Länk till startsidan

Uteklassrum Vombs fure

Söder om Vombsjön ligger Vombs fure som är ett av de största barrskogsområdena i Lunds kommun. Skogen är lätt att vandra i och det finns många markvägar och stigar. Tallen dominerar. Är det kanske därifrån området fått sitt namn? Furet, som ligger vid Vomb, blir Vombs fure.

Man får hyra buss för att ta sig till Vombs fure med en hel klass. Bussen kan köra Norra Vombvägen in. Efter 1.8 km finns en stor parkering där bussen kan vända.

Vombs fure på kartan.

Två bilder: ett liggande träd i en skog och tallsandskog

Vandring

Nu börjar vi vår vandring. Gå tillbaka västerut från parkeringen ca 200 m så hittar ni en väg som heter Näbblinjen. Vandra den norrut och njut. Här finns allt det som beskrivs nedan: tallarna, de knotiga björkarna, sanddynerna, markvegetationen med lingon- och blåbärsris och mossor i olika gröna nyanser. Ganska snart ser det ut som om vägen slutar. Längre fram skymtas en öppning och så bara himmel. Efter drygt 1 km avslöjas öppningen. Man är framme vid Vombsjöns södra strand.

På många ställen är det branta sandiga sluttningar med fin utsikt över sjön och fågellivet. Här är det mycket lämpligt att äta sin matsäck. Följ sedan stigen österut längs sjön. Stigen är lättgången och sanddynerna gör den lätt kuperad. Efter cirka 1 km kommer ni till ett pumphus och en grusväg som heter Svansjölinjen. Går ni vägen söderut så är ni snart ute på Norra Vombvägen igen. Nu är det endast 250 m västerut till parkeringen.

Vandringen är inte lång men har mycket att ge så det går lätt att tillbringa en heldag i området.

Markvegetationen

När vi fascinerats av träden, suset i tallarna och alla formationerna kan vi upptäcka markskiktet. Vi finner mossor av olika slag, ljung, blåbärs- och lingonris. Det är växter som vi inte finner på många områden i vår kommun. Det är inte självklart att våra elever har sett lingon och blåbär så här har vi tillfälle att låta dem bekanta sig med andra växter än dem vi finner i våra närområden.

Svampar

För svampplockare är Vombs fure ett känt område. Är det en bra svamphöst så kan många olika arter hittas i området. Eleverna kan här upptäcka mångfalden av svamp. Här ges tillfälle att tala om svamparnas ekologi, deras betydelse som nedbrytare, bostäder och mat för olika larver och småkryp. Ekorre och hjortdjur äter gärna svamp.

Att känna igen, plocka och sedan steka matsvamp på stormkök är en härlig upplevelse. Att förstå svamparnas betydelse skapar förståelse för varför man ska vara rädd om dem. Det händer annars allt för ofta att elever sparkar sönder svampar med motiveringen: ”den går ju ändå inte att äta”.

Djurlivet

Djurlivet är rikt. Det är inte ovanligt att få se dovhjort och med lite tur även kronhjort. Skogen är rik på fåglar. Även under höst och vintermånaderna ses och hörs ett stort antal mesar. Är man observant så kan man få se både tofsmes, talltita och den lilla kungsfågeln i tallarna. Hackspetten är lättare att få syn på då den leder oss rätt väg med sitt hackande. Ett finare hackande kan visa sig vara nötväckan. Om vi går fram till sjön kan vi se flera olika sjöfåglar som änder, skäggdopping med flera.

Exempel på aktiviteter

Här kan man välja aktiviteter och studier som man inte kan göra på sin skolgård eller i närmiljön.

Sitta själv

En aktivitet är att ensam slå sig ner med ryggen mot ett träd och bara vara, tänka och lyssna. Vad är det som skiljer skogen från parken eller skolgården? Hur känns det att sitta så här?

Spår och spårtecken

Eleverna kan gå två och två eller i mindre grupper och vara "spårare". På en stubbe har hackspetten mejslat ut stora träflisor. Man hittar döda träd som används både som bostäder och matställen. Smala stigar går genom skogen. Det är djurstigar och de kallas växlar. Fundera på vilka djur som använder växlarna? Varför använder de samma stigar när de har hela skogen att springa i? Kan man hitta fjädrar? Spillning? Spårstämplar?

Myrstacken

Här är lätt att hitta myrstackar och att studera hur myrorna arbetar och lever. Är det ett höst eller vinterbesök så är aktiviteten låg men de finns där. Under vintermånaderna kan man ibland se att någon gjort hål i stacken. Ligger det dessutom spillning som ser ut som en askpelare från en cigarett så kan vi vara säkra på att gröngölingen haft kalas på myror.
Studera myrornas vägar. Fånga försiktigt en myra. Ta den med till en annan stack, släpp ner den en bit ifrån stacken och se vad som händer. Det gäller att inte tappa bort sin myra. Vad händer när den möter en annan myra? Är de vänner eller fiender? Försök fånga myran igen och bär hem den. Är det dags för lite matte så titta på vår pedagogiska aktivitet som handlar om myrmatte:

Matematik utomhus

Fågelaktiviteter

Här spelar åldern på eleverna en stor roll. Med de yngsta kan man ha som mål att stå eller sitta ner och bara lyssna. Det är stort att höra hackspettens hackande och kanske smyga efter ljudet och upptäcka den uppe i ett träd.
Äldre elever som har arbetat med och skådat fågel tidigare kan ha andra mål. Förberedelserna kan vara att lyssna på inspelade läten och titta i böcker och andra källor. Vilka arter kan vi förvänta oss? Fåglar vi kan höra och se är bland annat talgoxe, blåmes, nötväcka, trädkrypare, talltita, tofsmes och hackspettar. Alla dessa stannar under vintern och ger oss upplevelser under de månader då naturen annars är ganska tyst.

Titta gärna på våra pedagogiska aktiviteter:

Fåglar året runt

Djuren om vintern

Svampar

En del aktiviteter finns redan beskrivna i avsnittet om svampar ovan.
Ett bra sätt att arbeta med svampar är modellen som vi kallar för poängjakten. I denna ska eleverna bara plocka en fruktkropp av varje art så att vi undviker skövling. Det är inte mängden svamp utan antalet arter som räknas.

Fler förslag hittar du i vår pedagogiska aktivitet Svampar.
Är pedagogerna säkra på att en eller flera arter är ätliga, så plocka fler av dem. Stek på stormkök och njut.

Vombs fure och Vombs ängar är en av de viktigaste lokalerna i Skåne för Skånes landskapsdjur, Kronhjorten. Stora delar av Vombs fure är djurskyddsområde och det är viktigt att ta hänsyn till de regler som gäller där, för att skydda det skygga viltet. Området mellan Norra Vombsvägen och Vombsjön är inte djurskyddsområde, det går att besöka året om.

Går vi bakåt i tiden till 1600 – 1700-talet så var här lövskog, men betestrycket var hårt och området blev ett kalt sandlandskap. Man fick stora problem med sandflykt och för att binda sanden planterades tallar. Tallen etablerade sig och nu ser vi stora ca 150-åriga vackra träd i området. Studerar man marken så syns fortfarande formerna av de sanddyner som bildades vid sandflykten. Dynerna bidrar till att göra området mer spännande och varierande att vandra i.

Tallskogen är inte kompakt utan ljus och ganska gles. Den lockar oss att gå in i skogen och inte bara följa stigarna. Här finns också inslag av gamla knotiga björkar som inte ser ut som vi förväntar oss att en björk ska se ut. Börjar man titta på trädens former så finns de mest fantasieggande formationer även bland tallarna. Här finns lågor (gamla kullfallna träd) täckta med mossa och döda träd som fortfarande står på rot.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?