Julgranen - fågelbord

Låt eleverna först rita en gran. Alla har en föreställning om hur den ser ut. Men hur är det egentligen? Strävar grenarna neråt eller uppåt? Hur är de fästade vid stammen? Är de jämnt fördelade på stammen?

Naturskolebladet nr 32:1997

Lämplig årstid: vinter

julgranNi behöver en julgran. Det brukar inte vara svårt att hitta.

  • Titta på julgranen. Hur gammal tror ni att den är?
  • Vilken del av granen är äldst. Toppen eller längst ner?
  • Granen växer med en våning (grenvarv)/år. Räkna grenvarven.
  • Tänk er att jag sätter ett häftstift mitt på granen och den fortfarande står i skogen och växer. Hur högt upp är häftstiftet om fem år?
  • Har den vuxit lika mycket varje år? Mät mellan grenvarven. Kanske har den inte vuxit lika mycket varje år? Varför?
  • Kan vi hitta några knoppar? Hur sitter de? Vad ska det bli av dem?
  • Barrens betydelse. Diskutera kring fotosyntesen. Barr = blad = kök.
  • Hur många grenar har granen? Gissa... Klipp av grenarna (Sekatör) räkna och lägg i säck.
  • Eleverna sågar mellan varje grenvarv. (Låna sågar från slöjden)
  • Räkna årsringar. Stämmer åldern med grenvarvsräkningen?
  • Blir det en årsring mer för varje grenvarv?
  • Om ni har plats och kan sopa efter er så kan ni undersöka om det finns några småkryp i granen genom att hälla ut innehållet i säcken på vit duk eller papper.

Under den här lektionen arbetar eleverna med naturkunskap, matte, bild och svenska.

Fågelmat

Många av er har väl upptäckt hur tacksamt det är att mata fåglarna på vintern. Dels gör man ju en insats för fåglarna och dels är det ett utmärkt sätt att kunna studera våra vanligaste vinterfåglar på nära håll.

Det är foderautomater och inte fågelbord som gäller.

foderautomatRitningen kommer från Naturskyddsföreningens "Vilda Grannar"

Viktigt är också att fortsätta matningen när man börjat. Allra svårast har fåglarna framåt februari-mars.

Förrutom att studera vilka fåglar som besöker fågelautomaten eller talgbollen så kan ni göra en undersökning av vad som är fåglarnas favoritmat.

Vilken är fåglarnas favoritmat?

Låt eleverna lämna förslag på vad som är bra att ge fåglarna och varför.

Skaffa olika typer av fågelmat: osaltade jordnötter, solrosfrön, havre- och vete-korn, talg, brödkanter, äppleklyftor mm.

Låt eleverna fundera och skriva ner en hypotes om vilken mat som är populärast.

Vill ni göra försöket extra tydligt kan ni kanske lägga de olika typerna av fågelmat på fönsterblecket.

Lägg gärna något på marken ex äppleklyftor för att visa hur vissa fåglar ex koltrastar, endast äter på marken.

Fågelfrö är dyrt, men det går att köpa i lösvikt och i större partier till lägre pris på Lantmännens.

Faktaansvarig: Naturskolan