Socionomyrket är flexibelt – man kan bli mycket

Sandra Svensson är socialsekreterare inom verksamhetsområdet Barn, unga och familjestöd sedan två år tillbaka. Innan dess arbetade hon i Malmö stad inom ekonomiskt bistånd. Hon har nu fyra år bakom sig i yrket.

Sandra studerade till socionom på Mittuniversitetet i Östersund, och att hon valde just det programmet var mest en slump.

- Jag var uppe i Östersund när jag bläddrade i en studentkatalog och då kom ”socionom” upp.

Så flyttlasset gick från Skåne till Jämtland, där hon stannade i tre och ett halvt år.

- Det var därför jag valde att plugga lite längre upp i landet – jag ville testa något nytt.

I Östersund ingår två långa praktikperioder, och eftersom Sandra gick internationell inriktning förlades en praktikperiod till Indien, där hon var i tre månader.

- I Indien är det mer NGOs (non governmental organisations) som gör det sociala arbetet. Man kan hämta upplevelser från det man varit med om men i det praktiska har jag inte så mycket att hämta därifrån, mer än en ideologi och ett synsätt på människor.

Den andra praktikperioden var desto mer vardagsnära: Sandra praktiserade som kurator på sin gamla gymnasieskola i Ystad.

Spindeln i nätet

På socialförvaltningen i Lund arbetar Sandra främst med små barn i åldrarna noll till tio år.

- Som utredare ska man undersöka vad familjen önskar och behöver för stöd från socialtjänsten eller andra myndigheter. Min roll är att vara spindeln i nätet. Det kan handla om samverkan med andra myndigheter, men också att uppmärksamma familjen på sådant de inte ser. I fall där familjen inte håller med i bedömningen försöker jag motivera till en insats.

”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis”, heter det ju, och de familjer Sandra möter är verkligen olika. Samtalen med familjen är svåra och kräver lyhördhet och tillit.

- För familjen är det ofta en chock att någon anmält att deras barn far illa. Det är min uppgift att förklara och sätta in anmälan i sitt sammanhang. Man försöker göra det förståeligt: ”Det kan se ut så här i andra familjer också”. Det handlar om att få familjerna att lita på mig, och att skapa en relation.

Känsla för timing

Anmälningar kan komma in från bland annat skolor, vården och polisen. Anmälningarna kan bedömas vara allvarliga utifrån innehåll men det är inte förrän man träffar familjerna och barnen som man kan bedöma hur man ska hantera uppgifter.

Ett svårt samtal handlar om våld mot barn, som tyvärr är vanligt förekommande. Det kan vara att en pedagog på skolan eller förskolan pratat med barnet och att det då kommit upp att mamma eller pappa slår.

- Det måste vara bra timing att ta upp de här svåra sakerna med familjen. Ett exempel på bra timing är när ett förtroende har skapats och att familjen förstår att vi bara vill hjälpa. Jag är imponerad av människors tillit att berätta om sina liv för oss.

Skapa bild av situationen

Förutom samtal med barn och föräldrar så kan Sandra och hennes kollegor exempelvis göra hembesök eller genomföra referenssamtal på förskolan eller skolan för att få en bättre bild av situationen. De kan även begära in journaler från vårdcentralen och psykiatrin både för barnen och vuxna i familjen eller ta kontakt med Barnahus om det förekommer våld i hemmet. Man inhämtar och utreder det som behövs för att kunna göra en bedömning, kring om familjen är i behov av insatser och stöd eller inte. Utredaren har tystnadsplikt och alla ärenden hanteras med sekretess.

Utredningen ska ta max fyra månader och då resultera i ett beslut. Om föräldrarna samtycker kan socialförvaltningen stötta på olika sätt. Kommunen kan inte ingripa mot föräldrarnas vilja, förutsatt att inte läget är mycket farligt för barnet. Vid allvarliga missförhållanden kan socialnämnden besluta om en åtgärd som kallas LVU (lagen om vård av unga).

Spännande yrke

Det finns en del fördomar om socialtjänsten, och de rör ofta just utredning av barn och unga.

- Många fördomar grundar sig i att gemene man tror att socialtjänsten makt att göra vad vi vill, men vi jobbar till 90 procent med frivillighet. Vi förstår lika väl som alla andra att barn vill vara med sina föräldrar, även om hemförhållandena inte är bra. Fördomen är tråkig.

Trots fördomarna tycker Sandra att yrket som socionom är spännande och vill gärna fortsätta.

- Socionomyrket är flexibelt – man kan bli mycket. Jag är rastlös, men det stämmer nog överens med hur samhället är i stort. Man vill hinna med mycket!

Kontakt

Socialförvaltningen

Postadress: Socialförvaltningen, Box 1255, 221 05 Lund
Besöksadress:
Brotorget 1, Lund
Telefon (Medborgarcenter): 046-359 50 00
E-post:socialforvaltningen@lund.se