Studera lavar

Novembermörkret sluter sig om oss och naturen förbereder sig inför vintern. I adventstid är det kanske på sin plats att reflektera över lavar och mossor. Vet ni att adventstakens "vitmossa" egentligen är en renlav som tar mycket lång tid på sig att växa och ofta transporterats långa sträckor.

Naturskolebladet nr 31:1996

Lämplig årstid: höst

Anders Rapp har gett ut en bok på Utbildningsradion, "Hej Natur", ISBN 91-26-960405, som innehåller många idéer om hur du kan arbeta med lavar och andra kryptogamer.

Här kommer ett utdrag:

Här är några tips på vad man kan undersöka när man studerar lavar!

  • lavar"Lavarnas fem-i-topp-träd " - vilka träd hyser flest antal lavarter? En lämplig hemuppgift kan vara att man samlar lavar från några träd (lägg då dessa löv i samma påse så att vi kan se vilket träd det rör sig om). Var försiktiga om ni använder kniv - både med er själva och med trädets bark! Spelar det någon roll om barken är gammal och skrovlig? (På gamla träd hittar ofta lavarna små, små angenäma och skyddade platser där risken för t ex uttorkning minskar.) Gör en trevlig utställning i klassrummet.

  • Har lavarna något eller några "favoritväderstreck"?
  • Lavarna är ibland mycket mjuka och ibland mycket hårda - vad beror det på? (Torr och fuktig luft)
  • Hittar ni lavar som bara växer på marken? Eller bara på träd?
  • Hur många lavar kan ni se som mest se på en och samma sten? Gör en uppskattning bara - det finns lättare saker i världen än att t ex skilja skorplavar åt...

Vill ni arbeta med lavar som indikatorer på luftens kvalité så finns det flera exempel.

Agenda 21 tips: Värmeljus i metallhylsor är ju praktiskt och fint. Hylsorna är av aluminium. Ett alternativ är att slänga dessa i metallåtervinningen, men det finns numera värmeljus utan metallbehållare att köpa. När ni handlar ljus så kan man oftast välja mellan olika delar stearin och paraffin. Paraffin kommer från olja dvs en ändlig resurs, medan stearinet kommer från växt- och djurriket dvs en förnyelsebar resurs. Välj alltså om möjligt stearinljus.

Faktaansvarig: Naturskolan