Seved Ribbing 1845- 1921, Maria, född deVylder, 1842-1910.
Barn: Sigfrid (agronom), Maria (gift Darcus),  Lännart (professor) och Estrid (gymnastikdirektör) .

Uppväxt

Seved tillhörde en urgammal adlig ätt. Han var den förste sonen i syskonskaran men hade äldre systrar. Efter faderns död blev han släktens huvudman. Fadern var kammarherre och expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet. Han var sträng, modern mild och religiös. Syskonen Ribbing fick en god men något hård uppfostran. Maten var enkel, kläderna få och fick inte slitas ut i förtid. Att familjen var välmående fick inte göra att barnen blev bortskämda. Seved var liten och oansenlig till det yttre och till vardags oftast klädd i gamla slitna kläder och en skärmmössa av grå vadmal men hade en stor naturlig auktoritet och närmast lysande stark utstrålning. Hans egen mor beskrev honom så här. "Ack, det är ingenting att se. Det är en liten, ful rödhårig gosse". Många vittnesmål finns om hur förvirrande det första intrycket varit. Kan detta verkligen vara den store professorn?

Maria de Vylder växte upp i en familj utan förmögenhet. Hennes förfäder kom från Belgien. Fadern var språklärare. På egen hand lyckades hon finna en utbildningsväg öppen för kvinnor. När hon var sjutton år skrev hon in sig i den då nyöppnade "Lärokursen för fruntimmer". Sina studier fortsatte hon sedan vid det nybildade Lärarinneseminariet och blev därefter lärarinna vid Normalskolan för flickor i Stockholm. Hon hade blivit bekant med Fredrika Bremer, som imponerad av hennes intelligens och kunskapstörst, gjort henne till sin skyddsling.

Fredrika Bremer och hjärtats fysiologi

Seved Ribbing tog studenten i Stockholm och studerade sedan i Uppsala där han 1871, vid 26 års ålder, promoverades till medicine doktor. Tillsammans med sin familj tillbringade han sina somrar vid Årsta strand. Där blev han god vän med Fredrika Bremer, som bodde på Årsta herrgård. Hon upptäckte att han var en god talare och bad honom hålla föreläsningar på herrgården. Till dessa bjöd hon in sin unga skyddsling Maria de Vylder. Att Seved och Maria sedan förenade sina öden lär Fredrika Bremer både ha förutsett och önskat.
Enligt vissa källor ska Seveds första föredrag ha haft titeln: Hjärtats fysiologi, men det är antagligen en efterkonstruktion. De gifte sig 1871 efter det att Seved blivit medicine doktor.

Simrishamn

Efter bröllopet gav sig de nygifta ut på en årslång studieresa.  Den höll på att sluta illa. I Wien insjuknade Seved i smittkoppor. Han var allvarligt sjuk men tack vare Marias ömma vård och sin goda fysik tillfrisknade han.
Väl hemma igen tillträdde Seved en tjänst som lasarettsläkare i Simrishamn. I sju år verkade han där. Åren i Simrishamn mindes paret Ribbing med värme. Deras första barn föddes och Seved Ribbing var en mycket omtyckt läkare. Trots att han var ung och ny i yrket blev han en av östra Skånes mest anlitade läkare. I hans väntrum fanns hjälpsökande från alla samhällsklasser. Hans arbetsbörda bör ha varit stor men själv sade han att han under åren i Simrishamn hade haft det så lugnt att han hade haft tid att tänka och samla kunskap. Att han senare i livet kunde hålla föredrag i praktiskt taget alla ämnen sade han sig ha det stillsamma åren i Simrishamn att tacka för.

Lund

År 1879 utnämndes Seved Ribbing till e.o. professor i pediatrik i Lund och 1888 blev han professor i praktisk medicin. Att han sökt sig till Skåne kan ha berott på att han var markägare där. Han hade ärvt  en del av lantgården Östra Glimminge, som ursprungligen tillhört Glimmingehus och varit i släktens ägo sedan urminnes tider. Trots att han var stadsbarn hade han goda kunskaper om lantbruk och kreatursskötsel.

Spoletorp

Familjen Ribbing skaffade sig ett stort hus i vad som då var i utkanten av staden. Huset finns fortfarande kvar men är skymt av ny bebyggelse. Det heter Spoletorp och ligger vid Spolegatan. Maria Ribbing blev snabbt en av de ledande i stadens frivilliga hjälparbete. På Spoletorp hade man gäster från samhällets alla skikt. Den ena dagen kunde det sitta nobelpristagare och andra vetenskapsmän runt middagsbordet, den andra barn från någon fattig familj där modern blivit sjuk. Hemmet stod öppet för alla. Maria Ribbing hade tid för allt och alla. Spoletorp fungerade både som ett kulturcentrum och ett socialkontor. Man kunde få hjälp vare sig det gällde svåra personliga problem eller akuta penningbekymmer. Det hände till och med att dåtidens kändisar, från övriga delar av landet, sökte sig till Spoletorp för att få lugn, ro och avskildhet. Förutom att sköta sitt stora hushåll med alla gäster orkade och hann Maria vara ordförande i Lunds KFUK, verksam styrelsemedlem i elva föreningar och medlem i ytterligare ett tjugotal. Flera verksamheter har tillkommit på hennes initiativ: Lunds KFUK, Svenska kyrkans församling i Köpenhamn och Ribbingska sjukhemmet.
Gästfriheten i familjen Ribbings hem var obegränsad. Seved Ribbing tog hand om sina studenter även utanför föreläsningssalen. En bland studenterna vanlig åkomma han alltid genast kunde bota var den så kallade  kassafebern. Ingen behövde gå ifrån Spoletorp utan att ha fått de värsta pengabekymren ur världen.
I början av sina medicinska studier tycker sig en del studenter lida av de sjukdomar de läser om. Professor Ribbing undersökte dem noggrant och de kunde lättade lämna mottagningen och fortsätta sina studier. När de skulle betala kunde det låta så här: Hur mycket är jag skyldig? Ingenting för studenter. Kom gärna igen kandidaten! En ung man som absolut ville göra rätt för sig fick av sin gamle professor svaret: Nej, nej! Vi studenter måste hålla ihop. Över huvudtaget var regeln att man betalade efter förmåga. En gång var professor Ribbing ute på landet för att hjälpa en småbrukarhustru. Man hade haft besök av en annan läkare från Lund. När bonden frågade vad han var skyldig undrade professor Ribbing hur mycket hans kollega hade fått. 200 kr svarade bonden. Då lade doktor Ribbing sin hand på hans axel och sa: "Då får det vara betalning för oss båda två". 

Ribbingska sjukhemmet

Det var inte Seved utan Maria Ribbing som hade hört talas om förste stadsläkaren Adolf Grape i Gävle och hans arbete för att förbättra levnadsvillkoren för de gamla. I en utrymd lasarettsbyggnad hade han skapat ett hem för sjukliga åldringar. Hon bjöd honom till Lund och makarna Ribbing lät sig inspireras till att försöka åstadkomma ett liknande hem i Lund.
Efter att i flera år ha samlat in pengar kunde man 1901 bilda "Föreningen för vård av obotligt sjuka i Skåne". Den 6 oktober 1902 kunde föreningen ta emot sex äldre personer i ett mindre hus på Kävlingevägen 36 (huset finns fortfarande kvar). Verksamheten växte snabbt eftersom behovet var stort. Som mest lyckades man bereda plats för14 gamla i det helt omoderna huset. Föreningen ägde inte fastigheten utan måste betala hyra. Den lilla personalstyrkans sammanlagda årsinkomst uppgick till ungefär samma belopp som hyreskostnaden – drygt 700 kr.. Ett eget, större och modernare hus var nu föreningens mål och den 17 maj 1914 kunde kronprinsessan Margareta lägga grundstenen till den byggnad, som sedan kom att heta Ribbingska sjukhemmet.

Professor, praktiserande läkare, folkbildare, inspektor för Göteborgs och Värmlands nationer

Seved Ribbings arbetsbörda var inte lättare än hustruns. Förutom de ovannämnda arbetsuppgifterna hade han ett antal andra uppdrag. Han var ordförande, styrelsemedlem eller bara medlem i ett stort antal föreningar, läkare på Ribbingska sjukhemmet, ledamot i kommunfullmäktige i 21 år och i landstinget i 12 år, ordförande i lasarettets direktion, prorektor och sedan rektor för Lunds universitet (1904-1907), verksam inom kyrkan. Han var också författare till böcker som fick stor spridning: Terapeutisk recepthandbok för studerande och läkare (1894), Livförsäkringsläkarens handbok och framför allt Den sexuella hygienen och några av dess etiska konsekvenser, 1888 (35 upplagor, 8 språk). Trots att han, enligt vårt sätt att se, inte alls hade någon liberal inställning till sexuallivet kritiserades han av sin samtid. Det var anstötligt att över huvudtaget tala öppet om sådana saker.
Det finns många vittnesbörd om hur uppskattad han var som professor och som läkare. När professor Ribbing började undervisa saknade medicinarna föreläsningssal. Undervisningen fick ske i sjuksalarna inför patienterna. Under lektionerna var han noga med att så gott han kunde undvika att oroa patienterna. Hans metod var att tala latin när han måste tala om något som kunde störa de sjuka. Genom att låta studenterna vara med på ronderna lärde de sig läkaretik. De fick se hur en god läkare fungerar i praktiken

Folkbildare

Seved Ribbing var inte fientligt inställd till socialismen. Gärna skulle han vara med om att upprätta en socialistisk stat om något kunde vinnas därmed, vilket han inte trodde. Den sociala nöden skulle inte utrotas. Han trodde mera på en förbättring genom folkbildning som skulle frigöra människans inneboende krafter. Den obligatoriska folkskolan borde få en frivillig fortsättning. Själv var han flitig föreläsare och folkbildare. Tillsammans med Nils Lundahl organiserade han en omfattande föreläsningsverksamhet. Under en vecka kunde han hålla föredrag i så vitt skilda ämnen som: Maria Stuart, Petter Wieselgren och nykterheten, Struphuvudets uppbyggnad och talet, Den agrara frågan.
Lunds stad har hedrat både Seved Ribbing och Nils Lundahl genom att uppkalla gator efter dem. Att dessa vägar korsar varandra kan ses som en symbol för deras mångåriga samarbete. Nils Lundahl blev hedersdoktor i den filosofiska fakulteten, Seved Ribbing i medicinska, juridiska och teologiska. När han blev teologie hedersdoktor skrev en vänsterinriktad tidning: "Det är gott! Så får då äntligen teologiska fakulteten, om också blott honoris causa, en sann och verkligt god kristen bland sina doktorer!" 

Ett halvfärdigt föredrag på skrivbordet  1910 gick Seved Ribbing i pension men fortsatte sitt arbete som privatpraktiserande läkare och som läkare på Ribbingska sjukhemmet till sin död vid 76 års ålder. Sina sista elva år levde han utan sin Maria, som hade gått bort 1910. Han var verksam in i det sista. En söndag i februari 1921 fann man honom medvetslös i arbetsrummet. En hjärnblödning hade satt punkt för hans liv just som han höll på att skriva manus till ett föredrag han skulle hålla för en grupp ungdomar.

Margareta Wickström