Lunds första professor i astronomi

Bland de professorer som var med från början, det villl säga när Lunds universitet grundades, är det bara en som fått äran att ge namn åt en gata i Lund nämligen Anders Spole. Han utnämndes 1667 till professor i Matematik med astronomi, fysik och navigation. Hans tid i Lund blev inte lång. Redan 1676 tvingades man lägga ned verksamheten vid universitetet då krig utbrutit. I likhet med merparten av lärarkåren återvände Anders Spole inte när lärosätet omsider åter öppnades.

Resor i Europa

Anders Spole hade inte meriterat sig till sin professur på det sedvanliga sättet, det vill säga enbart genom universitetsexamina. Han hade visserligen med framgång studerat vid både universitetet i Greifswald (svenskt sedan Westfaliska freden 1648) och i Uppsala men hade därutöver företagit bildningsresor genom Europa.
Åren 1664-1667 reste han med två bröder Siöblad som deras lärare. De besökte Holland, England, Frankrike och Italien. Vid slutet av sitt liv skrev han en visserligen kortfattad men detaljerad självbiografi. Vi kan därför följa honom i spåren. Överallt besöker han ortens lärda män och forskare. Med ungt och vaket sinne tar han till sig all kunskap han kan få direkt från källan genom samtal med lärda professorer, munkar och även skickliga hantverkare.
I Paris lär han sig glasslipning. Som professor i Lund lät han sedan bygga Sveriges första observatorium. Dess stora teleskop (32 fot, cirka 10 meter) hade han tillverkat själv. Han hade ju lärt sig glasslipning och kunde därför forma linserna.
Eftersom han reste tillsammans med två unga adelsmän öppnades inte bara den akademiska världen för honom utan även den aristokratiska . De är flera gånger gäster hos kungar och furstar. Kontrasten blir stor när han sedan berättar hur de tar sig fram till fots till exempel. hela vägen från Rouen till Paris. Det var riskfyllt och strapatsrikt att resa. Ibland stormade det så att skeppet nästan förliste, ibland rådde en sådan stiltje att båten stod stilla och mat och dryck tog slut långt innan man nådde land. Farsoter och jordbävningar lyckades de med nöd och näppe undslippa. Själv kom han hem med hälsan i behåll men för andra unga studenter gick det sämre. I Paris fick han i uppdrag föra stoftet av en ung svensk adelsman, som studerat i Paris, hem till Sverige.

Familj

År 1667 utnämns han till professor vid det nyinrättade lärosätet i Lund. Genom att han nu både hade en hög ställning i samhället och kunde försörja en familj begav han sig raka vägen till sina hemtrakter för att fria. Kyrkoherden i Barnarp, vid Jönköping, Laurentius Lindelius samtyckte till äktenskap med dottern Martha. De gifte sig 1669 och flyttade in i det hus Anders Spole låtit bygga i Lund. Det låg i det som nu är det sydöstra hörnet av Winstrupsgatan / Sankt Petri kyrkogata. Här uppförde han sitt observatorium.
Spoles två äldsta barn är födda i Lund. Gunilla, hans förstfödda, gifte sig med professor Nils Celsius och fick sonen Anders som gjort namnet Celsius oförglömligt.

Det var svårt för universitetets professorer att få ut hela sina löner. Spole, liksom flera andra lärare, drygade ut kassan genom att hyra ut rum till studenter. Med sina 21 inackorderingar kan man nästan säga att professor Spole bedrev pensionatsrörelse. 

En ny världsbild

Slutet av 1600-talet var mycket turbulent. Det var inte bara kriget som vållade oro. En helt ny världsbild höll på att växa fram. Den var det inte helt lätt att få att passa ihop med Bibelns. För professor Spole som var astronom var det en svår balansgång. I Lund förespråkade han den nya världsbilden men i Uppsala gav han så sent som på 1690-talet ut läroböcker där han reserverar sig mot det kopernikanska systemet. 

Skånska kriget

När Lunds universitetet var stängt erhöll Anders Spole uppdrag för kungen - Karl XI. Han förstärkte befästningarna vid Jönköping, byggde och försvarade en skans vid Hyltebruk längs den gamla gränsen mot Danmark. Han deltog i underrättelsetjänsten och 1677 i slaget vid Landskrona, som svenskarna vann. Samma år 24 juli fick han i ett kungligt brev rätt att "niuta på alla de frälses hemman" och "adelig frihet för hustru och barn". Året dessförinnan hade Karl XI utfärdat fullmakt för Spole på häradshövdingetjänsten i Sönnerbo. 

Uppsala

År 1679 blev han professor i matematik (mathesios) i Uppsala, en tjänst han behöll livet ut. Spoles hus i Lund och dess observatorium hade förstörts under kriget men tuben, det långa teleskopet, fanns kvar. Den placerade han i det observatorium han byggt i Uppsala. Genom eldsvåda försvann även detta observatorium 1702, tre år efter Spoles död.

Småland

Kontakten med hembygden släppte han aldrig. Han ägde två gårdar i Småland: Stora Spånhult vid Barnarp och Möckeläng i Byarum. Att han vistats där ofta framgår både av hans självbiografi och av att en del anekdoter om honom fortfarande lever kvar i bygden. Av de nio barnen är de två äldsta, Gunilla och Anna, födda i Lund, nummer tre, Laurentius, i Jönköping, nummer fyra, Petrus, i Byarum och de övriga Helena, Maria, Andreas, Marta och Christina i Uppsala. De två söner, som uppnådde vuxen ålder blev 1715 båda adlade och antog namnet Rosenborg.
Efter att i sin ungdom ha rest runt i Europa utforskade han på äldre dagar (1695 fyra år innan han dog ) den norra delen av Norrbotten. På kungens uppdrag gjorde han mätningar vid polcirkeln.
Anders Spole föddes i Målen, Barnarps socken 10 juli 1630 och dog i Uppsala 1 augusti 1699, 69 år gammal efter ett, för den tiden, tämligen långt och mycket rikt liv. Han var av bergsmanssläkt. Hans farfar hade kommit till Småland från Dalarna för att bryta malm och fadern var en skicklig bergsman vid Taberg.
Spole hade i sin ungdom varit beroende av ekonomisk hjälp. Genom välgörare, stipendier och informatorstjänster i adliga familjer hade han inte bara lyckats bedriva studier i både Sverige och Tyskland utan även kunnat knyta viktiga kontakter. Han blev så småningom tämligen välbärgad och försökte i sin tur hjälpa begåvade unga män. Nu kunde han, som själv hade biståtts i sin ungdom, tacka genom att agera välgörare åt andra.

Margareta Wickström