Boken Timmarna av Michael Cunningham ligger till grunden för den Oscarsbelönade filmen med samma namn. Boken är inspirerad av Virginia Woolfs roman Mrs Dalloway, och har fått intresset för Virginia Woolf att väckas på nytt. Detta nyväckta intresse kan Nigel Nicolsons biografi över Virginia Woolf som har utkommit i år sägas vara ett tecken på.

Virginia Woolf 1882-1941 var en engelsk författarinna som är ständigt aktuell. Virginia Woolf växte upp i en litterär atmosfär, hennes far Sir Leslie Stephen var en välkänd journalist med många vänner inom litteraturens värld. Virginia fick en för sin uppväxttid mycket liberal utbildning, bl. a. privatlektioner i grekiska och latin. Hon fick även tillgång till sin fars stora privata bibliotek. Virginia Woolf menade dock själv att stora skillnader gjordes mellan hennes och brodern Thobys utbildning. När Virginia Woolfs mor Julia dog 1895 innebar det förutom sorgen över en förlorad förälder också att hon fick se fadern bli en helt annan person. Detta ledde till att Virginia Woolf fick sitt första sammanbrott. En serie dödsfall inom familjen ledde till flera sådana.

Virginia Woolfs författarskap kännetecknas bland annat av Inre monologer (Stream of Consciousness) och ett lyriskt bildspråk. Hon tog aktiv del i kvinnokampen. I essän Ett eget rum, utvecklade hon tankar om kvinnans ställning ur ett feminististiskt perspektiv. "Who shall measure the heat and violence of the poets heart when caught and tangled in a woman's body?"

Hon fastslog också att "en kvinna måste ha pengar och ett eget rum" (Ur Ett eget rum kap.3) för att kunna skriva litteratur. Hon hyllade även den androgyna kvinnan som ett ideal. Själv var hon sällan nöjd med sina böcker och var dessutom mycket känslig för kritik. Virginia Woolf led av återkommande depressioner och begick självmord 1941.

Tillsammans med bland annat systern Vanessa och brodern Thoby var Virginia Woolf medlem av vad som senare skulle komma att bli Bloomsburygruppen, döpt efter deras hem i Bloomsbury. Från början bestod gruppen uteslutande av män, med Thoby Stephen som ledande medlem. Den var en samling löst sammanhållna litteratur- och konstintresserade intellektuella som diskuterade diverse frågor inom litteratur, konst och filosofi och kritiserade de rådande viktorianska konventionerna. Gruppens inflytande avtog kraftigt i slutet av 1930-talet.

Andra kända medlemmar av denna grupp var bland annat författaren E. M. Forster, T.S. Eliot, John Maynard Keynes, konstkritikerna Roger Fry och Clive Bell, systern Vanessas blivande man. Även Leonard Woolf, senare gift med Virginia Woolf, ingick i gruppen och efter en tid även Vita Sackville-West som kom att betyda mycket för Virginia Woolf.

Ett urval böcker

Romaner:

• 1922 Jacobs rum. Romanen som bröt mot det traditionella mönstret för den tidens skildringar av personer. Huvudpersonen skildras genom andra personers "medvetandeström" (Stream of Consciousness).
  
• 1925 Mrs Dalloway. I denna roman fortsätter Virginia Woolf med denna nya stil. Huvudpersonerna skildras under en dag och knyts samman av yttre händelser.
  
• 1927 Mot fyren. Här skildrar Virginia Woolf sina föräldrar och samtidigt försöker hon definiera konstens sanna funktion genom en av huvudpersonerna.
  
• 1928 Orlando. Detta är en hyllning till kvinnan som androgyn varelse och den tar även upp kvinnlighetens problematik.
  
• 1931 Vågorna. Här tar Virginia Woolf steget fullt ut och återger hela romanen genom personernas tankar och känslor s.k. inre monolog.
  Essäsamlingar:
  
• 1929 Ett eget rum. Feministisk essäsamling, där hon bl. a. fastslår villkoren för att kunna skriva.
  
• 1938 Tre Guineas. Ytterligare en feministisk essäsamling där hon ger sin syn på kvinnans ställning i en mansdominerad omvärld.

Filmer baserade på Virginia Woolfs böcker:

• Golven/ Waves 1982
• To the Lighthouse, 1983
• A Room of One's Own, 1990
• Orlando 1992
• Mrs Dalloway, 1997
• Timmarna/The Hours, Oscarsbelönad film 2002 som löst bygger på Virginia Woolfs liv och boken Mrs Dalloway
• Samt dokumentärfilmen War Within: A Portrait of Virginia Woolf, 1996