Joseph Cornell och Flow Learning™

Sommaren 2001 arrangerade Naturskolan två fortbildningsdagar med den amerikanske naturpedagogen Joseph Cornell.

Naturskolebladet nr 49:2002

Lämplig årstid: året runt

Cornell är känd bl.a. för sin bok Sharing Nature With Children som översatts till femton språk. I sin andra bok, Sharing the Joy of Nature beskriver han sin pedagogiska metod Flow Learning, en process för att få en djupare erfarenhet av, och relation till, naturen.

Hans böcker är, när detta skrivs, ännu inte översatta till svenska, men nedan vill vi presentera några av de aktiviteter som Joseph gjorde med oss sommaren 2001.
Vill du veta mer om Cornell och Flow Learning, så besök webbplatsen via länken nedan.

Det går också att beställa böcker där.

Gör en ljudkarta

När man kommer ut i naturen en vacker vår- eller höstdag vill man ibland, med alla sinnen, känna in platsen man kommit till. Men det kan vara svårt i stora undervisningsgrupper att få det nödvändiga lugnet för att känna dofterna och höra ljuden.

I denna aktivitet ska eleverna därför placera ut sig enskilt, om möjligt så att man knappt anar var närmaste granne befinner sig. På en karta, i form av ett papper med ett kryss som markerar var man sitter, antecknar man sedan alla ljud man hör. För varje ljud görs en enkel markering på kartan som visar vad det är för slags ljud, hur långt borta ljudet finns, och i vilken riktning det hörs. Det kan till exempel bli vågiga linjer för vinden, eller en musiknot för en fågel.

Efter en viss tid återsamlas man och jämför sina ljudkartor, två och två. Hur många olika ljud hörde du? Har vi hört samma saker? Är det natur- eller kulturljud? o.s.v.

Ledtrådar

Den som leder aktiviteten tänker t.ex. på ett djur och ger de andra ledtrådar, en efter en. Eleverna funderar individuellt under tystnad. När de kommit på vilket djur det är, säger de ingenting men sätter pekfingret på näsan. Ledaren ger fler och fler ledtrådar. Kommer man på att man gissat fel, kan man bara ta bort fingret igen och fortsätta att lyssna på ledtrådarna för att åter sätta upp fingret när man tror att man kommit på rätt djur. Leken fortsätter tills alla fått upp ett finger på näsan. Ledaren räknar ett, två, tre och alla säger svaret på en gång. Vill du se ett exempel så följ länken nedan.

Att ge kluriga ledtrådar är bra övning i många olika sammanhang. Man kan naturligtvis även vända på det och låta eleverna göra ledtrådarna. Cornell arbetar mycket med "clue games" som kombinerade samarbets- och faktaaktiviteter. Ett sätt är att i en kortlek ha ledtrådar till exempelvis ett antal olika djur. En ledtråd på varje kort. Det gäller sedan att lista ut vilka djur det handlar om, samt att samla alla ledtrådar till respektive djur i en hög för sig.

En speciellaktivitet på temat "ledtrådar om träd" är den vi kallar...

Skogvaktaren

Skogvaktaren kan alla sina träd i skogen, eller hur? Låt oss testa!
Aktiviteten passar bäst i en skog eller park, med relativt stora träd. Det behöver inte vara träd av olika arter, utan det fungerar även i t.ex. en bokskog.

Eleverna delas in i grupper. I varje grupp utses en skogvaktare, resten är medhjälpare. Den som leder aktiviteten märker ut, med t.ex. en tygbindel, ett träd per grupp. Skogvaktaren i varje grupp ska stå med ryggen mot skogen, och får inte veta vilket träd som är "hens".

Medhjälparna bildar ett led och får sedan gå fram, en och en, till sin skogvaktare, som ställer en fråga i taget till dem. Den hen ställt frågan till går iväg till gruppens träd för att finna svaret, och en ny medhjälpare kommer fram för att få en fråga. När en medhjälpare återvänder för att ge svaret på skogvaktarens fråga, ställer hen sig sist i ledet. Efter att medhjälparen har avgett sitt svar, får hen en ny fråga, går iväg o.s.v.

Det gäller alltså för skogvaktaren att ställa många kluriga frågor för att få reda på så mycket som möjligt om "sitt" träd. Efter en viss tid avbryts frågandet, och ledaren tar bort tygbindlarna som märkt ut träden. Nu får skogvaktaren vända sig om och, med hjälp av alla ledtrådar hen fått, leta rätt på sitt träd.

Rovdjur och bytesdjur

Hur känns det att jaga, respektive att vara jagad? En aktivitet om näringskedjor i naturen.

Åskådarna står hela tiden kvar i encirkel runt omkring, och bildar på så sätt gräns för jaktområdet. Leken kan fortsätta tills vargen har lyckats fånga alla byten. Man kan lägga märke till vilken taktik vargen använder. Blir det fullständig tjurrusning runt, eller använder vargen sin hörsel och sin list för att fånga bytena? Hur undviker bytesdjuren att bli upptäckta?

 

 

Eleverna står i en cirkel. Man kan hjälpa till att bilda cirkeln genom att lägga ut ett rep. En utses till rovdjur, t.ex. varg, och får en speciell klocka bunden runt ett ben. Fyra andra blir vargens byten t.ex. lamm, mus, ekorre, ripa. De får också klockor runt ett av sina ben. Helst ska alla klockor ha olika klang. Vargen och bytesdjuren tar plats inuti cirkeln och får bindlar för ögonen. Vargen ska nu försöka ta de andra djuren. 

En dikt beskriver så mycket

Denna aktivitet kan användas för att t.ex. summera upplevelserna av ett besök vid en plats i naturen.

Man går samman tre och tre. Den första personen skriver en mening om platsen man är på och skickar vidare till nästa person. Denne skriver en ny mening, en fortsättning på den första, och döljer sedan detta genom att vika pappret. Därefter skriver person två en ny mening som handlar om platsen och skickar endast denna synlig vidare till person tre. Denne skriver en fortsättning och viker pappret så att ingenting av detta syns. Nu skriver tredje personen en ny mening, och skickar pappret tillbaks till den förste personen. Denne skriver en fortsättning på den mening hen ser, vilket också blir en avslutning på dikten. Nu blir det spännande! Det är dags att läsa upp dikten för alla.

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan