Dessa båda modeller beskriver en något linjär syn på utveckling, där barnets ökade mognadsgrad möjliggör ökad delaktighet och inflytande. Ett annat sätt att se på det är att delaktighet och ökat ansvarstagande i sig leder till utveckling. Det är med andra ord i processen av att göras delaktig och få ansvar som man lär sig hur man är delaktig och tar ansvar (Trafikverket 2013).
Nyckelfaktorer för att öka barns delaktighet och inflytande
Vikten av barns delaktighet och inflytande är något Naturskolan i Lund förespråkat aktivt de senaste 30 åren, särskilt när det gäller Gröna skolgårdsprojekt, vars främsta kriterium för att beviljas bidrag är: "Projektet ska bygga på delaktighet. Barn/elever och personal ska vara engagerade i förändringsarbetet"
Utifrån samtal med pedagoger och elever på några utvalda enheter i Lunds kommun som genomfört Gröna skolgårdsprojekt har vi sammanställt ett antal punkter som vi uppfattar har varit nyckelfaktorer för att möjliggöra barnens och elevernas delaktighet och inflytande.
Generella strukturer för delaktighet och inflytande
- Att det finns fungerande forum där barn och elever kan lyfta och driva frågor (klassråd, elevråd, Grön Flagg-råd, och så vidare).
- Att det finns tydlig struktur för hur idéer tas till vara, hur beslut fattas och vilka som är med i beslutsprocessen, samt att denna struktur kommuniceras tydligt och är känd för alla.
- Att se till att få med både barnens perspektiv och barnperspektivet. När det gäller de allra yngsta barnen som inte har möjlighet att uttrycka sina åsikter verbalt blir pedagogernas tolkningar av vad barnen är intresserade av avgörande.
- Att det pågår ett levande samtal på förskolan/skolan, i arbetsgruppen samt med barnen, kring:
- hur man kan påverka, på förskolan/skolan och i övriga samhället.
- ifall det finns gränser för ens inflytande, varför i så fall och vem som sätter dessa gränser.
- olika beslutsformer, varför det ena passar ibland och något annat ibland.
Gröna skolgårdsprojekt
- Att det finns stöd från ledningen där både tid för planering, genomförande och uppföljning av projektet samt resurser frigörs, både för personalen och elever.
- Att arbetet i projektet ingår som en tydlig del i ordinarie undervisning, alternativt att delaktigheten är frivillig (görs under elevens val eller utanför skoltid).
- Att barnen och eleverna är involverade i hela processen – från startfas till slutfas, samt är med och tänker kring förvaltning.
- Att involvera nya elever så att det finns kontinuerlig delaktighet. Om det är ett stort projekt som pågår under längre tid är det särskilt viktigt.
- Att de olika momenten får ta tid (till exempel studiebesök, modellbygge, rita skisser med mera). Samtidigt får det inte dra ut på tiden utan att någonting görs, då riskerar inblandade att tappa tron eller intresset, eller att elever hinner sluta på skolan innan de får se resultatet.
- Att det förs en transparent diskussion kring vilka ramar som Gröna skolgårdsprojektet behöver hålla sig inom (kostnad, typ av material, funktion, hållbarhet, tillgänglighet) så det blir tydligt för alla ifall vissa idéer eller förslag inte är möjliga att genomföra.
- Att ha en tydlig arbetsfördelning - mellan vuxna och barn/elever.
- Att utvärdera ordentligt, med fokus på delaktighet och inflytande, både bland personal och barn. Blev det som vi ville? Varför, varför inte? Är det något vi vill ändra på i vårt sätt att göra saker? Vad var bra? Vad fattades?
Metoder för att involvera barn i skolgårdsförändring
Att lyssna på barn och elever, stödja deras möjlighet att uttrycka sig, beakta deras åsikter, samt låta dem delta i och få inflytande över planerings- och beslutsprocesser kräver ofta tid. Men detta arbete ger både barn, elever och vuxna grundläggande kunskaper om och direkta erfarenheter av ett praktiskt demokratiskt arbetssätt.
När det gäller att samla in perspektiv och röster från dem som ska vara med och påverka ett förändringsarbete finns det många metoder. Här nedan nämns några, om du är intresserad av att fördjupa dig i någon eller vill ha fler exempel och inspiration finns mycket att hämta i referenslistan nedan. Du är också välkommen att kontakta oss på Naturskolan.
Gåturer – ett sätt att inventera gården och närmiljön
Barn och elever väljer ut ett antal platser på skolgården som är viktiga för dem. Grupper om ca 7-10 barn och ett par vuxna går runt på skolgården och stannar på de utvalda platserna och berättar vad de har för känsla för platsen, och/eller hur de använder platsen. Det är barnens tankar som ska styra vandringens upplägg, men de ska också förstå varför och hur vandringen kan leda till faktisk påverkan och förändring (Teimouri et al. 2011). Det är viktigt att en person har tänkt igenom upplägget och leder gåturen. Det är också denna person som ansvarar för att allt som sägs dokumenteras. Exempel på frågor att ställa vid varje plats: Hur använder du platsen idag? Hur upplever du platsen? Vad är bra? Vad är dåligt? Vad skulle kunna bli bättre? Saknas något? Läs mer om hur gåturer kan utformas i Trygghetsvandring ur barns perspektiv: Erfarenheter från fyra pilotprojekt. Steg för steg-manual.
Karta och tecken
Med yngre barn kan gården inventeras med hjälp av karta och tecken. Barnen får välja bland ett stort antal tecken och lägga ut dem på de platser som de tycker stämmer med tecknens innebörd. Genom att barnen samtidigt får följa en karta när de går runt på gården får de förståelse för hur karta och skala fungerar, vilket kan användas i senare skede genom att låta barnen markera ut på kartan hur de känner och använder olika platser. Läs mer om denna metod i Barns rätt till staden.
Observation
När det gäller de yngsta barnen som inte uttrycker sig verbalt kan vuxna (eller varför inte lite äldre barn) få mycket information och uppslag kring hur gården kan förändras genom att observera var barnen leker och hur de använder olika platser.
Göra studiebesök
För att få igång en kreativ process där nya idéer och förslag på hur utemiljön kan förändras är det alltid värdefullt att göra studiebesök på en eller flera platser som utformats för olika syften. Det ger besökarna en gemensam utgångspunkt för vidare diskussioner kring den egna gårdens utveckling.
Bygga modeller, skapa ritningar och göra bildkollage
Att bygga modeller, skapa ritningar och/eller göra bildkollage på de förändringsförslag som finns är bra av många anledningar. Det involverar och aktiverar många elever samtidigt, det kräver att barnen och eleverna får kunskap om vilka förutsättningar projektet har att förhålla sig till, det möjliggör ett visualiserande och konkretiserande av elevernas tankar, och det bygger på att eleverna samarbetar och därmed praktiserar ett demokratiskt arbetssätt.
Frågor att ställa sig under Gröna skolgårdsprojektet
Tabellen nedan innehåller exempel på frågor att ställa sig i ett Gröna skolgårdsprojekt. Tanken är inte att alla frågor ska besvaras, utan vår förhoppning är snarare att tabellen kan användas som ett underlag för att sätta igång en reflektion och diskussion kring barns delaktighet och inflytande inför, under och efter ett Gröna skolgårdsprojekt.