Mål: Hållbar konsumtion

Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska bidra till en mer hållbar konsumtion.

Konsumtionen i Lund ger globala avtryck – till exempel kommer hälften av utsläppen av växthusgaser från en genomsnittlig Lundabo från konsumtion. Att minska konsumtionen, minska avfallen, ställa miljökrav vid upphandling och att välja miljöcertifierade alternativ vid inköp är olika sätt att få konsumtionens negativa miljöpåverkan att bli mindre. Att köpa in ekologisk mat är ett exempel där Lunds kommun flera år i rad har varit bäst i landet. Ett annat viktigt område är att minska matsvinnet, där kommunens tillagningskök och skolverksamhet har en viktig roll.

Så arbetar vi för att nå målet

Avfall och återvinning: Lunds renhållningsverk arbetar med att förebygga avfall och att öka förutsättningarna för återvinning i kommunen.
Lunds renhållningsverk (LRV)

Fritidsbanken: Vi driver verksamheten Fritidsbanken där lundabor kan låna begagnad fritidsutrustning istället för att behöva köpa ny.
Fritidsbanken Lund

Ekologisk och klimatsmart mat: Lunds kommun har länge arbetat strategiskt med att öka andelen ekologiska livsmedel och minska klimatpåvrekan från den mat som serveras i våra verksamheter.
Ekologisk mat i Lunds kommun

Fairtrade City: Lunds kommun är en Fairtrade City. Inom Lund Fairtrade City arbetar vi för att bidra till en rättvis världshandel som en del av Agenda 2030, med engagemang för mänskliga rättigheter och miljö.
Fairtrade City Lund

Omhändertagande av uttjänt IT-utrustning: Kommunen säljer tillbaka uttjänt IT-utrustning till ett företag som sedan ger de återtagna produkterna ett andra liv eller skickar dem till materialåtervinning.

Upphandling: Lunds kommun arbetar med långtgående hållbarhetskrav i upphandlingar.

Hållbar konsument: Vi ger tips och råd till invånare kring hur du kan bli en mer hållbar konsument i olika sammanhang. 

Cirkulär ekonomi - industriell symbios: Vi samarbetar med andra kommuner och företag kring cirkulär ekonomi-industriell symbios (då en aktörs avfall blir en annan aktörs resurs). Ett exempel är det EU-finansierade projektet COOL DH där Kraftringen bygger det som ska bli världens största lågtempererade fjärrvärmenät med restvärme från forskningsanläggningarna ESS och Max IV  som används för att värma byggnader på Brunnshög.
COOL DH

Når vi våra mål?

Vid en uppföljning av målsättningarna för Hållbar konsumtion så går arbetet med att verka för cirkulära flöden i resurssnåla och giftfria kretslopp bra. Däremot är det osäkert eller stor risk att vi inte klarar övriga delmål. Även om det görs ett omfattande arbete inom ramen för hållbara upphandlingar i Lunds kommun, så finns det en del kvar att göra. När det gäller avfall behöver den totala mängden minska snabbare, och andelen utsorterat restavfall behöver öka. 

Fullständig uppföljning av målen finns i miljöredovisningen.
Hållbar konsumtion i miljöredovisningen

Delmål Bedömning
2.1 Lunds kommun ska verka för cirkulära flöden i slutna, resurssnåla och giftfria kretslopp. + Kommer att klara målet
2.2 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar av varor, produkter och tjänster ska det finnas hållbarhetskrav lägst enligt upphandlingsmyndighetens baskriterier eller motsvarande. Andelen upphandlingar där krav ställs, utöver basnivån, ska kontinuerligt öka. -
Riskerar att ej klara målet
2.3 Varor, produkter och tjänster som upphandlas och köps av kommunen ska innehålla, eller ge upphov till, så lite som möjligt av miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis mikroplaster. -
Riskerar att ej klara målet
2.4 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar där det föreligger risk för brott mot grundläggande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan ska sociala och etiska krav ställas och följas upp. ?
Osäkert om vi klarar målet
2.5 År 2020 ska 100 procent av inköpskostnaden för livsmedel gälla ekologisk mat. -
Riskerar att ej klara målet
2.6 Lunds kommun ska kontinuerligt öka andelen upphandlade och inköpta produkter som är etiskt/rättvisemärkta. ?
Osäkert om vi klarar målet
2.7 År 2020 har den totala mängden avfall minskat genom årlig minskning med 2 procent sedan 2013. ?
Osäkert om vi klarar målet
2.8 Andelen utsorterat avfall ur restavfallet ska öka till 65 procent 2020 ?
Osäkert om vi klarar målet

Relaterad information