Matsvinn och matavfall

Det kastas stora mängder mat genom hela kedjan som hanterar det. Enligt Naturvårdsverket svarar hushållen för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

MatavfallMatavfall utgör mellan 20-40 procent av hushållens totala avfall i vikt. Av detta skulle ca 50 kg vara onödigt matavfall. I en vanlig soppåse idag finns ca 35% mat som kastats. Här finns även matsvinn som hade kunnat användas

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Enligt FAO, The Food and Agriculture Organization of the United Nations, kastas globalt en tredjedel av den globala årsproduktionen av mat.

Matavfall och matsvinn

Det som slängs kan delas upp i två delar, matavfall och matsvinn. Med matsvinn menas livsmedel som hade kunnat konsumeras eller säljas om det hanterats annorlunda. Om det t.ex. hade förvarats rätt eller att man kritiskt granskat senaste förbrukningsdatum och tagit ställning till hur man hade kunnat använda det istället för att kasta. Oundvikligt matavfall är till skillnad från svinnet det som uppstår som mera nödvändigt t.ex. äppelskrutt, bananskal, ben, äggskal osv.

Gör det något att det kastas?

Ja, det spelar roll. Den mat vi slänger representerar vattnet som behövs till odling, markanvändning, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser, övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Att kasta mat innebär att resurser kastas bort, maten i sig, men också alla de resurser som har lagts på att få fram maten.

Vi importerar ungefär fyrtio procent av den mat som vi omsätter i Sverige. Vår mathushållning medför alltså idag betydande konsekvenser även utanför landets gränser.

Dessa skador som uppstår på miljön syns inte på priset för den mat vi köper, men är de miljöproblem vi brottas med och som finns som en samhällsekonomisk kostnad.

Varför kastar vi?

Det handlar om våra vanor. Hur vi brukar handla, vilka krav vi ställer på varan och hur vi ser på mat. Våra beteenden och attityder. Men vi lever också i en stressad tillvaro där det blir svårt att hinna med. Det blir ont om tid för att planera matinköp och vilka mängder som ska hem. Reklamen – köp tre, betala för två – kan kännas lockande. Vi köper hem mer än vad vi hinner göra av med och oroliga feltolkar vi bäst före datumet på förpackningen. Det blir enklare att kasta än att se vad maten kan användas till. Och de flesta av oss har råd med att agera så här. Men även om vår egen plånbok kan ha råd med det, så har inte miljön det.

Kan vi ändra på detta?

Klart vi kan! Och vi kommer spara mat, miljö och pengar. Det är stora och goda argument för att ändra vanor.

Faktaansvarig: Lunds renhållningsverk

Kontakt

Lunds Renhållningsverk

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Traktorvägen 16, Lund
Telefon (växel): 046-359 50 00

Kundtjänst

Lunds Renhållningsverk

Telefon: 046-359 53 90
Telefontid: vardagar klockan 0912, 1315

Telefon container, brunnar: 046-359 53 92
Telefontid: vardagar kl. 0812, 1316

Telefon B
etalningsfrågor:
046-359 53 40

E-post: renhallningsverket@lund.se