Gödselhantering

Hur man hanterar djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Därför finns det bestämmelser kring spridning och lagring av gödsel.

Gödselhantering i tätort

Gödselhantering i – och i nära anslutning till – tätort omfattas av speciella krav. Kraven finns för att undvika olägenheter i form av lukt och flugor.

Miljönämnden behöver ge tillstånd för att få sprida naturlig gödsel, slam och liknande orenlighet inom områden med detaljplan och en zon 300 meter däromkring. Spridning av små mängder väl brunnen gödsel från nöt, häst och fjäderfä undantas från kravet. Detta gäller bara om gödseln myllas ner direkt. Med små mängder avses till exempel spridning i trädgårdsland och liknande.

Om en gödselstad eller annan upplagsplats för gödsel ska ordnas inom planlagt område krävs en anmälan till miljönämnden.

Lokala föreskrifter för Lunds kommun för att skydda människa och miljö

Dispensmöjlighet

Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall medge undantag från vissa bestämmelser. Detta kan göras om det beror på något oförutsägbart som lantbrukaren inte kunnat påverka eller lösa inom lagstiftningens ramar.

Tillsynsmyndigheten kan även medge undantag från nedmyllningskravet om det behövs på grund av särskilt hög risk för jordflykt på våren.

Ansökan om dispens för gödselspridning

Vad gäller för lagring av gödsel?

Lagringsutrymmen för gödsel ska vara utformade så att avrinning och läckage inte kan ske till omgivningen. Vilken typ av lagringsutrymme som är lämplig beror på antalet djur och typ av gödselhanteringssystem.

Förvaringens utformning och storlek

Beroende på antalet djur samt typ av djur ska gödseln kunna förvaras under minst 6–10 månader, se tabell nedan. Om lagringskapacitet saknas kan man i vissa fall teckna avtal med någon i närheten som inte utnyttjar sin egen gödselvårdsanläggning.

Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning
Fler än 100 8 månader 10 månader
Fler än 10 upp till 100 8 månader 10 månader
Fler än 2 upp till 10 6 månader 6 månader

Svämtäcke för minskad ammoniakförlust

Flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke, eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Påfyllning av behållarna ska ske under täckning så att svämtäcket inte skadas.

Beräkna och dokumentera lagringsvolymen

Lantbrukare i Skåne och andra nitratkänsliga områden ska beräkna lagringsvolymen för den gödsel som produceras på företaget. I beräkningen ska utsöndrad mängd av träck och urin, strömedel, vattentillskott och omsättningsförluster ingå.

Beräkningen ska dokumenteras och sparas så länge beräkningen gäller för företaget. Alternativt kan Jordbruksverkets schablonvärden för producerad mängd gödsel för olika djurslag användas.

Beräkningsverktyg för lagringsvolym på Jordbruksverkets webbplats

Stukalagring och kompostering

Lagring och kompostering av gödsel bör i första hand utföras i ett utrymme som uppfyller kraven på tät lagring. Tillfällig lagring i fält kan accepteras under förutsättning att gällande allmänna råd följs, och att lagringstiden hålls så kort som möjligt. Det är den som lägger ut gödsel som ansvarar för att eventuell stukalagring (mellanlagring) sker på acceptabelt sätt.

Tänk på att stukalagringen inte räknas in i eller ersätter kraven på tät lagringsplats.

Information om stukalagring på Jordbruksverkets webbplats

Vad gäller för spridning av gödsel?

Spridningstidpunkter – viktiga datum för Skåne län

  • 1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödsel.
  • 1 augusti–31 oktober får stallgödsel och andra organiska gödselmedel bara spridas i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. På lerjordar (mer än 15 % lerhalt) får även gödsel spridas inför sådd av höstsäd. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
  • 1–31 oktober får fastgödsel ändå spridas, både i växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock inte spridas på obevuxen mark under denna period (oktober månad).

Förbud att sprida gödsel på frusen, snötäckt och vattenmättad mark

  • Du får inte sprida gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark.
  • Du får inte heller sprida gödselmedel på mark som täcks av snö eller mark som är frusen. Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. På lerjordar med minst 15 % lera, och där marken är så plan att ingen risk för yterosion föreligger, är det dock tillräckligt att marken är så pass tinad att gödselmedlet kan nedmyllas. Tillfällig nattfrost i ytan kan utnyttjas under förutsättning att denna tinar upp under dagen.

Krav på nedbrukning

När du sprider stallgödsel på obevuxen mark ska gödseln brukas ner inom 4 timmar. Genom att bruka ner gödseln snabbt minskar du förlusterna av kväve, eftersom mindre mängd ammoniak går upp i luften.

Krav på spridningsteknik vid spridning av flytgödsel

När du sprider flytgödsel i växande gröda ska du använda någon av följande metoder:

  • bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket
  • myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken
  • teknik som innebär att en del gödsel späds ut med minst en halv del vatten före spridningen
  • teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 mm vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom 4 timmar och vara avslutad inom 12 timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 mm vatten.

Skyddsavstånd vid gödselspridning intill sjöar och vattendrag

Lantbrukare inom nitratkänsliga områden ska lämna ett skyddsavstånd till vattnet vid spridning av gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö. Skyddsavståndet ska vara minst 2 meter och räknas från jordbruksmarkens kant och in på fältet.

Förbud att sprida gödsel på lutande mark intill sjöar och vattendrag

Lantbrukare får inte sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till sjö eller vattendrag och som lutar mer än 10 % ner mot vattnet. Detta gäller alla typer av gödselmedel.

Beräkna och dokumentera kvävegödslingsbehovet

Lantbrukare inom nitratkänsliga områden, till vilket Skåne tillhör, ska göra en beräkning av kvävebehovet för den förväntade skörden av respektive gröda. Vid beräkningen av kvävebehovet ska hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Gödslingen ska sedan ske med utgångspunkt från beräkningen.

Beräkningen ska dokumenteras. De allmänna råden har kompletterats med schablonvärden för långtidseffekt och förfruktseffekt av olika grödor som kan användas som utgångspunkt för beräkningen.

Högst 170 kg kväve per hektar och år

Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring får dock räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. I de allmänna råden finns schablonvärden för stall- och lagringsförluster samt andelen totalkväve som kan användas vid beräkningar.

Högst 60 kg lättillgängligt kväve inför höstsådd

Lantbrukare inom nitratkänsliga områden får tillföra högst 60 kg lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter för den höstsådda grödans behov under hösten. Motsvarande siffra inför höstsådd av övriga grödor är 40 kg. Som lättillgängligt kväve räknas kväve i form av nitrat, ammonium eller urea. I bestämmelsen ligger att man inför gödslingen ska göra en avvägning av vilken gödslingsgiva grödan har behov av under hösten. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån schablonvärden som finns i de allmänna råden.

Behöver du mer information?

Om du vill ha mer information eller har frågor är du välkommen att kontakta miljöförvaltningen.

Telefon: 046-359 52 61
E-post: miljoforvaltningen@lund.se