Mannen, som gav henne namnet och gjorde henne till stjärna, bodde i Lund

Hemliga sångövningar

Har man läst Zarah Leanders memoarer så känner man till Risinge prästgårds hemlighus. Hennes skakande skildring av hur hon blev förvisad dit om hon ville sjunga har fastnar i minnet hos många läsare: "Tänk, så motigt hon hade det! Att hon fick sitta på utedasset och öva!"
Bra påhittat men inte alls sant!

Zarahs förste man Nils Leander bodde i många år i Lund. Av honom har jag fått höra hur föga spännande det förhöll sig i verkligheten.
I prästgårdens salong fanns en taffel. Zarah fick sjunga och spela så mycket hon ville. Ibland blev hon ackompanjerad av sin svärfar, den vänlige och omtänksamme kyrkoherden Pontus Leander.
I memoarerna skriver Zarah även att hon var utarbetad av hushållsarbete och barnpassning. I verkligheten var hon helt befriad från sådana sysslor. Det fanns anställda som tog hand om tvätt, städning, matlagning och dylikt på prästgårdarna förr. Mamma Hulda, hennes svärmor, hade dessutom ordnat en barnflicka, som tog hand om de små barnen Boel och Göran.

Ernst Rolf entusiastisk

Livet förändrades dramatiskt för Zara och Nils när Ernst Rolf kom till Norrköping.
Zarah behövde inte alls skrapa ihop sina sista slantar för att kunna lösa enkel bussbiljett dit. Hennes man Nils fick låna sin fars Chevrolet för att köra sin hustru. Att hon över huvud taget blev insläppt till "den store" berodde på att Nils, som kände Ernst Rolf sedan tidigare, lyckades övertala denne om att det var något alldeles särskilt med Zarah. Ernst Rolf var utled på att behöva lyssna på förhoppningsfulla men talanglösa ungdomar med teaterdrömmar. Motvilligt lät han Nils hustru provsjunga. När han väl hade fått höra henne blev han helt entusiastisk och anställde henne omedelbart.

Det började med en cykeltur

Zarah växte upp i Karlstad och Nils i Lekvattnet. Där fanns ett turisthotell dit Karlstadbor sökte sig. Bland dem fanns familjen Hedberg bestående av mor, far, fyra söner och en dotter. Nils, som var ett ganska ensamt barn, levde upp på somrarna. Då fick han lekkamrater bland hotellgästerna. "Jag växte upp i Lekvattnet men där fanns inte många att leka med", sade Nils.
På så sätt träffades Nils och Sara redan som barn. En gång gav Nils Sara skjuts på stången av sin alldeles nya cykel. När de i rasande fart for nedför en backe kände han Saras röda hår mot sitt ansikte. Rädd för den höga farten lutade hon sig bakåt för att söka skydd hos Nils. "Jag fylldes av ljuvlig känsla. För första gången i mitt tioåriga liv förstod jag att det var något särskilt med flickor", sade Nils långt senare.

Teaterdrömmar

Nils flyttade till Karlstad för att gå på läroverket. Saras och hans vägar korsades inte då trots att båda vurmade för teatern. 1925 var Nils statist i en film om Karl XII med Gösta Ekman i titelrollen. Den store skådespelaren lade märke till Nils: "Unge man, du skulle ha haft rollen som Karl XII i stället! Din näsa har den rätta formen."

Dramaten

Nils tog sig sedan till Stockholm, sökte in vid Dramaten och lyckades inte bara bli antagen som elev utan även bli uttagen till premiärelev. Då möttes han och Sara igen. Hon skulle också prova in vid Dramaten och fick syn på Nils, som först inte kände igen henne. Hon misslyckades i provet men fick hjälp av Nils. Hon ville absolut inte återvända hem. Hur skulle hon försörja sig?

Nils, som kände alla, ordnade arbete åt henne. Turen stod på deras sida. Genom sin skådespelarkamrat Viveka Lindfors fick han höra att hennes far, ägare till Lindfors förlag, var bekymrad. En av hans kontorister hade slutat och han behövde omedelbart en ny. Den som sagt upp sig var Astrid Lindgren. Hon och Zarah Leander kom alltså att nöta samma kontorsstol.

Att dottern ägnade sig alltför mycket åt en ung skådespelare spred sig till Saras föräldrar i Karlstad. Flickan kallades hem men i familjens stora våning låg Saras rum precis intill entrén. Inför varje veckoslut skickade Sara sin portnyckel till Nils i Stockholm och så kunde han osedd smyga in på natten och tassa ut tidigt på morgonen. Det slutade med giftermål när första barnet, Boel, var på väg.

Stjärnan föds

Det nygifta paret togs emot med öppna armar i Risinge prästgård av Nils föräldrar. Tiderna var bistra för skådespelare. Nils hade svårt att få engagemang och hade tid att även ägna sig åt sin hustrus karriär.
Han hade sinne för marknadsföring. När Zarah skulle uppträda i någon mindre landsortstad såg Nils till att ingen skulle kunna undgå att märka det. Överallt sattes det upp affischer med Zarahs bild. När hon själv anlände kunde hon känna sig som en stjärna. Alla talade om henne och överallt möttes hon av sin egen bild.

Lämnade Nils men behöll hans namn

Nils och Zarahs äktenskap blev inte långt. De gifte sig 1927 och skilde sig 1932. Zarah gifte om sig med John Forsells son Vidar men behöll namnet Leander och gjorde det världsberömt. Barnen fick den nya mannens efternamn Forsell.

Nils led mycket av att inte få ha någon kontakt med barnen. När Nils var gammal och bodde i Lund tipsade jag honom om att han borde läsa Abbe Bonniers memoarer. Han blev rörande tacksam!
I ett kapitel skriver Abbe Bonnier om Nils och Zarahs son Göran, som hade lyckats få ett Bonnierägt fallfärdigt pappersbruk att bli ett riktigt vinstgivande företag. Nils blev mycket stolt över sin son. Att Göran fått denna chans berodde på att han var gift med Charlotte, dotter till Abbe Bonnier. Zarah hade inte några barn med sina båda andra äkta män men Nils fick tio barn.

När var hur

Nils skådespelarkarriär avbröts tidigt men han var en mästare på att lyckas i olika branscher. Som anställd hos Abbe Bonnier initierade han ett film- och biograflexikon som gav miljonvinst åt företaget. När den danska succéårsboken Hvem, hvad, hvor skulle få en svensk motsvarighet var det Nils som kom på dess svenska titel: När, var, hur.
En kort tid hade han ett eget bokförlag. Varken han eller hans kunder anade att den unge man som levererade böckerna skulle komma att bli en stor operasångare: Nikolai Gedda.

Långt efter pensionsåldern arbetade han mycket framgångsrikt som ackvisitör på Sydsvenska dagbladet.
Nils och Zarah gick skilda vägar men till Zarahs begravning skickade Nils en enkel bukett bestående av tre rosor: Med tack för mycket länge sedan.

 
Margareta Wickström