Baletten som konstform uppstod i Italien på 1500-talet. Vid furstarnas hov framförde adeln hovbaletter som var en blandning av dans, mim, sång, deklamation och teater. På 1500-talet tog Katarina av Medici baletten till Frankrike där hovbaletten fortsatte att utvecklas och nådde sin höjdpunkt under Louis XIV:s regeringstid.
På 1600-talet förändrades baletten och steg och rörelser blev så avancerade att det krävdes mycket träning för att bemästra dem och professionella dansare tog plats på dansscenerna. På 1600-talet fastställde Pierre Beauchamps de fem grundpositionerna som fortfarande är grundläggande inom den klassiska baletten.
Under 1700-talet skapades den dramatiska dansen, ballet d'action, där storyn berättas enbart med dans och mim och utan inslag av varken tal eller sång.
I början av 1800-talet fick baletten många av de drag som idag karaktäriserar klassisk balett. Svenskättade Marie Taglioni blev med sin tåspetsdans en symbol för romantikens kvinnliga ballerinor som svävade fram över dansgolvet likt eteriska sagoväsen. I slutet av 1800-talet var Ryssland ledande inom den klassiska baletten. Kring sekelskiftet stagnerade baletten i formalism.
Med Ryska baletten, Ballets Russes, vitaliserades balettkonsten. Balettens längd och uttrycksform bestämdes av innehållet och Ballets Russes samarbetade med avantgardistiska konstnärer som bidrog med scenografi och kostymer. Baletterna En fauns eftermiddag och Våroffer, båda med en experimenterande Nijinsky i huvudrollen, blev stora skandaler vid uruppförandet men räknas idag som klassiker. Även Svenska baletten, Les Ballets Suédois, arbetade tillsammans med författare och konstnärer och blev med sin Varför inte tvärt om-filsofi nyskapande inom baletten.
Isadora Duncan motsatte sig den klassiska balettens strikta former och var en pionjär inom den friare dansen. Hon dansade barfota och byggde sin koreografi på människans naturliga rörelsemönster.
I Sovjetunionen blev balett en folkkonst med ideologiska förtecken som framfördes på nya scener som cirkusar och utomhusteatrar. Under första halvan av1900-talet fick fridansen sitt stora genombrott. Efter andra världskriget förenades klassisk balett och fridans allt mer och idag används oftare begreppet contemporary dance som innebär en koreografisk frihet men en klassisk teknik.
Söktips
Ämnesord: Balett, konstnärlig dans, klassisk balett, fri dans
Vid sökning av inspelningar eller noter: baletter
Böcker på Folkbiblioteken i Lund
Tidskrifter
Tidskrifter på Folkbiblioteken i Lund:
Tidskriftsartiklar
- Artikelsök innehåller referenser till artiklar. (söker i ca 580 svenska dagstidningar och tidskrifter från 1979 och framåt). För artiklar om balett och dans sök på "balett inte teaterrec".
För recensioner av dansföreställningar sök på "balett teaterrec".
- Ebsco en amerikansk databas som innehåller artiklar ur ca 4.000 engelskspråkiga tidskrifter. Av artiklarna finns 1 250 i fulltext (från 1990 och framåt). Även 40 referensböcker i fulltext.
- I Mediearkivet finns fulltexter ur ett trettiotal svenska tidningar och tidskrifter samt nyhetsinslag från TT
Mediearkivet hemifrån
Videor på Folkbiblioteken i Lund
Musik på Folkbiblioteken i Lund
Länkar
Speciallänkar
Dansare och koreografer
- Ari, Carina
- Bournonville, August
- Duncan, Isadora
- Fokine, Michel
- Fonteyn, Margot
- Graham, Martha
- Massine, Léonide
- Nurejev, Rudolf
- Pavlova, Anna
- Taglioni, Marie