På Farm Cove Intermediate school och på Bucklands Beach Intermediate fick jag tillfälle att som tyst observatör deltaga i s. k. Literacy Circles. Dessa litteraturcirklar innebär att eleverna regelbundet läser skönlitteratur och i grupper samtalar om vad de läst. Tanken är att de därmed ska fördjupa sin läsupplevelse och sin läsförståelse genom att utbyta åsikter och gemensamt reflektera över vad de läst. På båda skolorna var det läraren som valde bok, men gjorde naturligtvis detta med hänsyn till elevernas intressen och förmåga och också med tanke på vad kursplanerna föreskrev. Eleverna läste tre skönlitterära böcker per år på detta sätt.

Modell för litteraturläsning

Modellen är strikt och det förvånade mig hur väl den fungerade och hur avslappat samtalet blev, trots det fasta mönstret. Varje vecka läste en grupp elever ett bestämt avsnitt i sin bok och varje vecka träffades de sedan för att diskutera texten. Träffarna varade ca 30 minuter. För att underlätta samtalet följde eleverna ett schema som visade vilka olika uppgifter som var och en hade att ansvara för. Ett sådant schema kunde se ut så här:

Detta är alltså ett schema för åtta elever och åtta gruppmöten. Vid varje möte är en elev Discussion Director, en är Summariser, en är Vocabulary Enricher, en är Literacy Wizard, en annan är Creative Connecctor, ytterligare en är Illustrator, en är Travel Tracer och en är slutligen Character Tracer. Varje roll har sina bestämda uppgifter. Vid varje nytt möte har den enskilde eleven en ny uppgift.

Eleverna ska förbereda sina uppgifter väl. Alla måste ha med sig anteckningar i form av stödord eller mindmaps och alla ska kunna hänvisa till de sidor i det lästa avsnittet som åberopas. Eleverna tränas successivt in i detta arbete. Varje roll/uppgift visas först av läraren och tränas var för sig t. ex. utifrån en novell som alla elever har läst. De olika rollerna/uppgifterna

The Discussion Director

är ordförande och leder gruppsamtalet. Han/hon inleder samtalet och fördelar sedan ordet. Ordföranden ser till att ingen avbryter, att alla lyssnar och följer med. Han/hon tackar varje gruppmedlem för deras inlägg och har också till uppgift att försöka fördjupa samtalet genom att ställa frågor utifrån ”The six thinking hats” och Blooms taxonomi. Ordföranden bestämmer även i vilken ordning de olika gruppmedlemmarna ska komma till tals.

The Summariser

har till uppgift att ge en sammanfattning av händelserna i det lästa avsnittet och även att lyfta fram centrala idéer och frågeställningar. Han/hon kan också tydliggöra begrepp som avsnittet öppnar för och ställa frågor till gruppmedlemmarna utifrån dem.

The Vocabulary Enricher

letar efter intressanta okända ord och uttryck, frågar gruppen om de förstår dem, förklarar dem om det behövs, ger exempel på synonymer och tar också upp liknelser och metaforer som finns i avsnittet.

The Literacy Wizard

väljer ut några korta stycken, läser dem högt och talar om varför han/hon fastnat just för dessa rader. Tanken är att trollkarlen ska hjälpa grupp-medlemmarna att komma ihåg särskilt intressanta, komiska eller förbryllande sekvenser och ställa frågor utifrån dessa.

The Illustrator's

uppgift är att på något illustrera en person, en händelse eller ett händelseförlopp. Han/hon visar sin illustration för gruppen, låter dem diskutera vad den föreställer eller vill visa. Först därefter får gruppen veta hur illustratören tänkt och vad som inspirerat honom/henne. 

The Creative Connector

letar i avsnittet efter sådant som kan kopplas till ”livet utanför boken”, kanske till egna erfarenheter, kanske till personer, händelser och konflikter som påminner om bokens. Kanske finns det likheter med andra böcker som tar upp problem av samma slag. Det är viktigt att Connectorn först frågar gruppens medlemmar om de själva gjort några sådana kopplingar, innan han/hon redogör för sina egna tankar.

The Travel Tracer

ska speciellt inrikta sig på bokens miljöer och beskriva den plats där veckans avsnitt utspelar sig. Ibland ritar gruppens Travel Tracers en ”story map” över hur miljöer och platser skiftar under handlingens gång. Detta är alltså en karta som successivt växer fram.

The Character Tracer

läser avsnittet med tanke på personbeskrivningarna och lyfter fram karakteristiska drag hos en eller flera av dem. T. ex. genom att ställa frågor som: Vilka adjektiv passar på personen ifråga? Hur relaterar personen till människor i hans/hennes närhet? Vad känner jag inför den här personen?

Naturligtvis är det inte nödvändigt att ha grupper om åtta elever. En del lärare rekommenderade tvärtom grupper på 5-6 elever. De flesta förordade att gruppen hade ”mixed ability” och menade att de svaga eleverna då lär av de mer försigkomna.

När läsecirkeln haft sin sista träff redovisar gruppen boken för klassen. En sådan redovisning fick jag tyvärr inte se, men väl två läsecirkelsträffar. Det som imponerade var hur engagerade eleverna var, med vilket allvar de tog sig an sina uppgifter och hur respektfullt de bemötte varandra. De berättade också hur roligt de tyckte det var att läsa böcker på detta sätt.

Vad lärde jag mig?

Naturligtvis en ny modell för läsning av skönlitteratur! En modell som jag är övertygad om kan leda till att elever får en djupare förståelse för skönlitteratur. Det är dock viktigt att komma ihåg att det krävs ett grundligt förarbete för att litteraturcirklarna ska fungera. Varje ”roll” i läsecirkeln innebär att vissa färdigheter måste behärskas. Dessa färdigheter måste läraren först successivt introducera och visa för eleverna, t. ex. i anslutning till att man gemensamt läser en eller flera kortare berättelser. Innan cirklarna sätter igång måste eleverna också få tillfälle att under lärarens ledning öva de olika rollerna.

De grupper jag fick lyssna till fungerade oerhört väl och imponerade starkt. Men det är då viktigt att hålla i minnet att dessa pojkar och flickor i åk 8 var elever som tränats in i detta arbetssätt alltsedan åk 1. Kontinuitet är gott!

Story Pyramid

Rödluvan
Gladlynt nyfiken
Går till mormor
Vargen väntar i skogen
Plockar blommor allt längre bort
Vargen väntar vaksamt i mormors stuga
Varför har mormor stora händer, vassa tänder?
Rödluvan slukas, jägaren sprätter, magen snittas, lyckligt slut!
  
1. Namnet på sagan, huvudpersonen, händelsen
2. Två beskrivande ord
3. Tre ord för handling
4. Fyra ord för problemet
5. Fem ord för en händelse
6. Sex ord för en andra händelse
7. Sju ord för en tredje händelse
8. Åtta ord för upplösningen