Gräsanden

Gräsanden är en fågel som de flesta känner igen. Redan som liten har de flesta barn varit i kontakt med den i till exempel parkernas dammar. I parkerna, där änderna ofta är stationära, har vi tillfälle att komma dem nära och studera deras beteende.

Naturskoleblad Gräsanden

Lämplig årstid: nästan hela året

Utbredning i Skåne

Gräsanden etablerade sig antagligen i Skåne ganska snart efter det att landskapet blev fritt från inlandsisen. Den har häckat här i 10 000-12 000 år. Gräsanden häckar i hela Skåne där det finns vatten men är mer sällsynt i mellersta Skåne.

Änderna delas upp i simänder och dykänder

gräsänderGräsanden tillhör simänderna. Honorna är gråbrunspräckliga över hela kroppen medan hannarna har glänsande grönt huvud, brunt bröst och grå kropp. Stjärten sticker upp. De lyfter direkt utan att springa på vattenytan. De lever i allmänhet av vegetabilisk föda och söker sin föda på ytan eller tippande på bottnen. Därför är deras hals något längre än dykändernas. Ibland betar de på land.

Hos dykänderna är honorna och hanarna mer lika än hos simänderna (ejder undantag). De har oftast stjärten i vattnet och springer på ytan innan de lyfter. De lever i allmänhet av animalisk föda som de dyker efter.

Näbben

Olika fåglar har olika typer av näbbar beroende på vad de har för huvudsaklig föda.
Gräsanden har en relativt platt och bred näbb som passar utmärkt till att gripa tag i vattenväxter eller för att ”snattra” efter alger på vattenytan med.

Ett år med gräsanden

Senhöst-förvår

Parbildning sker. Nu finns chans att få se en rad olika parningsbeteenden.

gräsandparFörvår

Vårflyttning. Honan bestämmer resrutt och resmål. Hon återvänder till sin fjolårsboplats och hanen följer henne oavsett om det är ett land han levt i tidigare eller inte. Honans dominans kan man också se tydligt. Det är hon som först lyfter medan hanen sedan följer henne. När honan äter genom att doppa huvudet ner i vattnet ligger hanen på vakt intill henne. Sedan paret bildats lever de ihop under flera månader.

April

Honan lägger 6-12 gula eller grågröna ägg i en tuva under en skyddande buske i strandkanten. Honan ruvar i en månad. Så snart honan börjat ruva äggen börjar hanen (draken) att leva ensam.

Maj

Äggen kläcks. Ungarna som kallas ällingar, lämnar boet efter några timmar. De har fjädrar när de föds. När de lämnar boet kan de redan gå och simma. De får direkt leta efter sin egen mat i vattnet och i strandkanten. Gräsandsmamman passar sina ungar så att de inte kommer vilse och råkar ut för faror. Fågelungar som direkt lämnar boet kallas borymmare till skillnad från bostannare där fågelungarna föds nakna och stannar en längre tid i boet och matas av föräldrarna. 

Juni

Draken byter fjäderdräkt, det kallas att rugga, så att han kommer att likna honan. Hanen har dock en gul näbb medan honans är orange. Man kan också känna igen hanen på att han har ett par små lockar på stjärten. Även vingfjädrar ruggas, vilket gör att de inte kan flyga under en månads tid.

Juli

Ungarna kan nu flyga och lämnar sin mamma för att klara sig själva. Honan ruggar.

Augusti

Honor och hanar samlas nu i stora flockar för att förbereda sig för vinterflyttningen. En del flyttar till västra Europa men många stannar kvar i isfria vatten i Sverige. Hanen återfår sin praktdräkt.

Aktiviteter

Aktiviteterna som följer har vi gjort i Lunds stadsparksdamm.
Det bästa resultatet får ni om ni besöker dammen flera gånger under olika årstider. Ni kan naturligtvis plocka ut några av aktiviteterna och göra dem vid ett engångsbesök. Detta beror ju på hur lätt/svårt det är att komma till den aktuella platsen.

Vill ni arbeta under en längre tid så kan ni börja redan i början av februari och följa fåglarna under hela vårterminen.

  • Gör en karta över dammen ni besöker. Rita in var änderna befinner sig. Rita in hur många som finns på respektive ställe. Kolla vid flera tillfällen. Om de är på olika platser gång från gång. Varför är det så?
  • Rita av änderna, beskriv hane och hona.
  • Försök hitta fjädrar efter änderna.
  • Kan vi se vilka änder som bildat par? Hur?
  • Kan vi hitta något bo?
  • Hur beter sig hanen när honan ruvar?
  • Hur beter sig fågeln i följande situationer: Födosök, förflyttning, vila, störning?
  • Hur många ungar fick honan? Försök följa ungarnas tillväxt. Klarade alla sig? Eller har några försvunnit från dammen?
  • Fotografera, dokumentera och efterarbeta hemma.
  • Varje elev får ett "protokoll", uppgiften är att följa en fågel under 15 min. Anteckna klockslag och skriv vad fågeln gör varje gång den byter beteende.