Görvel Fadersdotter Sparres liv omspänner nästan hela 1500-talet. Hon föddes en bit in på seklet och dog inte förrän 1605. Fadern hette Fader Sparre till Hjulsta i Uppland och modern Bodil Knutsdotter. Hon tillhörde den norska Giskeätten, ägde 192 gårdar och var en av Nordens rikaste kvinnor. Båda föräldrarna dog tidigt och Görvel var redan vid tre års ålder föräldralös.

Första giftet

Många ville gifta sig med den rika arvtagerskan. När Görvel var runt tjugo år blev hon bortgift med den jämnårige Peder Nilsson Grip till Fållnäs i Södermanland. Godset ligger alldeles intill Mälaren. Det skulle visa sig vara ödesdigert. Efter endast ett års äktenskap blev Görvel änka. Hennes man hade omkommit på Mälarens is.

Andra giftet

Gustav Vasa, som var släkt med Görvel, tog sig nu an den unga änkan. Hon fick komma till hans hov. När en rik och mäktig medelålders änkling kom som danskt sändebud till Stockholm passade kung Gustaf på att förbättra sina förbindelser med Danmark. Han gifte bort sin unga fränka med denne man - det danska riksrådet Truid Gregersen Ulfstand, som var stor jordägare, änkling, ca 25 år äldre än Görvel och hade fyra söner och tre döttrar. De bosatte sig på Varbergs slott, som Truid hade som förläning. När Görvel väntade sitt första och enda barn var Truid tvungen att bege sig till Malmö. Han blev kvarhållen i Skåne eftersom han blivit inblandad i Grevefejden. Under tiden såg svenskarna sin chans. Varbergs slott erövrades och Görvel måste föda sitt barn med maken frånvarande och slottet intaget av främmande makt. Truid återvände så småningom och befriade sin hustru och lille son Niels. Görvel lämnade Varberg och bosatte sig, med sonen, på makens slott Torup. Hon lät påbörja bygget av den renässansborg som ännu finns. Torup skulle bli sonens en gång, var det tänkt. Truid levde ett för tiden normallångt liv och dog 1545. Görvel bör då ha varit i 40-årsåldern. 

Tredje giftet

Hon gifte sig en tredje gång. För första gången tycks hon ha fått välja make själv. Även han var riksråd och mycket rik. Han hette Lave Brahe till Krageholm. Herr Lave och fru Görvel lät sig avporträtteras av konstnärer tillhörande van Paaskes verkstad. Man har lyckats fånga de avbildades karaktärer. Fru Görvel har en stram hållning med armarna intill kroppen och händerna ihop. Hennes ansiktsutryck är allvarligt och ögonen stora och sorgsna. Herr Lave däremot intar en ledig ställning, slår inbjudande ut med sin ena hand, har glada ögon och ler lite grand. Tavlorna finns numera i Lunds domkyrka vid herr Laves och fru Görvels gravvårdar. Deras äktenskap var säkert lyckligt. Ett yttrande fru Görvel fällt har gått till eftervärlden. Det ger en skrämmande bild av hennes andra äktenskap men en desto ljusare av det sista. Hon lär ha sagt: "Hellre vill jag vara i helvetet med herr Lave än i paradiset med herr Truid". 

Niels, Görvels enda barn dör

1548 deltog Görvels son Niels - 13 år - tillsammans med sin styvfar Lave Brahe i Christian III:s dotters (prinsessan Anna) brudtåg till Sachsen för giftermål med hertig August. På hemvägen insjuknade Niels och dog. Hans halvbror Lave Truidsen Ulfstand anklagade Lave Brahe för att ha förgiftat honom. Kistan öppnades och det visade sig att pojken dött av pest. Efter arvstvist med styvbarnen förlorade Görvel Torup, det slott hon låtit bygga med tanke på sin son.

Fru Görvels egendomar

1554 fick Lave Brahe egendomsbrev på Stäket i Lund. Han dog 1567 på Krageholm, där han och Görvel mestadels lär ha vistats. När det blev för mörkt och ödsligt på Krageholm tog sig herr Lave och fru Görvel en tripp till sitt hus i Lund. Att fru Görvel trivts i Lund kan man sluta sig till. Hon bosatte sig som änka efter herr Lave på Stäket och utvidgade redan året efter herr Laves död genom att köpa till den södra granntomten. Även herr Laves släktingar tyckte om gården i Lund. De lyckades, genom att förhandla med fru Görvel, få till stånd ett avtal som innebar att Lave Brahes släktingars arvingar skulle ha rätt att köpa Stäket för 1000 riksdaler efter fru Görvels död. Efter att för tredje gången ha blivit änka sysslade fru Görvel med att omdisponera sinförmögenhet. Hon bytte ut sina norska gods till den danska kronan och erhöll bl.a. Värpinge huvudgård (nuvarande Trollebergs gods), Börringe kloster och tre kapitelgårdar i Lund. 1601 testamenterade hon alla sina egendomar i Sverige och Danmark till den danska kronan (för att förhindra att släktingarna fick något). Hon var god vän med först Fredrik II sedan Christian IV. Efter att ha bott en tid i Lund drog hon sig tillbaka till Börringe kloster och levde där tills hon dog 1605, vid 96 års ålder. Hon lämnade ett gott rykte efter sig bland sina underlydande. I Domkyrkan ligger hon jämte Lave Brahe i Peder Lykkes kapell. Efter hennes död kallades det fru Görvels kapell. Det visar hennes ställning i Danmark. Som universalarvinge ärvde Christian IV Stäket. 1609 begärde Peder Brahe till Krageholm, Laves brorson, med stöd av förlikningsbrevet 1567 att få köpa gården för 1000 riksdaler. Det beviljades honom.

Glada dagar i Lund

På 1500-talet hade de förmögnaste förutom sina gods ofta någon fastighet inne i staden. Liksom dagens jetsetare har lägenheter i Paris och New York hade deras föregångare stadsgårdar i exempelvis Lund. Fru Görvels liv, som var kantat av sorg (föräldralös vid tre års ålder, änka första gången efter ett års äktenskap, barnlös då ende sonen dog vid tretton års ålder) var kanske som bäst när hon och hennes man Lave (den ende hon valt själv) bodde på sin stadsgård i Lund. Det känns bra att tänka sig att denna hårt prövade kvinna kanske fick en tid av lycka i det gamla fina hus, som nu heter Stäket.

Margareta Wickström