Mäster vid 15 års ålder

Redan vid 15 års ålder påbörjade Nils Lundahl sitt yrkesliv. Så här gick det till när skomakaresonen blev skollärare:
En höstdag år 1873, då Nils var 15 år gammal, kom en bonde åkande till hans föräldrahem, skomakarmästarverkstaden i Lunnarp, och frågade om han ville bli lärare för barnen i Stenby. Lönen var fem riksdaler i månaden och allting fritt. 15-åringen hade lärt i en blandad små- och folkskola och dessutom hade han gått och läst. I hans fars boksamling hade funnits ett par arbeten i historia och geografi, som han samvetsgrant studerat. Detta var hans utrustning och nu kom han till Stenby.

Något skolhus fanns inte utan undervisningen skulle ske i hemmen hos de tio familjer, vilka hade barn i skolåldern. Och det blev så bestämt, att om en familj hade ett barn, skulle läraren bo där och skolan hållas där under en vecka, om familjen hade två barn, skulle hemmet under två veckor vara skola och så vidare. Hela barnantalet var 17, och det dröjde följaktligen 17 veckor innan kringflyttandet var färdigt och skolan åter fick börja i det första hemmet. Man höll till i det enda rum, som kunde uppvärmas, stugan ; det var familjens allt i allo, och samtidigt som undervisningen pågick satt husets kvinnor i samma rum och kardade ull, spann och vävde och kokade maten. Ja, när vinterkölden var särskilt sträng kunde det någon gång hända att gårdens husdjur fick lov att tas in i skolsalen. En gång hade den unge skolmästaren sålunda jämte skolbarnen till åhörare en kalv, en tacka med två lamm samt några smågrisar. (Källa VSLÅ 1940 sid. 133-137, Josephson, Ragnar, Nils Lundahl).

Folkskollärare

Det kan inte ha varit lätt för den unge pojken i början. Allt fick han göra själv. Det fanns varken schema eller skolböcker. Så bra klarade han alla svårigheter att han beslöt att fortsätta på lärarbanan. Han vandrade därför hösten 1875 hela den långa vägen från sitt hem i Lunnarp vid Kverrestad i Tomelilla kommun till Lund för att söka in vid Folkskollärareseminariet där. Nyss fyllda 20 år utexamineras han därifrån.

Redan 1880 blev Nils Lundahl ordinarie folkskollärare i Lund. Förutom detta sitt ordinarie arbete var han verksam på en mängd andra områden. Han satt i eller initierade så många kommittéer att man skämtsamt sade att Lundahl och kommitté var synonymer.
1883 blev han tillsyningsman för arbetsplatser med minderåriga arbetare. 1884 upprättade han Lunds arbetareinstitut och blev 1885 dess föreståndare. Dess kurser innebar en möjlighet för även de allra svagaste i samhället att skaffa sig kunskap. I en av kurserna 1888 kunde fem av deltagarna varken läsa eller skriva.

Samarbete med universitetet

Han utnyttjade att Lund är en universitetsstad och startade 1893 tillsammans med professor Seved Ribbing akademiska sommarkurser, främst avsedda att stimulera intresserade folkskollärare till frivillig vidareutbildning, samt populärvetenskapliga föreläsningsserier runt om i Skåne. 1897 initierade han bildandet av den första centralbyrån för populärvetenskapliga föreläsningar och blev dess ordförande. Centralbyrån var universitetets första riktiga satsning på ett folkuniversitet.

Föreläsningskonsulent för hela riket

Ryktet om hans enastående organisationsförmåga, arbetskapacitet och idérikedom spred sig.  År 1911 blev han särskild föredragande för föreläsningsärenden i ecklesiastikdepartementet och konsulent för föreläsningsverksamheten i hela landet. Denna tjänst hade ifrågasatts av de styrande i Stockholm men när det stod klart för dem att det var Nils Lundahl som skulle åtaga sig uppdraget ändrade man inställning.

Motion om kolonilotter

Förutom att vara lärare och folkbildare på riksnivå var Nils Lundahl även politiskt engagerad. Från 1893 var han ledamot av stadsfullmäktige, från 1909 i dess beredningsutskott, 1899-1906 ledamot av hälsovårdnämnden och under en följd av år landstingsman för Lund.
År 1904 föreslog han i en motion i stadsfullmäktige att man skulle ta en av de fäladslotter staden just löst in och iordningställa den till kolonilotter. Efter att tillsammans med professorn i botanik Bengt Jönsson ha utrett frågan vann hans förslag bifall i stadsfullmäktige 27 maj 1904. Resultatet blev Lunds första koloniområde: Öster 1 vid Dalbyvägen.

Drivande  kraft i många styrelser

Många var de styrelser han var ledamot av t.ex. Sveriges allmänna folkskollärareförening, där han var tongivande och Malmöhus läns sinnesslöanstalt och andra styrelser med handikappanknytning.
Att vara ett styrelseproffs uppfattas idag närmast som något negativt men Nils Lundahl gjorde stora insatser överallt där han hade inflytande. Hur hann han med allt? Han måste ha haft nytta av sin organisationsförmåga även när det gällde att planera sitt eget liv. 

Läroböcker

Förutom ovannämnda verksamheter sysslade han även med att skriva läroböcker. Hans räkneböcker använde man i folkskolorna från 1920-talet fram till 1950-talet. Som medförfattare hade han seminarieadjunkt Lars Teodor Larsson och i vissa upplagor även docent Julius Möller.
Här är några övningsuppgifter från Räknebok för folkskolan av L. T. Larsson och N. Lundahl, 4 uppl. 1923. Boken är full av exempel på hur författarna passar på att ge barnen kunskaper i andra ämnen samtidigt som de övar sig att räkna: Skåne omfattar 112 kvadratmil 74 kvadratkilometer, och Småland upptager en yta av 316 kvadratmil 60 kvadratkilometer. Huru mycket utgör skillnaden i storlek mellan dessa landskaps ytor? - Carl von Linné föddes år 1707 och dog 1778. Hur många år blev han? Ibland är räkneuppgifterna uppfostrande: Under en lek råkade några gossar slå sönder en ruta som kostade 2 kr och 70 öre. Huru mycket kom var och en att betala, då de voro fem och betalade lika mycket alla? Någon gång kunde talen få barnen att drömma om godsaker: Huru många hekto konfekt kan man få för 2 kr och 80 öre om varje hekto kostar 35 öre? Det är inte förvånande att böckerna så länge var populära i folkskolorna. 
Tillsammans med professor Henrik Schück gav han ut Läsebok för folkskolan. Eftersom han både var läroboksförfattare och föreningsman är det följdriktigt att han blev ordförande i skolboksförlaget Skriv- och ritboksab. Förutom dessa böcker skrev han så mycket att förteckningen över hans skrifter upptar flera sidor.

Hedrad av både stad och universitet

För sina insatser inom pedagogiken och folkbildningen blev han 1929 filosofie hedersdoktor. Lunds stad har även visat sin tacksamhet och uppskattning genom att ge en gata hans namn: Nils Lundahls väg.

Margareta Wickström