Rötslam på åkermark

Slamfraktionen som avskiljs i våra avloppsreningsverk brukar behandlas i en rötkammare där man utvinner energirik metangas. Resterna som blir kvar kallas för rötslam. Uppfattningarna om rötslammets lämplighet att användas som gödselmedel är delade.

Eftersom slam innehåller en del näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. För just fosfor, som är en ändlig resurs, har riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 % av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken.

Slammet innehåller långt ifrån enbart nyttiga ämnen som mull- och näringsämnen utan även oönskade ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och organiska miljögifter. Uppfattningarna om rötslammets lämplighet som gödselmedel är delade. Miljönämnden i Lund vill förhindra att slam sprids på åkermark i kommunen eftersom man anser att konsekvenserna ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är för dåligt utredda.

Regelverk för rötslam på åkermark

Slamspridning är miljöfarlig verksamhet men är inte tillstånds eller anmälningspliktig. Verksamheten omfattas av reglerna i slamföreskriften SNFS 2004:2. Eftersom slammet även räknas som ett organiskt gödselmedel gäller även föreskriften (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket SNFS 

I slamföreskriften finns bland annat fastställda gränsvärden för metaller i slammet och i åkermarken där slammet ska spridas samt bestämmelser för var och när slammet får spridas.