För att vårt transportsystem ska vara hållbart till år 2030, måste vi arbeta på många plan samtidigt.  Arbetsområden som till exempel säkerhet och tillgänglighet verkar vid första anblick inte ha så mycket med klimatmål att göra. I själva verket är arbetet med dessa områden, tillsammans med många andra, förutsättningen för ett klimatanpassat tranportsystem. Här följer en redogörelse för de verktyg vi arbetar med. En del av dessa är också ofta direkt kopplade till de 18 mål vi arbetar med.  

Avtal

När kommunen säljer mark till byggherrar finns möjlighet att bygga in möjligheter för hållbara transporter i avtal.

Blandad bebyggelse och förtätning

När man bygger nya områden finns möjlighet att redan från början se till att lösningarna inte bygger på endast bil, utan erbjuder effektiva hållbara alternativ. Man försöker också se till att avstånden mellan naturliga målpunkter blir så korta som möjligt. Två begrepp man använder sig av i stadsplaneringen är blandad bebyggelse och förtätning. Blandad bebyggelse är när man i ett och samma område har byggt in allt som behövs, bostäder, arbetsplatser, service, handel, skola mm, för att på så vis bygga bort behovet av resor. Förtätning är när man undviker att bygga ut på bredden och istället utnyttjar det redan bebyggda optimalt. Även här är skälet att minska behovet av resor. Vi talar också om att försöka få medborgarna i kommunen att bo där vi har eller ska satsa på infrastruktur för hållbara transporter. Ett av LundaMats´mål är att samla de boende inom de så kallade ÖP-cirklarna.

Buller

Buller kan skapa stress, koncentrationssvårigheter och skadar hörseln. Långvarig exponering för trafikbuller ökar risken för hjärt- och kärlsystemet. Ett hållbart transportsystem ska inte medföra folkhälsoproblem. Ett av målen i LundaMaTs handlar om att till 2013 erbjuda samtliga fastigheter som ligger längs det kommunala vägnätet och överstiger 61 dBA bidrag för bullersanering. Till 2030 har samma tröskel sänkts  till 54 dBA. Vill du veta mer om kommunens åtgärdsarbete gällande buller? Se länk nedan på sidan.

Fyrstegsprincipen

Infrastruktursatsningar är dyra och inte alltid heller lösningen på problemet. I Lund arbetar vi efter en princip som kallas Fyrstegsprincipen, vilket är ett sätt att närma sig ett problem stegvis. Med steg 1-åtgärder försöker man påverka behovet av transporter eller val av transportmedel. Med steg 2-åtgärder vill man effektivisera det redan existerande vägnätet för hållbara syften, steg 3-åtgärder tillåter mindre ombyggnationer medan steg 4-åtgärderna handlar om mer genomgripande ombyggnationer. Åtgärderna kan variera och syfta till att lösa en mängd olika problem. 

Infrastruktur

Infrastrukturen styr våra möjligheter. Vi lever i hög grad med en infrastruktur som är skapad i en tid då andra prioriteringar än hållbarhet gällde. Hänsyn till både kulturellt arv och de kostnader som alltid är förknippade med infrastruktursatsningar begränsar möjligheterna att skapa helhetslösningar i befintlig bebyggelse. Vid ombyggnationer byggs förutsättningar för det hållbara transportsystemet in där det går. När det ska byggas nya områden har vi större möjligheter att utforma en helhet som stödjer en hållbar livsstil.
En jämförelsevis ny företeelse i infrastrukturen är möjligheterna som erbjuds de bilister som inte vill åka hela resan med bil, det vill säga delvägsbilister, kombiresenärer och samåkare. Cykel- och pendlarparkeringar och uppställningsplatser för bilpoolsfordon är numera något som övervägs som regel, inte undantag.

Reglering

Hur mycket vi använder bilen som färdmedel måste förändras om vi ska nå både LundaMaTs-målen och de klimatmål som Lunds kommun har antagit. Även hur vi använder bilen när vi väl sitter i den kan utvecklas. Vi försöker få bilister att tillämpa jämna körmönster i trafiken. Detta är en angelägenhet både när det säkerhet och klimathänsyn. Hastighetsreglering med hastighetsgränser, vägbulor och andra hinder för att få ner farten tillämpas och ekologisk körutbildning uppmuntras. Parkeringsavgifter är en annan typ av reglering som fungerar styrande. Centrala Lund är en så kallad miljözon där vi ställer särskilda krav på godstransporter, vilket är en annan form av reglering. 

Säkerhet

Vi arbetar i Lund efter en nollvision, det vill säga att antalet allvarligt skadade och döda i trafiken ska ligga på noll. Förutom det uppenbara syftet med trafiksäkerhetsarbetet, är säkerhet i trafiken också en förutsättning för att de oskyddade trafikanterna; cyklister och gångtrafikanter, ska hålla fast vid sitt val av färdmedel. Det är även svårt att uppmuntra bilister att överväga andra sätt att färdas om gaturummet känns osäkert. Säkerhet uppnås med olika medel. Att separera gång- och cykelbanor från motortrafiken och gångtrafikanter från cyklister är ett par. Korsningar byggs om med hänsyn till gångtrafikanter och cyklister. Varje år samlas data in gällande olyckor i trafiken. Dessa uppgifter används sedan till att hitta var och hur förbättringar ska göras. Kommunen arbetar även med uppmuntran till säkert trafikbeteende. Vi vill se fler cykelhjälmar, reflexer, rätt cykelbelysning och större regelefterlevnad och genomför varje år projekt på temat. God uppmärksamhet är en försäkring i trafikmiljön. Uppmärksamheten försämras emellertid vid trafiksignaler och övervakning. Av denna anledning tar vi numer bort både trafiksignaler och övergångsställ då vi har anledning att tro att dessa inte bidrar till trafiksäkerheten. 

Tillgänglighet

Det hållbarhetsbegrepp LundaMats arbetar efter innebär inte endast ekologisk hållbarhet, utan även ekonomisk och social hållbarhet. Lund ska vara en stad för alla. Även funktionshindrade och äldre ska kunna ta sig fram och ta del av stadens olika aktiviteter. Varje år tillgänglighetsinventeras en del av staden och en av byarna för att  komma fram till vad som ska åtgärdas inom samma år. I inventeringen tittar man närmre på till exempel höga trottoarkanter, orienteringsmöjligheter och framkomlighet för synskadade, graden av lutning på trottoarer för rullstolsburna och allmäna framkomlighetsproblem.

Tidsoptimering i kollektivtrafiken

Tid och pengar är två avgörande faktorer när man ska välja färdmedel för sina vardagsresor. Varje sväng och varje stopp en buss måste göra tar tid och ackumulerat kan det upplevas som att resan tar för lång tid med det kollektiva alternativet. Vi arbetar ständigt på effektivisering. Linjedragningen i sig är intressant för att slippa svängarna, samtidigt som man vill hämta upp så många som möjligt så nära dem som möjligt. Trängsel i trafiken under framför allt rusningstid är ett annat problem. För att råda bot på det läggs det där det är möjligt in en separat bussfil där inte bilar får köra. Signalprioritering är ljussignaler som känner av och släpper fram bussarna när de närmar sig, en så kallad grön våg. Det tar även tid att vänta på hållplatsen, varför det också arbetas med system för relatidsinformation.

Transportrådgivning för företag

Att med hårda åtgärder se till att förutsättningarna för hållbara val finns är en sak. En annan är att se till att de används. Vi arbetar också med beteendepåverkande åtgärder som inbegriper både ren information om möjligheter och uppmuntrande åtgärder för att pröva på något nytt. De beteendepåverkande åtgärderna riktar sig till både enskilda medborgare och företag. I verksamheten som riktar sig till företagen ingår erbjudande om transportrådgivning med både genomgripande och mindre genomgripande förslag. 

Trygghet

Precis som i arbetet med säkerhet är arbetet med trygghet viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi vill att gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafikanter ska fortsätta att välja just de trafikslagen och otrygghet får inte vara en orsak till att låta bli att göra resan eller välja annat färdmedel. Av den anledningen arbetar vi med att skapa möjligheter till god sikt genom att röja bort buskage och annat som kan skapa en känsla av utsatthet. En miljö som upplevs som för kal är inte heller bra, så en väl  övervägd utformning krävs. Belysningen spelar en stor roll för hur människor bedömer sin säkerhet och att återerövra undanskymda platser genom klottersanering samt trivselskapande utsmyckning har stor betydelse. Inventeringar ur trygghetssynpunkt görs årligen.