Växtdetektiver

Hur lägger man upp ett utomhuspass om växter som får många elever att arbeta aktivt och entusiastiskt och dessutom alla på samma gång? Den frågan har nog de flesta pedagoger ställt sig någon gång.

Naturskolebladet nr 54:2004

Lämplig årstid: året runt

Här presenterar vi en modell som vi med bra resultat har prövat vid flera tillfällen. Aktiviteten kan göras i vilket område och under vilken årstid, som helst. Man bör i förväg ha kollat upp vilka arter som finns i det aktuella området.

detektivuppdragI exemplet som följer utgår vi ifrån att det är vår. Klassen ska till Fågelsångsdalen och titta på vårblommor.

Eleverna arbetar två och två. Dramatisera gärna och utnämn eleverna till detektiver. När man är detektiv får man ju sällan veta allt om det/den man söker. Till sin hjälp får de ledtrådar i form av bilder på vårblommor som finns på platsen. På papperet med bilderna finns också frågorna som eleverna får arbeta med. Bilderna är inte i färg utan kopierade i svartvitt ur en flora. Det står inget om storlek eller färg. Någon hjälp kan finnas som t.ex. "stjälken är fyrkantig" eller "på blomstjälken finns inga blad". 12 olika arter fick plats på vårt dubbelkopierade A4-papper. Hur många man väljer att ha med beror helt på ålder och förkunskap hos eleverna. Ger man ledtrådar om ståndare, pistiller och kronblad så måste eleverna ha förkunskap om växtens delar. I sin bokVäntande, spännande naturkallar Anders Rapp detta för att eleverna måste gå en detektivkurs.

Nu gäller det! Utrustade med lupp, penna och arbetsbladet ger sig växtdetektiverna ut på jakt. Inga växter får plockas utan man får undersöka dem där de växer. Hur många av vårens örter kan ni hitta? Ska man lyckas så gäller det att titta på detaljer som t.ex. bladens form eller antal kronblad på blomman.

Försök besvara frågorna:

  • Hur hög är växten?
  • Om växten har blommor – vilken färg har de?
  • Doftar blommorna?
  • Kan man se om blommorna har ståndare och pistiller?
  • Hur många av de kopierade växterna hittade ni?
  • Hittade ni någon annan art som ni vill beskriva?
  • Kan ni namnet på någon växt?

Aktiviteten måste få ta tid. Eleverna arbetar så självständigt som gruppen och åldern tillåter. Frågorna ovan är bara exempel och kan varieras. Oftast behöver man i starten gå omkring och peka på detaljer för att få dem att koppla bild och art.

Efteråt har vi samlat hela klassen och gått igenom hur många och vilka arter vi hittat. Efter genomgången kan man låta två grupper arbeta tillsammans och gå ut och visa varandra var någon eller några av växterna man funnit växer.

Artbestämning kan om man så önskar ske med hjälp av flora.

Eleverna kan välja ut sin favoritväxt och i skolan försöka ta fram fakta om just den växten. De yngre eleverna kanske tar hjälp av "Barnens flora" (Bisse Falk&Lena Kallenberg) för att kunna berätta en saga om växten. Äldre elever kan tex. ta reda på om deras växt haft någon betydelse i folktro eller som medicinalväxt.

Våren går fort och vi hinner sällan med allt vi vill, men som det står i början så kan vi använda oss av aktiviteten året om.

Det är mycket spännande att vara detektiver och arbeta med gräs. Plocka först några olika grässtrån från området som ni tänker vara i. Lägg dem sedan på ett papper och kopiera dem. Det går alldeles utmärkt och man är säker på att gräsen på kopian finns i området. Sen är det bara att ta sin gräsmall och gå ut och söka så många som möjligt.

okända-växter

Träddetektiver är en annan variant. Det kan vara trädens blad som är kopierade, eller under vintern bilder på trädens knoppar.

Lycka till med detektivarbetet!

Faktaansvarig: Naturskolan