av ekarna? 
Hur kommer det sig att enarna ser olika ut? Har det något med hur tätt de växer, eller hur nära ekarna de står? 
I tallskogen kan man leta spår och spårtecken. Finns här några djur förutom fåren? 
Är fågellivet detsamma i ekdungen som bland tallarna? I östra delen mot Klingavälsån är det inte ovanligt att storkar går omkring och söker föda. 
Om det är en höst med svamp kan man jämföra arterna från heden, ekskogen och talldungen. Hur många olika mossor och lavar finns i området? 
I slutet av augusti och halva september är det fortfarande rikt på insekter, flygande och krypande. Var är de lättast att upptäcka? 
Heden kan på avstånd se ofruktsam ut men undersöker man närmare, beroende av årstid, så kan man upptäcka blåklocka, monke, trift, gulmåra och många flera arter. 
Den gamla järnvägslinjen mellan Malmö och Simrishamn passerar förbi området. Längs denna finns det flera geocacher som man kan passa på att leta upp. 

Nedan följer några naturskoleblad som kan vara lämpliga att använda vid besök

Hur hittar man dit? 
Ta vägen mot Veberöd strax efter Klingavälsån, efter ca 500 meter finns en vägficka där bil eller buss kan stanna. Kolla annars närmaste busshållplats med Skånetrafiken.

Faktaansvarig: Naturskolan