Vattenhåvning

Att håva i vatten tycker de flesta är roligt och det är ett utmärkt sätt att studera mångfald, anpassningar m.m. Det finns många olika sätt att håva på och framförallt ska man göra det flera gånger och utveckla håvningen från gång till gång.

Naturskolebladet nr 42:2000

Lämplig årstid: vår / sommar / höst

vattenhåvningTips på material att ta med sig:

  • Vattenhåvar eller durkslag fastsatta med slangklämmor på rundstav.
  • Tråg eller "kräftfat"
  • Vita plastburkar av typ craime-fraiche burkar
  • Vita plastskedar
  • Tvåvägsluppar

Att vi väljer vita material beror på att djuren syns så mycket bättre då. I bästa fall har vi med oss så mycket material att varje håvningsgrupp får en håv, två tråg, en sked och ca 6-7 burkar.

Viktigt att tänka på

Det händer ofta att håvarna blir fyllda med växter, dy m.m. Många börjar då tömma håvarna på land. Ställ frågan till eleverna vad de tror händer då. Några elever brukar alltid komma på att det bland växterna och dyn antagligen finns en massa osynliga små djur som inte kan leva utan vatten.

Så här brukar vi göra

Oftast börjar vi med en frågeställning och den kan vara olika beroende på ålder. En naturlig frågeställning att starta med är hur många olika sorters djur vi hittar i vårt vatten. Vi säger till eleverna att börja med att fylla ett tråg med vatten samt att använda det andra tråget att ställa vattenfyllda burkar i. Frågan "varför" är bra även här.

Håvningsgrupperna bestämmer själv hur de ska turas om med att håva och vara "djurskötare".

När första håvningsfångsten är klar töms håven i det vattenfyllda tråget sedan tar djurskötaren över. Djurskötarens uppgift är att med hjälp av plastskeden sortera djuren så att de olika arterna kommer i olika muggar. Detta blir ofta en mycket populär uppgift och gör att eleverna verkligen tittar på de djur de fått upp.

Detta kan man hålla på med ett bra tag. Vi försöker undvika att med en gång säga vad det är för ett djur. Istället försöker vi fascinera eleverna genom att ställa frågor som: Vad kan den ha det där röret till? Har den samma färg på magen som på ryggen? osv.

När vi tycker att det är dags att bryta ber vi eleverna skölja håvarna och uppsamlingstråget. Sedan samlas vi kring de sorterade djuren. Bra tips är att samla eleverna med sina kar nära varandra.

Hur många olika sorters djur hittade vi? Det kanske räcker första gången vi håvar. Välj ett favoritdjur och visa de andra! Använd gärna tvåvägsluppen och stå i ring när de visar varandra djuren.

De kan också bygga sitt favoritdjur med naturmaterial. Detta gör att de verkligen studerar sitt djur!

sorterade-djurSedan kan man fortsätta med diverse sorteringsövningar. Då är plastburkar bra så att de kan flytta runt djuren efter hur de sorterar. Exempel på sorteringsövningar:

  • Hur många ben? (ex. inga, sex, åtta, många)
  • Vilka behöver hämta luft i luften och vilka kan använda luften i vattnet?
  • Rovdjur eller växtätare?
  • Hur tar de sig fram? (går, slingrar, kryper, paddlar....)
  • Vilka djur är känsliga för syrebrist?

Efterarbetet med att skriva, rita och "forska" om de olika djuren tycker vi sker bäst i skolan. En hjälp till att ta upplevelsen av djuren med sig hem är att använda digitalkamera. Vi brukar undvika att ta med djur till skolan.

Metoden med frågeställningar och sorteringsövningar finns beskriven i boken:Myllrande mångfald av Kill Persson, Claes Malmberg och Anders Olsson som kom 1992.

Kristianstad Vattenrike har en hemsida där ni kan hitta material om smådjur i vatten, se länk nedan.

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan