Ekologi

Ekologi är läran om hur växter, djur, svampar och mikroorganismer samspelar med varandra och omgivningen.

Naturskoleblad nr 68:2009

Lämplig årstid: året runt

Det är både levande och icke-levande faktorer som samspelar. De levande faktorerna handlar om olika arters sammansättning, variationer och tillgång på föda. De icke-levande faktorerna är t.ex. ljus, vind, nederbörd, temperatur och markens mineraler. I det här naturskolebladet får du både tips på aktiviteter och fakta om grundläggande begrepp inom ekologin, i syfte att skapa förståelse för samspelet mellan arter och deras miljö.

Undersök om växter är anpassade efter skugga eller sol

Mät ut två avgränsade ytor, till exempel en kvadratmeter stora. En yta i ett skuggigt område och en i ett solbelyst område. Titta noga efter hur växterna ser ut i respektive ruta. Jämför växterna mellan de två platserna. Hur ser bladen ut? Är de stora eller små, breda eller smala? Är växterna håriga? På vilken plats finns det flest växter med långa stjälkar? Se om ni hittar någon av växterna i en flora. Vad står det i så fall i beskrivningen av artens växtplats? Stämmer det med era egna iakttagelser?

Lär känna olika fåglars livsbetingelser

Genom årmiljonernas lopp har djur och växter anpassat sig efter faktorer i miljön för att kunna överleva. Olika fågelarters anpassning till miljön är ganska tydlig om man tittar på fåglarnas utseende på näbbar och klor. Hur många skator är det till exempel som har simhud mellan tårna? Studera fåglarna runt skolgården. Uppmärksamma eleverna på att fåglarnas utseende kan ge ledtrådar till hur de skaffar föda. Koltrastens näbb är en typisk allätarnäbb, medellång och halvbred som passar till att hacka i sig ett äpple med eller dra upp en mask med. Bofinkens näbb är ett bra redskap att öppna frön med men också att fånga en larv med. Bofinkens klor är små och tunna och greppar bra om en gren.

Att mata fåglar under vinterhalvåret nära klassrumsfönstret ger en bra möjlighet att studera fåglarnas utseende. Efter att ha studerat fåglars näbbar och klor vid skolgården en tid kan ni bege er till en plats där det finns sjöfågel, tex vid Reningsverksdammarna i Lund. Låt eleverna titta efter likheter och skillnader mellan de fåglar som finns vid skolgården och de som finns vid vattnet. Låt dem sedan berätta för varandra vad de uppmärksammat för likheter och skillnader.

Studera djur som är aktiva på natten

Studera smågnagare i er närmiljö genom att fånga dem levande i burfällor. Placera burfällorna i högt gräs eller längs med en husvägg under en natt. Att få se de levande gnagarna så nära är en spännande upplevelse för många.

Att spänna upp en ljus duk en kväll och rikta en lampa mot duken lockar många nattaktiva insekter till en och samma plats. En perfekt möjlighet att studera mångfalden av nattaktiva småkryp!

En annan metod som lockar nattaktiva småkryp är tygremsor indränkta i starkt luktande vätska, upphängda i träd. En del insekter suger vätska från träd som påminner om lukten från en blandning gjord på ättika, socker och vin och blir därför lockade till tygremsorna.

Låt eleverna fundera på om det är riskfritt för smågnagare och småkryp att röra sig på natten bara för att det är mörkt. Ett sätt att lära känna en grupp nattaktiva rovdjur kan vara att studera fladdermöss. Det finns särskilda fladdermusdetektorer som man kan lyssna på fladdermössens ekolod med. Vill du veta mer så finns det en hel del sidor på nätet om fladdermöss och deras ekolokalisering.

Bygg energikedjor som visar hur djur får sin energi från gröna växter

Energikedjor (eller näringskedjor) är modeller som visar hur energi förflyttas från en organism till en annan. En energikedja börjar alltid med en grön växt, eftersom det är de gröna växterna som "fångar in" solens energi i fotosyntesen. Gröna växter producerar sin egen mat och djur konsumerar växter eller andra djur som ätit växter. Gå till en plats i er närmiljö och dela in klassen i mindre grupper. Ge varje grupp en lapp med ett djur som finns på platsen ni befinner er på. Gruppernas uppgift blir att sätta in sitt djur i en energikedja. I varje grupp gäller det att försöka komma på vad just deras djur äter och vem som kan tänkas äta deras djur. Kanske går det att ta reda på genom direkta observationer på platsen. Be sedan eleverna att gestalta sin energikedja med naturmaterial och berätta för varandra om den.

En grupp som fick trädgårdsnäcka kan t.ex. bygga en energikedja så här:

gröna-blad trädgårdssnäcka igelkott
producent→ konsument→ konsument
grönt blad(symbol för växt) → snäckskal(symbol för snäcka) → slånbärstagg(symbol för igelkott)

Ekologisk lek om energikedjor

I ekologiska lekar kan man tillåta sig att göra förenklingar för att fokusera på viktiga steg som är centrala. Vi tänker oss ett sjö-ekosystem där energi flödar från solen till de gröna växterna, och vidare till djuren som finns i sjön. Olika växtplankton är producenter, d.v.s. de omvandlar solens strålning till kemisk energi. Det finns också löjor, små fiskar som är konsumenter, eftersom de äter växtplankton. Vidare finns det gäddor som äter löjorna, men inte bryr sig om växtplankton. De är därför konsumenter i nästa steg. Slutligen finns det fiskgjusar som äter gäddor, men inte bryr sig om de små löjorna. Eftersom gäddorna inte har några fiender vid sjön kan de kallas för toppkonsumenter.

För att leken ska vara genomförbar bör det vara minst 15 deltagare. Be alla deltagare att samla vars 20 stycken nypon, kottar, kastanjer eller liknande. Kastanjerna föreställer växtplankton i sjön. Leken äger rum på ett avgränsat område, alltså sjön. Visa var gränsen går och låt sedan alla deltagare få slänga ut sina kastanjer i sjön. Låt två deltagare vara gäddor och en deltagare vara fiskgjuse. Välj gärna några som har en avvikande färg på kläderna för att de lättare ska kunna urskiljas. Resten av deltagarna får vara löjor. Ge varje löja en påse, och låt löjorna gå iväg ut i sjön för att börja äta växtplankton (som kastanjerna symboliserar). Varje kastanj löjan hittar lägger den i sin påse.

Låt gäddorna göra entré i sjön efter ett tag. Gäddorna fångar en löja genom att "pjätta" till den på axeln. Be löjorna att komma ihåg vilken gädda de blivit uppäten av. Löjorna kan skydda sig genom att stå alldeles stilla med händerna längs sidorna. Då syns de inte för jagande gäddor, och kan inte bli tagna/uppätna.

Efter ytterligare en liten stund kommer fiskgjusen svävande över sjön för att jaga gäddorna. Fiskgjusen "pjättar" också gäddorna när de fångar dem. Även gäddorna kan gömma sig för fiskgjusen på samma sätt som löjorna, genom att stå alldeles stilla med händerna längs sidorna. De löjor och gäddor som blir uppätna får stå uppe på strandkanten tills leken avbryts av ledaren. Avbryt leken när det bara finns några löjor och eventuellt någon gädda kvar.

Be de uppätna gäddorna att ställa sig bakom fiskgjusen och be uppätna löjor att ställa sig bakom "sin" gädda. När man radar upp de löjor som gått åt för att göda gäddan och fiskgjusen blir det tydligt att energin växtplanktonen (=kastanjerna) fångat från solen kommer gäddan till godo genom löjorna. Låt deltagarna få räkna hur många kastanjer som de uppätna löjorna har ätit tillsammans. Då ska man veta att mellan varje nivå i en energikedja går ändå en massa energi förlorad. Bara c:a 10% av energin i en nivå används för att bygga upp organismerna på nästa nivå. Vart tar resten av energin vägen?

De löjor som klarat sig undan gäddan får räkna sina kastanjer. De som har fler än t.ex.åtta har överlevt. Resten har dött av svält.

Leken kommer från boken Land, för det vilda - aktiverande övningar om djur utgiven av fortbildningssekretariatet, Umeå universitet.

I ett kretslopp cirkulerar ämnen runt utan att ta slut

Tillgången på vatten och luft påverkar ett ekosystem. Kol, syre och kväve är grundämnen som ingår som byggstenar i allt levande. Ämnena cirkulerar runt i kretslopp utan att ta slut. Ofta är det väldigt långa tidsperspektiv som det rör sig om, ibland flera miljoner år innan molekylerna gått ett varv. På SLU:s webbplatsVäxten och markenkan man titta på animerade kretslopp för olika ämnen, se länk nedan.

Till skillnad från energikedjor, som illustrerar hur energi går från en organsim till en annan i ett linjärt förlopp, så illustrerar kretslopp hur materia går runt i cykler. I cykelns olika skeenden kan atomerna ingå i t.ex. en fågel eller ett träd, finnas i gasform i luften eller vara bundet i marken.

För att få igång tankar om ämnen som cirkulerar i kretslopp kan vi tipsa om en gammal favoritmetod, nämligen "det slutna rummet" eller kretsloppsburken, se länk nedan.

Faktaansvarig: Naturskolan

Lunds kommun

Telefonnummer
046-359 50 00

Öppettider för medborgarcenter
Måndag–torsdag: kl. 08–17
Fredag: kl. 08–16
Dag före röd vardag: kl. 08–15

Organisationsnummer
212000-1132

Naturskolan

Besöksadress
Observatorieparken
Svanegatan 9, Lund

Postadress
Box 41
221 00 Lund

Telefonnummer
046-359 70 60

E-post
naturskolan@lund.se

> Naturskolan på en karta