Matsvinn och matavfall

Det kastas stora mängder mat genom hela kedjan som hanterar maten. Det gäller både det som behöver kastas som skal mm, men också onödig mat som hade kunnat vara ätbar om vi hanterat det rätt.

Matavfall

Den mat som slängs kan delas upp i nödvändigt matavfall som t.ex. skal och ben samt matsvinn som är mat som kunde ha ätits. Att maten slängs beror på att den t.ex. har blivit för gammal.

Mängden onödigt matavfall som hushållen kastade uppskattades under år 2018 till cirka 420 000 ton, vilket motsvarar 45 kilo ätbar mat per person och år, i onödan. I detta ingår både det som spolas ut och som kastas.  

I en vanlig soppåse idag finns ca 35% mat som kastats. Här finns även matsvinn som hade kunnat användas. Varje kilo matsvinn beräknas ge under produktionen upphov till 1,6 kg CO2 .

Gör det något att det kastas?

Ja, det spelar roll. Den mat vi slänger representerar vattnet som behövs till odling, markanvändning, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser, övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Att kasta mat innebär att resurser kastas bort, maten i sig, men också alla de resurser som har lagts på att få fram maten.

Vi importerar ungefär fyrtio procent av den mat som vi omsätter i Sverige. Vår mathushållning medför alltså idag betydande konsekvenser även utanför landets gränser.

Dessa skador som uppstår på miljön syns inte på priset för den mat vi köper, men är de miljöproblem vi brottas med och som finns som en samhällsekonomisk kostnad.

Varför kastar vi?

Det handlar om vilka vanor vi har. Hur vi brukar handla, vilka krav vi ställer på varan och hur vi ser på mat. Är mat något värdefullt? Men vi lever också i en stressad tillvaro där det blir svårt att hinna med. Det blir ont om tid för att planera matinköp och vilka mängder som ska hem. Reklamen – köp tre, betala för två – kan kännas lockande. Vi köper hem mer än vad vi hinner göra av med och oroliga feltolkar vi bäst före datumet på förpackningen. Det blir enklare att kasta än att se vad maten kan användas till. Och de flesta av oss har råd med att agera så här. Men även om vår egen plånbok kan ha råd med det, så har inte miljön det.

Kan vi ändra på detta?

Klart vi kan! Och vi kommer spara mat, miljö och pengar. Det är stora och goda argument för att ändra vanor.