Klimatfakta om Lund

År 2014 var trafiken den största källan till utsläpp av växthusgaser i Lunds kommun som geografiskt område, och stod för 45 procent av utsläppen. Därefter följde energisektorn (el och uppvärmning) med 20 procent av utsläppen.

De totala utsläppen från kommunen uppgick 2014 till 227 tusen ton koldioxidekvivalenter, vilket är 47 procent mindre än basåret 1990. Den största minskningen har skett i energisektorn. Att privatpersoner och andra fastighetsägare har energieffektiviserat och slutat med småskalig oljeeldning har bidragit till resultatet, men viktigast har varit att fjärrvärmen ställts om från fossila bränslen till förnybart och spillvärme.

Utsläppen från transportsektorn var något mindre år 2014 än 1990. Det är ett relativt gott resultat eftersom befolkningen i Lund ökat med drygt 30 procent under samma period. Energieffektivare fordon och förnybara bränslen har bidragit till detta, men inte minst har kommunens arbete för ett hållbart transportsystem inom LundaMaTs varit viktigt.

Klimatåtgärder

Under årens lopp har Lunds kommun bedrivit en rad olika projekt med klimatanknytning. En del av dessa har delvis finansierats via olika typer av statliga stöd som LIP (Lokala inverstingsplaner) och KLIMP (Klimatinvesteringsprogram).

Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska växthuseffekten.

  • Lunds kommun har sökt och fått medel för energieffektivisering från Energimyndigheten, 385 tkr per år 2010 tom 2014. Kommunens ska fastställa en strategi för energieffektivisering och sedan aktivt arbeta för att genomföra denna. Strategin ska omfatta en nulägesanalys, mål och en handlingsplan samt val av minst två av de sex åtgärder som beskrivs i EU:s energitjänstedirektiv.
  • Lund fick år 2008 28,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan. Projekten beräknas minska utsläppen av växthusgaser med 7 900 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från omkring 2 700 bilar. Den samlade investeringen för åtgärderna uppgår till 86 miljoner kronor. Bidraget på 28,3 miljoner kronor fördelas på fyra projekt: Samhällsplanering för hållbart resande, Fyrstegsprincipen i praktiken på Idéon - Brunnshög, total miljöinvestering, Biologisk fordonsgasproduktion i Lunds kommun, Individuell mätning av tappvarmvatten i lägenheter.
  • Lund fick år 2004 18,1 miljoner för att minska sin klimatpåverkan. Lunds kommun har fått 18,1 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att minska utsläppen av koldioxid. Investeringar på totalt 105 miljoner kronor minskar utsläppen med 8 600 ton per år vilket motsvarar utsläppen från 2 870 bensinbilar.  

Borgmästaravtalet

Lunds kommun är ett av de drygt 7000 lokalsamhällen världen över som har undertecknat Borgmästaravtalet. Europeiska Kommissionen står bakom avtalet, som innebär ett åtagande om att gå längre än EU på klimatområdet.

År 2010 tog Lunds kommun fram sin första handlingsplan för ett hållbart energisystem, enligt avtalet. Målet för handlingsplanen är att minska utsläppen av växthusgaser i det geografiska området Lunds kommun minst 50 procent mellan 1990 och 2020. Ett av medlen för att nå dit är att göra den kommunala organisationen fossilbränslefri. När handlingsplanen utvärderades 2014 hade 17 av åtgärderna i planen avslutats, 18 pågick och endast en hade lagts på is. Kommunen ansvarar för majoriteten av åtgärderna, men i några fall har lokalt verksamma företag frivilligt åtagit sig att energieffektivisera och genomföra klimatåtgärder. Utsläppen hade minskat 47 procent år 2014.

Lund har också anslutit sig till det ”nya Borgmästaravtalet” som innebär att kommunen åtagit sig att arbeta med klimatanpassning och att minska sina utsläpp minst 40 procent till 2030.

Faktaansvarig: Strategiska utvecklingsavdelningen, kommunkontoret

Kontakt

Kommunkontoret

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Stortorget 7, Lund
Telefon (växel): 046-359 50 00
E-postkommunkontoret@lund.se