Att släktforska i kommunala arkiv

De kommunala arkiven innehåller en hel del individrelaterat material av stort värde för dig som släktforskare. I första hand ger de kommunala arkiven information om individernas levnad och i andra hand om släktförhållanden.

Kommunerna inrättades 1863, och byggde då vidare på de kyrkliga socknarna och på tidigare städer och köpingar. Därför omfattar de kommunala arkiven främst tiden från 1863 och framåt. Vissa arkiv, till exempel skolornas och fattigvårdsstyrelsernas, sträcker sig dock ofta något längre tillbaka i tiden och får i regel efterforskas på Riksarkivet. Kommunernas olika ansvarsområden är många och omfattande. Ofta har de inneburit direkta ingripanden i enskilda människors liv. Exempel på kommunala ansvarsområden är fattigvård, barnavård, nykterhetsvård, hälsovård, skola, bostadsbyggande, samhällsplanering och räddningstjänst.

Dessa verksamheter har bildat arkiv för sina olika verksamheter. De individer som varit föremål för verksamhetens arbetsområden förekommer i arkiven.

Vill du ha hjälp att släktforska?

Om du behöver hjälp att komma igång med din släktforskning finns släktforskarservice från Skånes Släktforskarförbund på plats i forskarsalen på Arkivcentrum Syd måndag–fredag klockan 9.00–12.00.

Här nedan följer exempel på mer lättillgängliga kommunala handlingstyper som kan vara användbara i personhistorisk forskning.

Kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, kommunalnämnd och drätselkammmare

Kommunalfullmäktige blev obligatoriskt 1919 i landskommuner med fler än 1 500 invånare. Tidigare, från 1863, hette det kommunalstämman. Denna hade i sin tur ersatt sockenstämman.

Kommunalnämnden (som ersatte sockennämnden) fungerade som fullmäktiges verkställande organ. Om fullmäktige inte hade tillsatt en nämnd för ett särskilt ansvarsområde, till exempel hälsovård eller bostadsbyggande, blev det i stället kommunalnämndens ansvar. Nämnden hade även tillsyn över kommunens ekonomi och övriga nämnders verksamheter.

Stadsfullmäktige blev obligatoriskt 1863 i städer med fler än 3 000 invånare och var stadens högst beslutande organ. Föregångaren från 1600-talet var magistraten och borgerskapets äldste.

Det organ som skulle sköta verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut var drätselkammaren. Dagens motsvarighet är kommunstyrelse och ekonomikontor.

Som kommunens högst beslutande organ respektive verkställande organ avspeglas kommunens utveckling, vilka som varit involverade i att lägga fram och fatta besluten samt de som påverkats av besluten. Här är det främst protokoll och ärendeakter som kan vara av intresse.

Fyrktalslängder, röstlängder, debiterings- och uppbördslängder

Fyrktalslängder fördes på landsbygden av landskommunernas kommunalnämnder. Längderna fördes över den del av befolkningen som var skattskyldig och därmed röstberättigad. Fyrktalet räknades fram utifrån den statliga bevillningen och låg till grund både för den kommunala beskattningen och för den kommunala rösträtten.

I fyrktalslängderna framgår både hur mycket var och en skulle erlägga i statlig bevillning (uppgifter om ekonomisk status) och hur många röster var och en hade på kommunalstämman. Fyrktalslängder fördes från kommunernas inrättande 1863 fram till rösträttsreformen 1909. Därefter är man hänvisad till debiterings- och uppbördslängder samt röstlängder för motsvarande information. Eftersom fyrktalslängderna är förda fastighetsvis (ungefär som husförhörslängderna) bör du först ta reda på var släktingen var mantalsskriven. Det gör du genom att kontakta Riksarkivet.

Riksarkivets webbplats

I debiterings- och uppbördslängderna uppfördes kommunens skattskyldiga invånare tillsammans med uppgifter om bland annat taxeringsvärdet på ägd fastighet, hur stor statlig och kommunal skatt var och en hade att betala och på vilka grunder dessa debiterades, samt om man faktiskt betalade sin kommunalskatt. Debiterings- och uppbördslängderna är förda i samma ordning som röstlängderna.

Examenskataloger och andra handlingar ur skolarkiven

I skolarkiven finns information om de flesta barn som har bott i våra kommuner under skolpliktig ålder. Examenskatalogerna ger uppgifter om elevernas betyg, hemvist, födelsedata, vitsord och skolgång samt närvaro och olika typer av frånvaro. Katalogerna kan även innehålla särskilda anmärkningar om barnen. Andra handlingstyper, som elevkort, inskrivningsböcker, huvudböcker och dagböcker, ger även information om bland annat målsmans namn och yrke, liksom mer detaljerade uppgifter om elevens skolgång. I vissa skolarkiv finns också uppsatser, skrivningar och andra elevarbeten bevarade från början av förra seklet. För att söka i skolarkiven bör man ha namn och födelsedata på den man letar efter. Det underlättar även om du vet när vederbörande gick i skolan, vilken skola han eller hon gick i samt målsmans namn.

Liggare och akter ur de sociala arkiven

En stor mängd liggare och register finns över dem som varit föremål för kommunernas sociala verksamheter, det vill säga fattig- och socialvård. Liggare och register finns för utackorderingar av barn, adoptioner, barnhems- och fosterhemsplaceringar, barnavårdsmannaskap och annan barnavård. Som exempel kan nämnas ”Förteckningar över intagna personer på försörjningshemmet och andra anstalter 1884–1967”. Där finns personuppgifter om den intagne, dennes titel, när intagningen ägde rum och i vilken anstalt. Även förteckningar och register över understödstagare tillhörande Lund stads fattigvårdsstyrelse kan vara av intresse för att få inblick i den enskildes ekonomiska förhållanden.

För handlingar gällande nykterhetsvården finns bland annat anmälningsjournaler som, förutom personuppgifter och yrke, även innehåller orsaker till varför personen blev anmäld till nykterhetsnämnden samt dess förslag till insatser.

I Lunds stads hälsovårdsnämnd finns bland annat barnmorskornas dagböcker (obligatoriska från 1881). Dagböckerna ger information om moderns bostadsort, ålder, civilstånd, antal tidigare barn, uppgifter om förlossningen, barnets födelsetid och vikt. Städernas barnmorskedagböcker återfinner du på stadsarkiven. Landskommunernas motsvarighet förvaras på landsarkiven.

Liggarna och registren är ofta kronologiskt förda, varför det underlättar om du vet ungefär när vederbörande var i kontakt med de sociala myndigheterna. Utifrån uppgifterna i liggarna kan man sedan leta sig vidare till utredningar och beslut i protokollen, där man kan få utförligare beskrivningar om förhållandena kring myndighetens agerande, till exempel kring barnavårdsnämndens ingripande. Så småningom (ofta från början av 1900-talet) upprättades akter för de personer som kom i kontakt med de sociala myndigheterna. Till dessa finns särskilda registerkort som endast Stadsarkivets personal har tillgång till. Den 70-åriga sekretess som gäller för sociala arkiv kan dock inskränka tillgängligheten till det yngre materialet.

Barnavårdsmannaakter

En typ av socialakter som särskilt bör lyftas fram är barnavårdsmannaakterna, eftersom de kan ge unik information om utomäktenskapligt födda barns ursprung. Med 1917 års lag om barn utom äktenskap skulle för varje utomäktenskapligt fött barn, och för varje barn till föräldrar vars äktenskap upplösts, utses en barnavårdsman. Barnavårdsmannen skulle, om det inte redan var erkänt, utreda faderskapet i syfte att garantera underhåll för barnet, samt se till att fadern skötte betalningarna, att modern skötte uppfostran och i övrigt övervaka barnets välfärd. I akten framkommer det även om barnet blivit fosterhemsplacerad och i så fall var.

I barnavårdsmannaakterna finns bland annat uppgifter om barnets hemförhållanden och hälsa, om moderns och faderns hemvist, yrke och ekonomiska förhållanden, anteckningar om föräldrarnas moral och leverne, samt uppgifter om underhållets fullgörande och övriga vidtagna åtgärder. Om barnet var utomäktenskapligt fött innehåller akten också en mer eller mindre utförlig faderskapsutredning. Den kan ge ledtrådar om faderskapet, vilket inte finns i kyrkoböckerna. Eftersökning av barnavårdsmannaakter görs av kommunarkivets personal. Namn och/eller personnummer behövs för att söka fram akten. Sekretesstiden på 70 år kan inskränka tillgängligheten till yngre akter.

Övriga arkiv

Ovanstående utgör endast en del av det kommunala arkivmaterial som kan vara av intresse för de släktforskare som vill göra sina släktingars historia mer levande. Andra kommunala arkiv med individrelaterat material, och där även sekretess kan förekomma, är bland annat:

Stadens äldste

Tillsammans med den allmänna rådstugan utgjorde stadens äldste representation för stadens borgare. Det var en församling vars ledamöter valdes av stadens burskapsägande borgare. Burskap var vissa lagstadgade rättigheter, såsom att bedriva hantverk, och skyldigheter, såsom att betala skatt, som personen erhöll i samband med att denne blev borgare. Församlingarna växte fram i städerna under 1600-talet, och 1758 blev det lagstadgat att den skulle finnas i rikets samtliga städer.

I de flesta fall utgjordes ena halvan av församlingen av stadens handlande, och andra halvan utgjordes av hantverkare. Stadens äldste fasades ut i samband med kommunreformen 1863, då allmänna rådstugan och stadens äldste ersattes av drätselkammare och stadsfullmäktige. Stadens äldste i Lunds stads handlingar sträcker sig mellan 1709 och 1870. Arkivet förvaras på Landsarkivet i Lund.

Riksarkivets webbplats

Magistraten och rådhusrätten

Magistraten var stadens styrande organ och utgjordes av borgmästaren och rådmän. Fram till kommunreformen 1863 var magistraten stadens styrelse. Den fungerade även som statlig förvaltningsmyndighet i staden (med ansvar för stadens polisväsende, tillsyn över stadens/kommunens verksamheter och annat) och allmän domstol (rådhusrätt), det vill säga tingsrättens föregångare för städer. Borgmästaren var rådhusrättens chef och därmed stadens domare. Borgmästaren valdes i början av borgerskapet i den allmänna rådstugan eller av rådmännen.

Rådmännen valdes även de i den allmänna rådstugan av stadens borgare. Från 1600-talet var borgmästaren tvungen att vara försedd med kunglig fullmakt. Titeln borgmästare fasades successivt ut och avskaffades helt 1971. Magistraterna avskaffades helt 1965. Rådhusrätterna fasades ut under 1900-talet. De kvarvarande förstatligades 1965, och avskaffades helt 1971 i samband med tingsrättsreformen och ersattes av tingsrätter. 

Magistraten och rådhusrättens arkiv för Lunds stad förvaras på Landsarkivet i Lund och sträcker sig mellan cirka 1600 och 1970. Intressanta handlingar i arkivet är bland annat lagfartsprotokoll, domböcker, bouppteckningar, överförmyndares handlingar, mantalslängder och taxeringslängder.

Familjebidragsnämnd

Inrättades i samband med andra världskriget för att säkerställa de värnpliktigas försörjningsplikt för sin familj. Nämnden betalade då ut ett understöd till familjen.

Arbetslöshetsnämnd

Föregångare till dagens statliga arbetsförmedling. Där kan du hitta uppgifter om enskilda bland ansökningsblanketter och register över arbetssökande.

Valnämnden

I äldre röstlängder skrev man vilken fastighet den röstberättigade bodde på och vilken officiell titel denne hade.

Överförmyndarnämnden

Från 1924 tillsattes överförmyndare av kommunal- eller stadsfullmäktige. Överförmyndaren skulle utföra tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, samt se till att de förvaltade de omyndigas egendom. Intressanta handlingar är förmynderskapsakter och förmynderskapsböcker.

Byggnadsnämnden

Här kan du hitta ritningar, bygglovsansökningar och annan information om bostäder och fastigheter. Detta finns främst i byggnadsnämndens bygglovsakter, som började upprättas på 1950-talet. Om kommunen inte hade inrättat en byggnadsnämnd, vilket blev obligatoriskt först 1948, kan det finnas fastighetsakter i kommunalnämndens arkiv.

Vidare finns information om den som har varit anställd av kommunen, antingen samlat i personalakt eller, för äldre tider, i protokollen och dess bilagor. Städernas bostadshus har ur sanitär synvinkel dokumenterats av hälsovårdsnämnderna i bland annat register över lägenhetsbesiktningar. Dokumenteringen gjordes i samband med hälsovårdsnämndernas bostadsinspektioner. Även brandstyrelsernas arkiv kan med sina brandsyneprotokoll bidra med information om boendeförhållanden.

Stadsarkivets fotosamlingar och enskilda arkiv

Stadsarkivet har även en hel del fotosamlingar och enskilda arkiv (arkiv över företag, föreningar, stiftelser eller privatpersoner) som innehåller uppgifter om enskilda, till exempel Brandskyddsföreningen, A W Rahms foto eller Föreningen Lunds Idrottsplats.