Boken

Bok är ett gammalt namn för träd. Man tror att våra förfäder ristade sina runor i träbitar och barkstycken från boken. Så småningom kallades både ristningarna och trädet för bok.

Naturskolebladet nr 44:2001

Lämplig årstid: året runt

Boken invandrade till Skåne för ungefär 3000 år sedan. Den trängde då undan ek-, hassel- och lindskogar genom att klimatet blev svalare och fuktigare. I det gamla kulturlandskapet fick bokskogen efterhand ge vika för odlingsmark i form av åkrar och ängar (inmark).

bokskog

bok

Boken var liksom eken förbehållen kronan s.k. regale. För att kringgå bestämmelsen topphögg bönderna träden. Än idag kan man se gamla bokar som bär spår efter topphuggning. På sådana träd utgår alla grövre grenar från en och samma punkt. Regalen på bok avskaffades 1793. I Trollskogen vid Torna Hällestad och även på andra håll i Skåne förekommer vresbokar. De kan ha ett utseende som påminner om topphuggna träd. Grenarna är ofta vridna och hängande och stammen nedliggande. Detta växtsätt är dock genetiskt betingat och har inget med topphuggning att göra.

I början av 1900-talet växte utmarksskogarna igen till täta skogar. Boken fick en renässans. Numera har mycket bokskog ersatts av granskog. Dagens bokskogar är rakstammiga. De är planterade med träd från Mellaneuropa och har alltså ett annat genetiskt ursprung. Boken räknas till de ädla lövträden liksom alm, ask, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn. Enligt ädellövskogslagen är man skyldig att återplantera ädellövskog om man avverkar den. Skogar med minst 70% lövträd och minst 50% ädla lövträd klassas som ädellövskogar. Lagen har tillkommit för att förhindra att ädellövskog ersätts med gran.

Användning

Bokveden har varit ett eftertraktat bränsle. Förr användes veden också till silltunnor, smörkärnor, redskapsskaft m.m.Ur ollonen kan man pressa en olja som används till bränsle i oljelampor, men också till matolja. Den har också strukits på sår för att påskynda läkning. De första bokbladen som slår ut kan man äta råa som sallad eller tillaga som kål. Man har förr blandat bokblad med sädesmjöl och kokat till gröt. Knopparna har torkats och malts till mjöl. Idag används den till parkettgolv, möbler och (eftersom veden är smaklös) till glasspinnar, grillpinnar och tandpetare. Skalade och mixade bokollonfrön lär säljas i exklusiva mataffärer som bokollonsmör.

Folktro

Enligt Den gamla svenska bondepraktikan från 1862 kan man spå väder med bokträ:

Vill du veta hurdan vintern vara må,
Så skall du Allhelgona Dag i skogen gå,
Och därefter en bok uppleta,
Varpå du det skall få veta,
Där må du dig en spån avskära,
Är han torr, varm vinter vill dig nära,
Men är samma spån våt och fuktig,
Då kommer en kall vinter duktig.

Bönderna kunde också med hjälp av boken få reda på när det var dags att så havren.

När den ena boken är grön och den andra grå
då skall bonden sin havre så.

EnligtSvenska blomsterspråketfrån 1849 skulle man ge några bokblad eller en bokkvist till sin älskade om man ville skydda henne mot olycka.

Dikter

Här presenteras två dikter, den ena skildrar bokskogen en försommardag och den andra en höstdag.

Nu är här så tyst här inne
i bokars sal,
andaktsstilla, lugnande.
sommarsval.
Det är, som skogen det hölle
skyggt emot
var tungtrådd, trampande prasslande
människofot.

Det är, som därur det viskade
fint ett: Bliv!
Rör ej mitt unga, doftrikt
lekande liv!

Bliv med ditt släp och ditt kval
och din fröjd utom
min spirande, luftigt rena
helgedom!

Albert Ulrik Bååth

Guldklart mellan bokarnas glesa stammar
lyser senhöstkvällningen;
sakta rör sig,
andas och rinner oavbrutet
den immigt glödande ljusfloden
in under de bruna löven.

I de nakna grenarna
klingar det stundom
klart, metalliskt
som en bristande utdragen violinton.

Vilhelm Ekelund 1901

bokstamÅlder

Boken blir ca 400 år gammal.

Barken

Man kan likna stammarna med den grå, släta barken vid väldiga elefantben

Bladen

Bladen är släta i kanten, inte tandade. De kan vara något vågiga. De slår ut i början av maj och är då ljusgröna och försedda med fina små hår.

Knoppar

Knopparna är långa, ljusbruna och vassa i toppen. Blomknopparna är lite kortare och mulligare än bladknopparna. När bladen har slagit ut trillar knoppfjällen av. Man kan hitta dem på marken som ljusbruna strutar.

boklöv

knoppfjäll

De nyutslagna bladen har en hårig kant.

Knoppfjäll som ramlat av på våren när bladen slagit ut.

Blommor

Boken blommar först när den har hunnit bli 40-80 år gammal. Han- och honblommor sitter bredvid varandra på samma träd. De slår ut samtidigt med bladen. Pollenet sprids med vinden. Efter blomningen trillar hanblommorna av och år med en rik blomning möter man drivor av hanblommor på marken när de blommat över.

Frukter

Frukten är mjuktaggig och innehåller två trekantiga bokollon. Dessa frön är oljerika och äts av många djur t.ex. ekorrar, möss, nötskrikor och finkar. Förr gick grisarna och bökade i marken i bokskogarna och åt ollon. Grisarna bökade ner ollonen så att de kunde gro och bilda nya bokplantor. Idag gror bokfrön dåligt. Försök görs med att plöja upp skogsmark för att fröna ska myllas ner och därmed gro lättare.

Groddplanta

Fröna gror tidigt på våren. De första bladen , hjärtbladen, ser helt annorlunda ut än de blad som kommer senare på trädet.

bokfrukter

frukter

hjärtblad

Frukterna har börjat öppna sig och en del frön har redan trillat ner till marken. Frukter och två frön. Lägg märke till ärren i frukten där fröerna varit fästade. De första bladen, hjärtbladen ser helt annorlunda ut än de blad som kommer sedan. Här ser man hjärtbladen, mörkgröna, och ett par vanliga blad, ljusgröna.

Utbredning

Boken växer bara i de sydligaste delarna av Sverige.

Våraspekt

På våren, innan bladen slagit ut, kan man ofta se en matta av vitsippor i bokskogen. På sommaren är det mycket få växter som trivs på marken i skogen. Detta beror på att bladverket är så tätt att det blir för mörkt.

Hyresgäster

Tidigt på våren kan man hitta små hål i de nyutslagna bladen. De är gjorda av en vivel. Malfjärilars larver gör gång- och blåsminor i bladen. Det yttersta cellagret lossnar och dör. Det syns som grå gångar eller blåsor på bladet. Gallmyggor lägger ägg i bladet och ger upphov till stora spetsiga eller runda, håriga gallbildningar. Trädet känner av det främmande ägget och reagerar genom att bygga ett hus runt om det, där larven sedan kan utvecklas. Den lilla boklusen lever parasitiskt på barken. Den omger sig med ett ulliknande skyddshölje.

Lavar, mossor, alger

På stammen ser man gråaktiga lavar och gröna mossor. Lavar är beroende av ren luft. Ju mer förorenad luften är, desto färre och mindre lavar. I deras ställe kommer ofta algen trädgröna som syns mycket tydligt på den släta bokstammen. Trädgrönan är vanligast på norrsidan eftersom den föredrar fuktiga miljöer. Den breder ut sig som en pulvrig, tunn matta. I parker kan ni lägga märke till att trädgrönan trivs extra bra nederst på trädstammarna där hundar har kissat eftersom den är kvävegynnad. Om det finns för många hundar i parken däremot blir gödslingen för kraftig och t.o.m. trädgrönan dör.

svamparSvampar

Gamla bokar och stubbar hyser många olika svampar.Gråa fyllda cirklar som förekommer mitt bland trädgrönan är en svamp, parasitspindelskinn, som livnär sig på trädgrönan. Den värsta svampparasiten på bok är fnösktickan, som bildar fruktkroppar på levande bokar längs med hela stammen. De ser ut som hästfötter. Fnösktickan kan fortleva ytterligare några år på boken som saprofyt efter att trädet dött. En vanlig saprofyt på stubbar är sidentickan. Fruktkropparna är tunna och taktegellagda. Ovansidan skiftar i grå eller bruna nyanser och är sidenglänsande. På undersidan sitter rören som är vita. Exempel på mykorrhizasvampar som lever med bok är kantarell, trattkantarell, bokkremla och grönriska. Mykorrhizasvamparna hjälper trädet att ta upp vatten och näring. Svampen får socker tillbaka av trädet.

trädgröna
Bokstam med trädgröna. Nederst har det varit för många hundar i farten och t.o.m. trädgrönan dör.
parasitspindelskinn
Svampen parasitspindelskinn på bokstam.

Undersök en knopp

Låt eleverna känna på bokknoppens vassa spets och lena sidor. Knoppen har satt på sig mycket kläder för att skydda sig i form av knoppfjäll. Knoppfjällen är ett skydd mot kyla, men kanske framför allt mot avdunstning. Klä av ett fjäll i taget och fråga eleverna vad den har på sig. Är det en jacka, en mössa, en halsduk och varma byxor? Eleverna kan jämföra med vad de själva har på sig en vinterdag. Vad finns inuti knoppen? Är det blad, blommor eller både och.

Bokollonet

Varje elev får leta upp var sin fruktskål. Gör jämförelser med andra frukter. Vad finns inuti frukter? Ollonen är bokens frön. Låt dem känna på den taggiga utsidan och den mjuka insidan och fundera över utseendet. Det kan vara bra att vara taggig för att ingen ska komma och ta ollonen innan de är mogna. Man bäddar mjukt till något man är väldigt rädd om. Inne i fröet finns allt färdigt, för att det ska kunna gro och växa upp till ett nytt bokträd.

Vi letar efter fruktskålar med ollonen kvar och försöker komma på hur många ollon som suttit i varje frukt även om vi inte hittar några frön inuti. Gör dem uppmärksamma på triangelmärkena i fruktens botten. Be alla leta efter ollon. Vi skalar dem och smakar på dem. Om man frågar markägare om lov (bokollon räknas inte in i allemansrätten) och vi är flitiga kan vi samla många ollon för att ta hem och mixa till en pasta att ha på smörgåsen.

Bokens kretslopp

I mullrika bokskogar finner man alla stadier av nedbrytning på marken. Bokens blad bryts ned långsamt p.g.a. att de innehåller höga halter av garvsyror. Leta efter olika saker på marken som kommer från boken. Ni kanske t.o.m. kan hitta knoppfjäll och gamla hanblommor. Gör en utställning om bokens kretslopp.

Svamp som äter bok

Leta efter svampar som lever på bok. Leta på levande och dött trä och på bladen på marken. Lever de på stående träd, stubbar, grenar eller blad. Tag med svampen och en del av det som den växte på och gör en utställning med växtmaterial som tema. Har de orsakat vit- eller brunröta? (se Naturskoleblad 43).

Trädgrönan

Leta efter algen trädgröna på bokarna. Använd en kompass och undersök i vilket väderstreck den förekommer.

Hyresgäster

Leta efter hyresgäster i trädet. Leta framför allt efter dem som bor i hårda spetsiga hus på bladen. Det är bokgallmyggans hem. Öppna försiktigt ett hus och titta efter om ni kan se den lilla orange larven som ligger där inne. Detta fungerar bäst på hösten innan bladen fallit av. Vad gör larven i huset? Hur kom den dit? Hur länge ska den vara där? Bokgallmyggan lägger ägg i bladknoppar. Boken bygger ett hus runt larven som övervintrar i huset sedan bladet fallit till marken. De färdiga myggorna kläcks på våren.

Glasspinnar

Smaka på en glasspinne. Smaka på andra träbitar t.ex. en. Varför gör man glasspinnar av bok? Bygg ett bokträd av glasspinnar.

Så frön

Bokfrön måste utsättas för kyla, 1-6 grader, för att kunna gro. Man lägger lämpligen fröna i en burk med sand och placerar dem utomhus eller i kylskåp i ca tre månader. Under tidig vår kan man så fröna direkt. Kanske kan vi odla fram en liten bokskog i en stor djup tallrik.

Bordsdekorationer

Gör bordsdekorationer av frukter. Låt en fruktskål stå på sina flikar. Sätt ett annat bokollon ovanpå på sidan. Rikta det på olika håll så kan du få fram olika djur.

bordsdekorationer

Relaterad information

Faktaansvarig: Naturskolan

Lunds kommun

Telefonnummer
046-359 50 00

Öppettider för medborgarcenter
Måndag–torsdag: kl. 08–17
Fredag: kl. 08–16
Dag före röd vardag: kl. 08–15

Organisationsnummer
212000-1132

Naturskolan

Besöksadress
Observatorieparken
Svanegatan 9, Lund

Postadress
Box 41
221 00 Lund

Telefonnummer
046-359 70 60

E-post
naturskolan@lund.se

> Naturskolan på en karta