Enen

Enen var en av de första buskarna som invandrade till Sverige när isen drog sig tillbaka efter den senaste istiden.

Naturskolebladet nr 47:2001

Lämplig årstid: året runt

enebackeEnen är mycket anpassningsbar och kan växa på alla typer av marker. Växer den i ett utsatt läge t.ex. vid blåsiga ställen längs kusterna får den ett nedliggande, krypande växtsätt. Växer den däremot på ett mer skyddat ställe kan den bli upp mot 10 meter hög och trädformig.

Under forntiden var stora delar av Skåne bevuxet med ädellövskog. Efterhand som människan blev bofast stängslade hon in de marker hon ville skydda från betande djur. De ostängslade gemensamma betesmarkerna där djuren fick gå fritt kallade man för fäladsmarker. Ordet fälad kan härledas ur danskans "faelles" vilket betyder just gemensam. Fäladsmarken är ingen ursprunglig naturtyp utan istället resultatet av en kulturpåverkan under mycket lång tid, förmodligen ända sedan järnåldern. Eftersom enen är en stickig buske blir den inte uppäten av betande djur.

eneträdUtbredning

Enen förekommer över hela landet.

Ålder

Enen kan bli upp mot 2000 år gammal.

Bark

Barken innehåller bast, som kan dras av i långa tågor.

Ved

Veden är seg och doftar väldigt gott. Doften sitter kvar länge i slöjdarbeten.

enekvistBarr

Enen är ett barrträd. Barren är mycket vassa. De sitter tre och tre i kransar. Varje barr kan bli mellan 3 och 7 år gamla.

Blommor och frukt

Enens han- och honblommor sitter på olika träd. Pollenet sprids med vinden och en befruktad honblomma utvecklas till ett enbär. Om man tittar på en honbuske upptäcker man att det finns både gröna och blåa bär. Varför? Det tar nämligen 2 1/2 år för enbären att mogna. Därför har det i folkmun kommit fram ett talesätt: "När alla enbär är mogna kan man få allt man önskar sig". Inuti bären finns frön. Dessa sprids genom att fåglar t.ex. trastar och sidensvansar äter bären och bajsar ut fröna någon annanstans.

Hyresgäster

Man kan hitta något som ser ut som avlånga gröna tulpaner på enen. De bildas genom att engallmyggan lägger ägg i en grens yttersta skottspets. Busken reagerar genom att några barr växer ihop runt ägget och liksom bygger ett hus till det. Ägget utvecklas till en orange larv, som övervintrar i sin boning. Huset kallas för kikbär och användes förr kokad i mjölk mot kikhosta.

Svampar

Tidigt på våren kan man upptäcka 0,5-1,5 cm långa, fingerlika, orange, geléartade utväxter som sitter i täta grupper på enens stam. Det är hagtornsrostens vinterform man hittat. På sommaren och hösten kan man se samma svamp i en annan form som svamprost på hagtornsblad.

Användning

eneredskapBasten revs förr av för att tvinnas till starka rep. Den användes också av fåglar och ekorrar till bobygge och som eldstartare eftersom den som torr är mycket lättantändlig.

Av veden har man täljt skedar och knivar. Stammarna har använts som störar i stängsel och gärdsgårdar. Grövre grenar har sågats till knappar och finare grenar har flätats till korgar.

I matlagningen kan bären användas som krydda i grytor. Enris kan användas vid rökning av mat. Av bären kan man laga te, enbärsdricka eller krydda brännvin.

Enen har använts vid förkylning, rethosta och halsont. Man drack antingen ett avkok på grenar eller bär eller andades man in ångorna från starka avkok. Bär och kvistar fungerade förr som rökelse i husen vid smittsamma sjukdomar och stank.

Man strödde också enris på golvet under vinterns helgdagar.

Mystik och magi

Kring enen finns mycket mystik och magi, som anspelar på det heliga tretalet: Barren är placerade i tretaliga kransar, bäret omges av tre kotteskal, man tog tre kvistar, brutna på tredje veckodagen för att användas i salvor och medicin. Enbärsdricka skulle jäsa i tre dagar.

För att hålla häxor borta från huset hängde man några enkvistar över dörren.

Dikt

Enen
rak och okuvlig
eller krypande
på marken
skyddande sig själv
med sina taggar
seg och envis
står den där
år efter år
manar inte
till någon
omfamning
men dess skönhet
och seghet
gör att jag
vill vara
som enen

Ruth Sandberg 1990

Enefälader att besöka nära Lund

Det finns många fina enefälader att besöka i Lunds närmaste omgivningar t.ex. Knivsåsen, Häckeberga fälad, Risen, Skrylle, Billebjer och Rökepipan. Många av dessa områden finns beskrivna i boken "Äventyret väntar runt hörnet" av Lundabygdens Naturvårdsförening. Du kan också läsa mer om en del av dessa platser i Uteklassrum

Aktiviteter

Många aktivitetstips är gemensamma för alla träd och buskar. Läs mer i Naturskoleblad 43.

Associera till julen

Ta er till en enefälad. Be eleverna att plocka någonting som inte är större än en tumme som har med julen att göra. Någon plockar säkert en bit av en enbuske och vips har ni kommit in på ämnet.

enesilhuettRita av olika sorters enar som siluetter

Genom att titta på enar som växer på olika platser (blåsiga, utsatta lägen eller skyddade platser) får man en uppfattning om enens olika växtformer. Rita av enarna som siluetter.

Han- och honenar

Placera en herrhatt på en hanbuske och en kvinnohatt på en honbuske. Fråga eleverna varför du har gjorts så här. Kan de möjligtvis räkna ut hur man kan se om det är en han- eller en honbuske. Dela upp eleverna i pojk- och flickgrupper. Kan pojkarna hitta en pojkbuske. Kan flickgrupperna hitta en flickbuske och tvärtom.

Tomtar

Såga stamdelar av en i 1-2 dm långa bitar. Den ena änden ska vara snett avsågad och den andra rak. Måla ett tomteansikte på den
sneda sidan.

enetomtarTorghandel

Gå på torget inför jul och inhandla enris. Pynta i skolsalen och njut av doften. Kanske det skrämmer iväg ett och annat oknytt från klassrummet också. Med kraftiga handskar på händerna kan man binda en krans av enris.


enebuskarEtt tidevarv runt enen

Plocka på enen och på marken under enen olika saker t.ex. ljusgrönt barr, mörkgrönt barr, brunt barr på marken, grönt bär, blått bär,sten, bark, ljungplanta, mossa. Placera föremålen i en tidslinje efter hur gamla de är.

Enbär

Hur många frön finns det inuti varje enbär?
Pröva att så frön från gröna respektive blåa bär. Gror alla?
Plocka enbär och laga te på trangiakök. Ett gott enbärste får man om man plockar 1 dl bär till 1/2 liter vatten. Låt koka i 30 minuter.

Enens betydelse för fåglarna?

Vad kan fåglar ha för nytta av en enbuske? (skydd, bygga bo i, ta barken till bomatrial, hitta mat i form av enbär eller insekter). Ledaren har i förväg placerat ut en liten låtsasrödhake i en enbuske. Många rödhakar satsar på att stanna kvar under vintern. Rödhaken äter insekter med sin lilla spetsiga näbb.

Kan de finna någon mat i enbusken i form av insekter vid denna årstiden? Eleverna delas in i grupper och varje grupp utrustas med en liten vit plastduk, var sin insektssug, en tvåvägslupp och några petriburkar. De får i uppgift att samla ett slags djur i varje petriburk genom att skaka enens grenar över den vita duken. Hur många olika arter kan man hitta?

Enens betydelse för större djur

Leta spår efter större djur som kan ha nytta av enen. Kanske en kaninhåla under enens rot, en fågelfjäder, rådjursspillning osv.

Knappar och halsband

Såga grenar med ca 2 cm i diameter i tunna skivor som kan göras till knappar eller halsband genom att man borrar ett eller två hål. Eleverna kan putsa knapparna med sandpapper på utflykten och känna den underbara endoften.

Lekar

Bland enbuskar är det kul att leka kurragömma. En variant på denna lek är sardinburken, på skånska även kallad sillagömme. Den finns beskriven i "Utebildning" (Håll Sverige Rent). Man ska tänka på hur sardiner ligger i sin burk. Ett barn utses till sardinmamma. Hon/han springer och gömmer sig. De andra barnen sjunger under tiden en sång eller räknar till hundra. Sedan börjar de leta efter sin mamma. De "simmar" tyst omkring. Den som hittar mamman lägger sig ner bredvid henne, så att de andra sardinerna helst inte ser det. När alla sardinbarnen har funnit sin mamma utses en ny sardinmamma och leken börjar om.

Sång

Så går vi runt ett enerissnår.

Dikt

Skriv en egen dikt om enen. Hur upplever eleverna enen med sina egna ord.

Läs mer om enen

IEnebokenav Gunnar Arnborg kan man läsa det mesta som har med enen att göra. Där beskrivs enen i naturen, i användning och i skrock och folktro.

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan

Lunds kommun

Telefonnummer
046-359 50 00

Öppettider för medborgarcenter
Måndag–torsdag: kl. 08–17
Fredag: kl. 08–16
Dag före röd vardag: kl. 08–15

Organisationsnummer
212000-1132

Naturskolan

Besöksadress
Observatorieparken
Svanegatan 9, Lund

Postadress
Box 41
221 00 Lund

Telefonnummer
046-359 70 60

E-post
naturskolan@lund.se

> Naturskolan på en karta