"I'm not doing PR. Does Shakespeare present Hamlet as a nice Danish prince? A writer's job, if we have any job in society, is to tell the truth as we see it, to write about the world as we observe it, and the world is a strange place and people are divided, unusual, wicked and good."
Hanif Kureishi
Den delvis självbiografiska Förorternas Buddha kom ut 1990 och var Hanif Kureishis romandebut. Karim växer upp i en förort till London. De pakistanska sederna blandas med de engelska. Karim vill prova på vad livet har att ge. Han flyttar in till London och börjar arbeta med teater. Samtidigt håller han kontakten med sin pakistanska släkt. Hans pappa är en förorternas Buddha som håller seanser för medelklassfruarna i trakten. Kusinen tvingas gifta sig med en ditrest pakistanier mot sin vilja.
Hanif Kureishi föddes i Kent 1954. Hans mamma var engelska och pappan invandrad från Pakistan. Hanif Kureishi studerade i London och tog där en Bachelor of Arts. Parallellt med studierna skrev han pjäser och filmmanus. Han försörjde sig periodvis på att skriva pornografiska noveller under pseudonymen Antonia French.
Med manuset till filmen Min sköna tvättomat 1985 blev Hanif Kureishi känd bland allmänheten. Precis som i Förorternas Buddha utspelar den sig bland Londons pakistanska invandrare. Filmen nominerades till en Oscar för bästa manus. Vissa pakistanska grupper i England och USA tog illa vid sig av filmen. De tyckte att det var en stereotyp negativ bild av den asiatiska befolkningen som skildrades. I en intervju svarade Hanif Kureishi så här på detta:
"It would destroy you as a writer if every time you wrote something you thought, is this a positive role model? I don't see why Asian people or black people should be excluded from criticism because sometimes they have a bad time."
Hans verk handlar ofta om klasskillnader, rasism och sexuell frihet. Han lyckas skildra invandrarna utan att göra dem till offer. Hanif Kureishi har en förmåga att skriva om allvarliga ting med lätthet. Humorn är något som genomsyrar hans romankonst.
The Black album som kom 1995 behandlar de motsättningar som uppkom i och med Salman Rushdies satansverser. Hanif Kureishi ger en nyanserad bild då han ser svagheter och fördomar från båda sidor. Han skrev boken som ett svar på Rushdie-affären. Han försökte finna svaret på varför folk ville ha ihjäl hans vän Salman Rushdie. Att han själv skulle bli utsatt för något liknande tror han inte eftersom han själv alltid varit mer intresserad av sex än av religion.
Intimitet från 1998 handlar om en mans tankar natten innan han ska skiljas från sin fru. Även denna bok är till stor del självbiografisk. Gabriels gåva är den senaste av Hanif Kureishis böcker som översats till svenska. Den kom ut 2001 och mottogs med blandad kritik. Gabriel är en 15-årig pojke som försöker finna mening i tillvaron. Hans mamma och pappa är mest upptagna av sig själva. Gabriel framställs som den enda vettiga personen i familjen. Han talar med sin döde tvillingbror. Hans gåva? Jo, den är att han kan teckna så att bilderna nästan blir levande.
En äldre berömd författare får sin hjärna inplanterad i en yngre mans kropp. Det är vad som händer i The Body som kom 2002. Detta är en bok om åldrande, skönhet och död. Filmen The Mother kom 2003 och handlar om 65-åriga May vars make dör. Hon inleder då ett nytt förhållande med en hälften så ung man. May börjar så smått förstå att det kan ta ett helt liv innan man får känna sig levande på riktigt. An ear at this heart som kom ut 2004 är en självbiografisk skildring av hur Hanif Kureishi hittar ett manuskript som hans far skrivit. Detta fynd ger honom nya insikter om sin egen familj.
I år är Hanif Kureishi aktuell som manusförfattare till filmen Venus. Filmen har visats på Toronto International Film Festival.