Geocaching i undervisningen

Geocaching är ett skattjaktsspel som, med hjälp av satellitnavigering med GPS, spelas av äventyrssugna människor i alla åldrar över hela världen.

Naturskolebladet nr 73:2012

Lämplig årstid: året runt

geocachingGeocaching i skolan gör att eleverna måste lära sig relevant kunskap i ett sammanhang, kunna samarbeta, kommunicera och ta egna beslut för att ta sig till målet.

Geocaching kan därför ses som ett sätt att träna färdigheter som behövs på vägen mot ett hållbart samhälle.

Ordet geocaching kommer frångeo, som betyder jord, ochcaching, vilket kan härledas från ordet cache, som betyder gömställe. Geocaching är helt enkelt ett slags global skattjakt. Skatterna är behållare i olika storlekar som andra geocachare har gömt. Behållarna är gömda på ett klurigt sätt i stadslandskapet eller i naturen.

För att få reda på var skatterna finns ansluter du dig till webbplatsenGeocaching, se länk nedan. Här får du tillgång till skatternas GPS-koordinater och ofta ges även någon ledtråd som hjälp på vägen. Med GPS-mottagaren letar du dig sedan fram till skatten, skriver i loggboken och byter eventuellt till dig något från burkens innehåll.

GPS-mottagare och kartor

Geocaching med hjälp av GPS är i princip samma sak som orientering med karta och kompass. Skillnaden är att tekniken bygger på positionsbestämning med hjälp av signaler från ett antal satelliter. Den utrustning som behövs är antingen en mobiltelefon utrustad med GPS-mottagare, eller en särskild GPS-mottagare avsedd för terräng. Här går utvecklingen väldigt snabbt och vilken variant man väljer att skaffa till en skola är en avvägning mellan olika faktorer som t.ex. stryktålighet, positions-noggrannhet, pris och möjlighet till multianvändning. Denna avvägning får man helt enkelt göra vid det tillfälle då man planerar att investera i tekniken.

När man fått reda på koordinaterna till en cache för man över dem till sin GPS-mottagare. Det finns även applikationer som automatiskt hittar och visar de närmaste cacherna inom en viss radie. Den GPS-mottagare man väljer bör kunna visa digitala kartor över terrängen. Det finns i regel en standardkarta i mottagaren när man köper den, men för bättre lärande om kartor och geografi behöver man kanske köpa in och installera en bättre karta. Detta är också viktigt att tänka på inför en investering.

Geocaching med elever

Innan man ger sig ut med en klass får man titta efter om det finns några cacher i det område man vill besöka. Man kan med fördel leta lämpliga cacher i kartverktyget på webbplatsen Geocaching tillsammans med eleverna. När vi träffat elever som ska få prova på, är deras motivation i regel hög till att lära sig hur geocaching går till.

När eleverna får en GPS-mottagare i sin hand brukar de snabbt och lätt lära sig hur en sådan fungerar. Det är bra att låta eleverna arbeta några stycken tillsammans. Innan grupperna ger sig iväg på olika håll kan man först låta hela klassen leta upp en cache gemensamt. Detta ger eleverna möjlighet att ställa frågor innan de ger sig ut på egen jakt.

När alla frågor är avklarade kan man dela ut olika koordinater till grupperna för att undvika att alla går till samma cache samtidigt. Uppmana eleverna att skriva i loggboken som finns i cachen. Be dem därför ta med en penna och eventuellt några saker att byta med. När ni sedan är tillbaka från skattjakten är det dags att logga in på geocaching.com och skriva i cachernas digitala loggböcker att man funnit dem och berätta om vilka saker i behållaren man bytt samt eventuellt ge ytterligare någon kommentar, eller lägga ut en bild.

De digitala loggarna är viktig information för den person som har ansvar för att cachen hålls i gott skick, bl.a. att behållaren är kvar på rätt plats, att den är hel och inte läcker in vatten. Kommentarerna kan också vara viktiga ledtrådar för dem som senare vill leta efter cachen, men ska samtidigt inte vara alltför avslöjande.

Olika cacher ger olika kunskap och utmaningar

Det finns olika typer av cacher som man kan leta efter. Den vanligaste hetertraditional cache. Då letar man efter en plats där en behållare av olika storlek - nano, micro, small eller regular - ska finnas.

Det finns även en variant som hetermulti-cache. Då ges koordinater till en plats där man får koordinater eller ledtrådar till en ny plats, som i sin tur ger nya koordinater eller ledtrådar, så att man till slut hittar behållaren först efter att ha avverkat en viss sträcka eller en rundtur.

Enmystery-cachehittar man först efter att ha löst en uppgift eller ett problem som ger de rätta koordinaterna till behållarens position. Det kan också vara så att man måste samla information från terrängen för att kunna lösa och hitta en multi- eller mystery-cache, vilket ytterligare kan öka elevernas motivation att hitta slutgömman.

Vid enearth-cachefinns ingen behållare alls, utan koordinaterna leder till en plats där man enligt ett uppdrag ska upptäcka något särskilt geologiskt fenomen i landskapet. Detta fenomen ska dokumenteras och redovisas för den som har gjort cachen som bevis på att man har varit på platsen.

Geocaching i undervisningen ger ökad lust till lärande och fysisk aktivitet

Eleverna får möjlighet att lära i ett sammanhang med ett verkligt problem som de ska lösa. De tränar sig på att läsa av kartan och de övar matematiska färdigheter som t.ex. förståelsen för avstånd. När elever geocachar har de stort inflytande över hur de ska lösa uppgiften. Antingen kan man välja fågelvägen rakt genom terrängen som GPS-mottagaren pekar ut, eller följa befintliga stigar och vägar som finns på kartan.

En stor fördel är att eleverna gärna går långa sträckor utan något större motstånd. En del elever blir inte ens stoppade av regn och rusk när de geocachar! Om du vill lägga ut egna cacher till dina elever kan uppdragen anpassas efter platsen beroende på vad du vill att eleverna ska lära sig. Några uppdrag man kan ge eleverna är t.ex. att inventera olika arter på en viss plats, titta efter kulturhistoriska lämningar, undersöka konstverk eller byggnader på olika platser. Principen med en earth-cache kan på så sätt användas till något som skulle kunna kallas bio-, culture-, history- eller art-caches.

Det är bara fantasin och kreativiteten som sätter gränserna för vilket lärande där geocaching kan användas som ett kompletterande verktyg. Att låta eleverna själva skapa cacher åt varandra, och samtidigt åt andra geocachare runt om i världen, ger ett utomordentligt sammanhang för dem att vara kluriga och noggranna på samma gång. Det är ju på riktigt!

All kommunikation bör vara på engelska, vilket ger bra språklig träning i ett autentiskt sammanhang. Eleverna måste kunna samarbeta, kommunicera och ta egna beslut för att ta kunna sig till målet. Geocaching handlar alltså om att träna färdigheter som behövs på vägen mot ett hållbart samhälle.

Vill du prova geocaching? Kontakta Naturskolan!

Naturskolanhar en klassuppsättning GPS-mottagare som pedagoger i Lunds kommun kan få låna kostnadsfritt. Vi vill dock genomföra ett utbildningstillfälle på crika 2-3 timmar med er innan vi lånar ut maskinerna.

Välkomna att höra av er för att boka!

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan