Kulturskolans historia

Få personer ha kommit att påverka det klassiska lundensiska musiklivet i sådan omfattning som Kjell-Åke Bjärming. I maj 2020 fick Victoria Söderberg på uppdrag av Kulturskolan Lund, möjlighet att samtala med Kjell-Åke om hans och Kulturskolans utvecklingsresa från mitten av 60-talet och framåt. Resultatet blev en spännande intervju som du kan lyssna till här. Se relaterad information nedan.

Kjell-Åke Bjärming dirigerar Nordiska Ungdomsorkestern 2001

FAKTARUTOR:

Kjell-Åke Bjärming

  • Född i Malmö 1934, bosatt i Södra Sandby.
  • Violinist, musikpedagog, dirigent, rektor.
  • Elev vid musikkonservatoriet i Malmö 1954-58.
  • Violinstudier för Arnold Nielsen i Köpenhamn 1958-62.
  • Musikpedagogisk examen i Lund 1962.
  • Dirigentstudier för Sten-Åke Axelson 1964-72.
  • Familj: Hustrun Kerstin Bjärming. dottern Maria Bjärming, bosatt i Gävle.
  • Biträdande kommunal musikledare för Lunds kommunala musikskola 1964-1972.
  • Kommunal musikledare och sedan rektor för Kulturskolan 1972-2000.
  • Dirigent för Lunds Stadsorkester 1972-2000.
  • Verksam i Nordiska ungdomsorkestern som musiker, instruktör, konstnärlig ledare och dirigent 1962-2004.

Kulturskolan i Lund

  • Startades på initiativ av Lundapolitikern K.G. Ljunghill 1948 som Lunds kommunala musikskola, en kommunalt finansierad musikalisk fortsättningsskola under Lunds stads musiknämnd. Sedan tidigare fanns Lunds skolors frivilliga instrumentalundervisning inom folkskolans ram.
  • Första kommunala musikledaren var John Fernström, därefter tog Kjell-Åke Bjärming över ledarskapet. Under hans tid övergick tjänstetiteln till rektor.  
  • År 1998 utökades verksamheten med bild, film, dans och drama och fick namnet Kulturskolan. Senare har även ämnet cirkus tillkommit.
  • Huserar huvudsakligen i Lindebergska skolan och i Folkparken i Lund, samt tidigare även i Lunds stadshall. Filialer finns också i Dalby, Genarp, Veberöd, S Sandby och Torna Hällestad.
  • Engagerar idag ca 2500 elever, 80 lärare och 3 enhetschefer. 
  • I verksamheten ingår ansvar för Lunds Stadsorkester och Nordiska Ungdomsorkestern.

Lunds Stadsorkester

  • Grundades 1929 som Lunds Orkesterförening och bestod då av engagerade amatörmusiker.
  • Ombildades 1965 till nuvarande Lunds Stadsorkester samtidigt som Lunds kommun tog över huvudmannaskapet.
  • Orkestern är en hel symfoniorkester med 65-70 medlemmar som bemannas delvis av lärare på Kulturskolan. Idag har orkestern sin hemvist i Folkparken i Lund och ingår i Kulturskolans verksamhet.
  • Konstnärliga ledare för orkestern har varit Kjell-Åke Bjärming (1972-2000) och Roger Andersson (2000-2020). Samuli Örnströmer tar över som konstnärlig ledare år 2020 då två producenter också knyts till orkestern.

Nordiska Ungdomsorkestern

  • Populär internationell projektorkester som varje sommar samlar ungdomar mellan 15 och 25 år i Lund. Namnkunniga dirigenter och lärare.
  • Första sommaren var 1951 och initiativtagare var dåvarande kommunale musikledaren John Fernström och politikern K.G. Ljunghill.
  • Konstnärlig ledare var från början John Fernström, följd av Sten-Åke Axelson. Kjell-Åke Bjärming hade sedan den rollen och många fler i över 40 år (se ovan). Efter honom tillträdde Stefan Solyom (2003-2019) som konstnärlig ledare och Carl-Magnus Trygg som kursledare och producent.

John Fernström

  • 1897 - 1961 
  • Tonsättare, violinist, dirigent, pedagog, konstnär.
  • Kommunal musikledare för nybildade Lunds kommunala musikskola 1948-1961. Fick rätt att utverka musikpedagogisk examen i Lund i samarbete med Musikhögskolan i Stockholm. 
  • Initiativtagare till Nordiska Ungdomsorkestern som han också hade konstnärligt ansvar för 1951-1960. 

K.G. Ljunghill

  • 1911-1979
  • Lärare, skolchef och politiker i Lunds stads musiknämnd.
  • Drivande i samhällsbyggande folkbildningsfrågor för kultur, skola och idrott och ett stort engagemang för estetiska ämnen i skolan. 
  • Lunds kommunala musikskola, Nordiska Ungdomsorkestern, Lunds Stadsorkester och Lunds skolors frivilliga instrumentalundervisning kunde alla startas upp med hjälp av Ljunghills initiativ, stöd och samarbete. 

Nils-Otto Bengtsson

  • 1913-1990
  • Lärare och amatörmusiker.
  • Konsertmästare i Lunds Orkesterförening.
  • Startade Lunds skolors frivilliga instrumentalundervisning med syfte att sprida musicerandets och ensemblespelets glädje till alla barn och ungdomar oavsett bakgrund och förutsättningar. 

Sten-Åke Axelson

  • 1906-1988
  • Dirigent med uppdrag för Kungliga Teatern i Stockholm (nuvarande Kungliga Operan), Malmö Konserthusorkester (nuvarande Malmö Symfoniorkester) samt Helsingborgs Symfoniorkester.
  • Director Musices vid Lunds universitet 1962-1972 samt pedagogisk chef vid Lunds kommunala musikskola 1964-1972.

---------------

”Jag har sett glädjen i att dagligen få träffa unga människor som ville syssla med sitt musicerande.”

Med ett kompromisslöst engagemang för ungdomar och musik drev han i drygt 30 år Lunds kommunala musikskola fram till den Kulturskola den är idag. Tusentals barn och ungdomar har fått sin musikaliska skolning och inspiration under Kjell-Åke Bjärmings ledarskap. Allt började en dag i maj 1958 när pågen från Malmö satte sig på cykeln till Lund för att gå på konsert med Nordiska ungdomsorkestern.

  • Jag cyklade till Lund för att höra Arve Tellefsen, den norske violinisten, spela Max Bruchs violinkonsert som jag just då studerade för min lärare. När jag kom in i den vackra universitetsaulan och bänkade mig på första raden blev jag alldeles hänförd. Där stod Arve och spelade i byxhängslena precis framför mig och runt om mig satt bara unga människor. Det var en annan värld, minns Kjell-Åke, som tog sig hem igen på cykeln och berättade för sina förvånade föräldrar att han hade bestämt sig för att tacka nej till fast tjänst i Malmö Konserthusorkester för att istället flytta till Lund.

Uppvuxen i en släkt där musiken alltid stod på första plats var det en självklarhet att Kjell-Åke Bjärming skulle traktera ett instrument. Valet föll på violin. De första fiollektionerna fick han hos sin farbror Assar Bengtsson och sedan följde lektioner för bland andra Ernst Ringnér, kapellmästare för Scania-biografens stora orkester i Malmö. Efter studier vid Musikkonservatoriet i Malmö fick Kjell-Åke provtjänstgöring i Malmö Symfoniorkester med löfte av dåvarande chefdirigenten Sten-Åke Axelson att få stanna. 

  • Jag fick chansen att spela för fantastiskt inspirerande gästdirigenter i Malmö, Herbert Blomstedt och Dean Dixon bland andra. Men jag tänkte att det måste finnas något annat också som jag ville prova. Jag hade hört talas om Nordiska Ungdomsorkestern i Lund och blev intresserad av att söka mig dit, säger Kjell-Åke.

Ja, Lund lockade. Folkbildning var högsta mode i Sverige på 1950-talet och Lund var inget undantag. I staden fanns några tongivande personer kring vilka amatörorkesterkulturen och den frivilliga skolmusikundervisningen kretsade: Sten-Åke Axelson, director musices vid Lunds universitet och konstnärlig ledare för Akademiska kapellet, med ett förflutet som chefdirigent för Malmö symfoniorkester. Nils-Otto Bengtsson, legendarisk folkskollärare och amatörviolinist med ett starkt driv för estetiska ämnen och en skola som är till för alla barn. Och så John Fernström, tonsättare, konstnär, dirigent, den första kommunala musikledaren i Lund. Han var också grundare av Nordiska ungdomsorkestern tillsammans med K.G. Ljunghill, skolchef och politiker i Lund med ett starkt folkrörelseengagemang. Den senare blev en avgörande länk mellan musikliv och kommunalpolitik och möjliggjorde flera av de satsningar som än idag lever kvar i Lunds musikliv. 

  • Naturligtvis var det väldigt inspirerande för mig att få möta dessa personligheter. Jag hade ju spelat för Sten-Åke Axelson i Malmöorkestern tidigare men nu möttes vi i Lund och fick ett mycket tätt samarbete där vi träffades dagligen.

Och så var det Nordiska ungdomsorkestern, ledd av karismatiske John Fernström. Orkestern som sedan starten 1951 hade samlat musicerande ungdomar från hela världen under några sommarveckor i Lund. Kjell-Åke sökte sig dit när han kom till Lund och det blev ett fruktbart möte. Han blev trogen orkestern i 40 års tid i alla roller man kan ha, först som kursdeltagare, sedan som instruktör och dirigent och i många år som administrativ ledare. Men Kjell-Åke glömmer aldrig de första åren med John Fernström.

  • Jag fick sitta i första fiol-stämman och spela Cesar Francks d-mollsymfoni. Jag var alldeles salig. Fernström var en mycket intressant dirigent, pedagog ut i fingerspetsarna, även om han kanske inte var så tydlig alltid, skrattar Kjell-Åke.

    - Men han var en musikant till hundra procent. Och han fick alla med sig. Alla älskade honom och såg upp till honom. Jag hade mycket stor respekt för honom, jag skulle inte våga säga emot honom på något sätt.

John Fernström hade ambitioner och la ribban högt i allt han företog sig. Han ville göra plats på scen för de stora konserterna med de största tonsättarna och satte press på många av de unga musiker som fick debutera som solister under hans ledning. Kjell-Åke skrattar lättat över att han aldrig fick frågan om att debutera. Istället blev det en annan person som hjälpte honom framåt i hans yrkesväg.

Nils-Otto Bengtsson var eldsjälen och folkskolläraren som kallats “den svenska skolmusikens mecka.” Med målet att sprida musicerandets glädje till barn och ungdomar bjöd han in skolelever att spela tillsammans när skolan slutat och de oförglömliga uppspelningarna en gång om året i Lunds idrottshall samlade uppemot 600 medverkande och 2000 personer i publiken.

  • Nils-Otto Bengtsson var till yrket folkskollärare och han var också en mycket duktig altviolinist. Han gav mig mitt första jobb i Lund när han behövde en mandolinlärare till den frivilliga musikundervisningen efter skolan.

Det enda Kjell-Åke visste om mandolinen var att den är stämd som en fiol, men det räckte för att tacka ja till att undervisa hela skolklasser i mandolinspelets konst. Lönen var 13:50 i timmen, minns Kjell-Åke. Så småningom infann sig också möjligheten att få vikariera som fiollärare. Undervisningen var utspridd på olika skolor i Lund och fiollektionerna ägde rum i lärarrummet på Vårfruskolan. 

Det dröjde dock inte länge innan Kjell-Åke Bjärming fick axla uppdraget som först biträdande och därpå kommunal musikledare i Lund. Ett uppdrag som förutom det konstnärliga ledarskapet för orkesterverksamheten också innebar ansvar för personal och lokaler. 

Undervisningen i Lunds kommunala musikskola hade på 1970-talet fått plats i sutterängvåningen i Lindebergska skolan. Komvux huserade i resten av huset. Men musikskolan var trångbodd och det krävdes kreativa förhandlingar för att få tillgång till fler rum i huset. Kjell-Åke tog initiativ till att dela av salar och frigöra ytor. På så sätt blev den lösning till som är aktuell ännu idag när Kulturskolan kan dela salarna med Lars-Erik Larsson-gymnasiet.

Med ett fungerande hus kunde verksamheten utvecklas och Eva Svanholm Bohlin anställdes som körledare och startade sju körer i ett svep. Rytmikundervisningen kom till och stråk- och pianopedagoger utbildades i suzukimetoden.

Kjell-Åke såg nu också till att Stadsorkestern delvis bemannades med pedagoger från skolan. Ett lyckat sätt att få en professionell stabilitet i en amatörorkester och på samma gång skapa attraktiva lärartjänster. Skolans instrumentalelever hade alltid en garanterad plats i någon av skolans många orkestrar, en framgångsrik modell som håller än idag. Här finns också goda möjligheter att framträda som solist tillsammans med orkestrarna. 

  • Vi använde oss av trappstegsmodellen. Alla inskrivna elever började i nybörjarorkestern, gick vidare till mellanstadieorkestern och högstadieorkestern och sedan Lunds ungdomsorkester för gymnasiet. Efter gymnasiet till lediga platser i Lunds stadsorkester. I princip förekom inga provspelningar.

Det säger sig självt att en person som både har ett pedagogiskt, konstnärligt och ett administrativt ansvar inte har mycket tid över till annat. Under många år lämnade Kjell-Åke hemmet i Södra Sandby klockan åtta på morgonen och var inte hemma igen förrän vid halvelva på kvällen. De få semesterveckor som blev över ägnades både åt Nordiska ungdomsorkestern och åt att starta upp nya projektorkestrar, bland annat i Trelleborg och Landskrona. Dottern Maria, som bodde hos Kjell-Åke i perioder på sommaren och annars hos sin mamma i Gävle, fick följa med på repetitionerna och sitta och leka mitt i orkestern. 

Kjell-Åke vill gärna lyfta fram både den ovärderliga hjälp han hade i sitt arbete av skolans kanslister samt av den kreativa lärarkåren.

  • Verksamheten hade i alla år en oerhört skapande lärarkår. Alla var mycket välutbildade i sitt yrke. Varje år hade vi en resa med alla lärarna då vi reste utomlands, det var väldigt inspirerande för mig att ha en sådan lärarkår, säger Kjell-Åke med eftertryck.

Precis innan millennieskiftet kom så uppdraget att musikskolan skulle göras om till Kulturskola enligt modeller som bland annat gjorts i Uppsala tidigare. Under Kjell-Åkes sista år innan pensionen från sin kommunala tjänst, för han fortsatte med ledarskapet för Nordiska ungdomsorkestern i flera år efter pensionen, lade han grunden för att utveckla skolan till den Kulturskola som vi har idag, med bild, teater, dans, cirkus och film, förutom musikämnena. 

Kjell-Åkes motto är att svårigheter är till för att lösas och det är tydligt att det är vad han har gjort under sin långa yrkesbana. Det är också tydligt att han tycker att han har haft ett väldigt roligt jobb. Men vad var egentligen roligast?

  • Jag framhåller gärna fredagsrepetitionerna med Lunds ungdomsorkester. Gymnasieeleverna. Att få möta deras entusiasm, artighet och glädje att få skapa musik tillsammans. Vi hade så roligt ihop. Jag kan aldrig glömma dem!”

Det har nu gått några år sedan den 24-årige Kjell-Åke Bjärming cyklade till Lund för första gången. Men än idag är han aktiv som musiker och dirigent och ansvarar för de populära Nyårskonserterna i Lund för utsålda salonger. Kammarorkester 2001, som Kjell-Åke tog initiativ till och som firar 20-årsjubileum nästa år, ger minst fyra konserter per år.

  • Jag har sett glädjen i att dagligen få träffa alla unga människor som ville syssla med sitt musicerande. Och inte minst alla dessa lärare och pedagoger som vigt sitt liv åt musiken. Jag är tacksam för att ha fått lov att uppmuntra och stödja deras framgångar. Musik är för mig glädje.

Kjell-Åke Bjärming intervjuades i maj 2020 av Victoria Söderberg.

 

 

Relaterad information