Notiser från kommunstyrelsens sammanträde 20 juni 2018

21 juni, 2018

En ny kommundirektör, en rapport om hur lundaborna mår och förslag på skolplaceringar i östra Lund var några av ärendena på kommunstyrelsens sista möte innan sommaren. Här finns en kort sammanfattning av några av ärendena som kommunstyrelsen fattade beslut om.
Se det fullständiga mötesprotokollet samt kallelsen till mötet här

Christoffer Nilsson ny kommundirektör i Lund

Kommunstyrelsen i Lund har beslutat att utse Christoffer Nilsson, i dag biträdande stadsdirektör i Uppsala, till ny kommundirektör i Lund. Christoffer Nilsson börjar sin nya tjänst i Lund den 15 oktober.

Processen att anställa en ny kommundirektör startade i december 2017 när dåvarande kommundirektör Anette Henriksson meddelade sin avgång efter drygt fem år i kommunen. Rekryteringsgruppen har bestått av fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ett gediget arbete, med externt stöd, ledde till att gruppen enhälligt beslutade att föreslå Christoffer Nilsson som ny kommundirektör.

Rollen som kommunens högsta tjänsteperson innebär ett ansvar för kommunens hela utveckling och att skapa goda förutsättningar för den politiska ledningen att styra kommunen. Kommundirektören representerar kommunen i externa sammanhang, men är också internt sammanhållande.

I dag jobbar Christoffer Nilsson som biträdande stadsdirektör i Uppsala kommun, där han bland annat ansvarar för kommunstyrelsens förvaltning.

Välfärdsrapporten pekar ut prioriterade områden

På kommunstyrelsens möte presenterades Välfärdsrapporten för Lunds kommun. Det är en redovisning över läget och utvecklingen inom folkhälsa och social hållbarhet i kommunen. Rapportens syfte är att ge en bild över lundabornas hälsa och ska användas som underlag för prioriteringar av insatser och åtgärder.

Välfärdsrapporten visar att Lund är en förhållandevis välmående kommun där de flesta mår bra och har goda livsvillkor. Bland annat har Lund Sveriges högsta andel ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning och är den kommun i landet med näst högsta utbildningsnivå. Arbetslösheten och andelen med försörjningsstöd är låg jämfört med andra kommuner i och Lund är en trygg stad att vistas och bo i.

Men välfärdsrapporten visar också på skillnader mellan lundaborna. Bland annat då det gäller studieresultat, valdeltagande och hur många som arbetar. Rapporten visar att de senaste åren har medvetenheten om sociala skillnader ökat i Lund.

Det visar sig bland annat i formuleringar kring socioekonomi, jämlikhet och andel barn med försörjningsstöd i planer och styrdokument. Det visar sig även i nya arbetssätt som till exempel att erbjuda gratis lovverksamhet för alla flickor och pojkar med fokus på de grupper som har störst behov och i förskolebibliotek i syfte att främja språkutveckling hos alla barn.

Välfärdsrapporten visar att det framförallt är tre områden som kräver en samlad analys och målsättning som omfattar hela kommunen. Det handlar om att prioritera ekonomiskt utsatta barn, analysera varför psykisk ohälsa och stress ökar hos barn och unga samt analysera varför gymnasieungdomar i Lund har sämre levnadsvanor än snittet i Skåne.

Kommunstyrelsen beslutade under mötet att godkänna rapporten och att ge kommunkontoret i uppdrag att i samarbete med berörda förvaltningar ta fram handlingsplaner för de prioriterade områdena ekonomiskt utsatta barn, psykisk ohälsa och stress bland barn och unga samt levnadsvanorna.

Kommunfullmäktige ska ta beslut om MR-stad

Lunds kommun har under en längre tid samverkat med Raoul Wallenberginstistutet för utveckla ett systematiskt arbetssätt i kommunen gällande frågor som rör mänskliga rättigheter. Syftet är att kunna utnämna Lund till en så kallad MR-stad. 

För bli en MR-stad krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Kommunkontoret i Lunds kommun har tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen arbetat fram en struktur för MR-arbetet. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser och om hur kommunens ska kunna arbeta med människorättsfrågor i kommunens alla verksamheter.

Vid kommunstyrelsens möte i maj återremitterades förslaget om att utse Lund till MR-stad. Kommunstyrelsen gav kommunkontoret i uppdrag att utreda frågan ytterligare och bland annat precisera vilka konsekvenser en MR-stadsutnämning skulle få för kommunens verksamheter och vad arbetet skulle kosta. Dessa förtydliganden har nu gjorts och kommunstyrelsen fattade därför beslutet att föreslå för kommunfullmäktige att anta förslaget på struktur och förslå för kommunfullmäktige att utnämna Lund till MR-stad.

Kommunstyrelsen beslutade också att finansieringen för arbetssättet som ligger till grund för utnämningen till MR-stad ska tas inom kommunstyrelsens befintliga ram. Frågan om utnämning till MR-stad kommer alltså avgöras av kommunfullmäktige.

Ett stort steg mot utveckling av stadshallen - ”Från finrum till vardagsrum”

Stadshallen i Lund är idag en etablerad arena för en rad olika möten och kulturella aktiviteter i kommunen. Men stadshallen har också ett stort behov av renovering, modernisering och uppfräschning och ska därför rustas upp. Kommunstyrelsen har beslutat att inriktningen för utvecklingen av stadshallen ska vara att den ”ska vara del i en levande demokratisk mötesplats i en attraktiv stadskärna med kultur i fokus och vara värdeskapande i Lunds tillväxt.”

I maj 2017 beslutade kommunstyrelsen att ge servicenämnden i uppdrag att ta fram underlag för utveckling av stadshallen enligt konceptet ”Från finrum till vardagsrum”. I april 2018 gav kommunfullmäktige i Lund kommunkontoret i uppdrag att presentera en förtydligad, hållbar och ekonomiskt realistisk affärsmodell och en preciserad investering- och underhållsplan för att visa potentiella hyreskostnader för stadshallen. Det har nu gjorts.

Kommunstyrelsen fattade därför under mötet beslut att föreslå för kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att efter förslag från den politiska styrgruppen fastställa driftsform och operatör, principiell gestaltning och driftskalkyl. Kommunstyrelsen fattade också beslut om att föreslå för kommunfullmäktige att avsätta 163 miljoner kronor för projektet. Kommunstyrelsen beslutade också att föreslå för kommunfullmäktige att representanter från samtliga partier ska ingå i den politiska styrgruppen.

Förslag på skolplaceringar i östra Lund

Kommunstyrelsen har tagit del av sex olika förslag på hur skolplaceringar i östra Lund skulle kunna se ut. Detta efter en skrivelse från M och L. Det finns flera olika sätt att planera för framtida skolverksamhet i området som inkluderar skolorna i Södra Råbylund, Linero, Mårtens fälad, Östra Torn, Brunnshög och Tuna. Flera skolor i området behöver renoveras och det finns också behov av nybyggen och investeringar. Genom en noggrann genomlysning finns chansen att skapa en långsiktig struktur för framtidens skolverksamhet i området.

Vid kommunstyrelsens möte i april beslutade kommunstyrelsen att ge kommunkontoret i uppdrag att redovisa ett antal alternativ och konsekvenser för skolplaneringen. Kommunkontoret har i samarbete med barn- och skolförvaltningen nu sammanställt en presentation där sex olika scenarier gås igenom.

Kommunkontoret förordar det förslag som i korthet går ut på att samla alla högstadieelever på Östra Tornskolan. I andra hand förordar kommunkontoret barn- och skolnämndens nuvarande planering. Kommunstyrelsen beslutade att Skrivelsen ska anses besvaras i och med kommunkontorets utredning och att ärendet om lokalplanering i Linero-Tuna-Östra Torn överlämnas till barn- och skolnämnden för vidare beredning och beslut.