"Skall jag våga det? Skall jag våga skiva en bok efter mitt eget sinne, utan att taga hänsyn till vad familjen skall säga eller andra människors omdömen? Skall jag våga och ha styrka att gjuta in mitt eget jag i en bok, som jag drömt mig det i flera år?"

Så skriver, omkring år 1920, en ung kvinna ur den tidens överklass i sin dagbok. Kvinnan är Agnes von Krusenstjerna. Och hon vågade. Hon kom att använda sitt liv och sina erfarenheter i en lång rad romaner. Romaner som fortfarande fångar med sina tankar, sitt språk, sina människor. Hon skrev om flickors och kvinnors erfarenheter och väjde varken för kärlek, ångest eller rädsla. De frågor hon brottas med är ständigt aktuella:  Vad är det att vara kvinna? Finns det andra samlevnadsformer än kärnfamiljen?  Är jag egentligen riktigt klok, när jag gör uppror mot kvinnans villkor? Har jag moralisk rätt att hata min mor?

Den sista romanserien, Fattigadel, är en stark uppgörelse med den familj, där Agnes von Krusenstjerna vuxit upp. Men här finns också en detaljrik skildring av olika personer i den stora släkten och av den tidens liv i skuggan av det annalkande världskriget.

Vidare läsning om författaren går att finna i till exempel:

• Svenska 1900-talsklassiker. 2, Från Agnes von Krusenstjerna till Elin Wägner, 2002
• Kvinnornas litteraturhistoria. [1], 1981 s. 368 - 397
• Lagercrantz, Olof: Agnes von Krusenstjerna [Omarbetad utg.], 1980