Radon

Radon är en gas som varken syns eller luktar. Radon kan orsaka lungcancer och risken att drabbas av lungcancer är störst för rökare. Det enda sättet att veta om radonhalten överstiger riktvärdet är att göra en radonmätning.

Mätning kan du beställa genom miljöförvaltningen eller av ett SWEDAC-ackrediterat mätföretag. Observera att de mätningar som beställs via miljöförvaltningen (specialpris) kommer att delges miljöförvaltningen och mätresultatet blir därmed en offentlig handling.

Mätning

Det vanligaste sättet att kontrollera radonhalten i inomhusluften är att använda mätdetektorer. Mätningen ska pågå 2-3 månader någon gång från 1 oktober till 30 april. Det är även möjligt att göra en kortare mätning som pågår under några veckor, till exempel vid husförsäljningar. Resultatet blir då endast indikerande.

Du bör mäta radonhalten

  • om ingen mätning blivit gjord i ditt hus eller om det var mer än 15 år sedan en mätning gjordes
  • vid husköp
  • vid ny-, om- eller tillbyggnad
  • om du vet eller misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong
  • vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem

Mätprotokoll

För att få tillgång till resultatet av utförda mätningar ska du i första hand vända dig till fastighetsägaren. Om inte fastighetsägaren har tillgång till mätprotokollet kan miljöförvaltningen meddela resultatet av gjorda mätningar. Alla radonmätningar utförda av Landauer Nordic (tidigare Gammadata) registreras i miljöförvaltningens radonregister.

Vill du ha en kopia på ett mätprotokoll kan miljöförvaltningen ta fram det från Landauer Nordics hemsida. Detta gäller bara mätningar utförda från och med år 2006. Äldre mätprotokoll (år 1990 – 2005) förvaras på stadsarkivet och miljöförvaltningen kan vid efterfrågan beställa dem därifrån.

Riktvärde

Riktvärdet för radongas i bostäder är 200 Bq/m3. Höga halter radon betraktas som en olägenhet för människors hälsa. Läs mer på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Radongas eller radondöttrar?

Observera alltid om radonhalten är uttryckt i halten radongas eller radondöttrar när du läser mätprotokoll.

I äldre mätprotokoll är radonhalten uttryckt i radondotterhalt (RnD). Sedan 1994 anges radonhalten som radongas (Rn). Enheten är i båda fallen Bq/m3.

Riktvärdet har också ändrats genom åren. Från och med juli 2004 sänktes riktvärdet till 200 Bq/m3.

För att kunna jämföra mätningar utförda före 1994 med nyare mätningar kan man multiplicera radondotterhalten med två.

radondotterhalten × 2 = halten radongas

Husköp

Vid husköp ska man alltid fråga säljaren om radonmätning är gjord och be att få se mätprotokollet.

Radon betraktas inte som ett dolt fel, utan som köpare måste du själv kontrollera att huset inte har radonproblem. Ibland finns inte tid för en långtidsmätning som kan jämföras med riktvärdena. Ett alternativ är då en så kallad rådgivande korttidsmätning som tar minst sju dygn. Osäkerheten är stor med korttidsmätningar.

Du kan också begära att det i köpehandlingarna skrivs in att du mäter efter köpet och hur kostnaderna för en eventuell sanering ska fördelas.

Radonkällor

Radon kan bland annat komma från marken med inträngande luft eller från byggnadsmaterialet. Radon från marken är den vanligaste orsaken. Blå lättbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial och tillverkades mellan 1929 och 1975.

Läs mer om radonkällor och åtgärder på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Radon från byggnadsmaterial

Om radon kommer från blågrå lättbetong är en ökad ventilation den lämpligaste åtgärden för att minska radonhalten. Låt en fackman ta fram åtgärdsförslag.

Radon från marken

År 1990 utförde LTH och SGU i Lund, i samarbete med miljöförvaltningen i Lund en översiktlig undersökning av markradonrisken. Det resulterade i en markradonriskkarta över Lunds kommun.

I Lunds kommun finns det störst risk för markradon framförallt inom Södra Sandby och området från Södra Sandby västerut mot östra och nordöstra Lund samt norr ut mot Stångby och vidare mot Håstad. Det gäller också ett mindre område längs Höje å nordväst om Genarp.

Bor du inom dessa områden är det särskilt viktigt att ha kontrollerat radonhalten. Bor du i något annat område kan det också finnas en risk för att du får in markradon i huset.

Det rekommenderas att:

  • se till att ventilationen inte orsakar undertryck i huset och att friskluften tas från ventiler i väggar eller fönsterspringor och inte från marken.
  • täta springor mot marken. Radon kan läcka in vid otäta anslutningar för rör och ledningar till vatten och avlopp, el, tele, fjärrvärme, genom luftintag från krypgrund till öppen spis, genom otäta eller uttorkade golvbrunnar eller vid springor mellan grundplattan och väggarna.

Om dessa åtgärder inte är tillräckliga finns flera metoder att sänka radonhalten. Vilken metod man ska välja beror på huskonstruktionen och markförhållandena.

Hör av dig till miljöförvaltningen om du har frågor om markradon eller om du vill ha en kopia av markradonriskkartan.

Annika Skoog, miljöinspektör
Telefon: 046 - 359 52 70
E-post: annika.skoog@lund.se

Elin Rånlund, miljöinspektör
Telefon: 046- 359 52 67
E-post: elin.ranlund@lund.se

 

Faktaansvarig: Miljöförvaltningen

Direktadress till denna sidan: https://www.lund.se/radon

Kontakt

Miljöförvaltningen

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon: 046-359 52 61
E-post: miljoforvaltningen@lund.se