Lämplig årstid: vårvinter / senhöst
Som vetenskap har fenologi fått stor betydelse för klimatforskarna. Har man många års noteringar om när vissa trädslag slår ut eller flyttfåglarnas ankomst och flyttning så kan man se om det skett förändringar. Här har fenologerna till exempel fått hjälp av många naturintresserade som sedan ungdomen varje år noterat när sädesärlan kommit på våren eller när grodorna börjat leka i en viss damm. Fenologi är inte nytt för oss utan något som vi ofta arbetat med i skolans värld. Vi samlar och noterar ofta de första vår- och hösttecknen och vi talar om årstidernas växlingar även om vi inte använt ordet fenologi. Vi brukar också lägga märke till återkommande händelser i naturen och koppla ihop dem med händelser i det egna livet:
- "Farfar fyller år den 11 april, då brukar vi alltid kunna plocka en liten bukett blåsippor till honom".
- "Vid valborgsmäss brukar jag se gulärlan på Vombs ängar".
- "Vid Mårten kommer ofta den första köldknäppen".
Vad styr naturens skiftningar?
Växter och djur styrs ofta av ljus- och temperaturförhållanden. Är det första frostnatten på hösten som gör att bladen skiftar i rött och gult? Hösten 2008 skiftade trädens bladverk färg trots att det inte hade varit frost. Då kan det inte bara bero på temperaturen utan träden måste påverkas av någon annan faktor. Känner de av dagslängden? Igelkotten förbereder sitt vinterläger trots att den fortfarande kan hitta föda. Fåglarna flyttar även varma septemberdagar. Tofsviporna sitter på fälten och fryser i snöblasket tidigt på våren. Många frågor uppstår runt vad som styr djurens och växternas årsrytm.
Våren inspirerar oss med första tussilagon, vitsippan och groddjurens parning. När hörs sånglärkan första gången? När passerar tranorna på väg norrut?
Men det sker lika stora förändringar på hösten. När ser vi tranorna flyga söderut igen? När blir lönnens löv gula? När kommer första frostnatten?
Samla in, dokumentera och rapportera
I och med klimatförändringen har fenologin blivit viktig och olika rapportsystem har skapats. Detta ser man tydligt om man tittar på fenologi på webben. Man vädjar till allmänheten att rapportera sina iakttagelser. Det är då en fördel om man på något sätt systematiserar sina fenologistudier.
Samla in data från ett naturområde som ni besöker regelbundet
Gör till exempel besök en gång per vecka på samma plats i skolans närområde. Eleverna känner sig hemma i området och lär sig snabbt var, vad och hur man kan undersöka vad som hänt sen sist.