Hitom himlen är en boktitel som kanske kommer upp i någons medvetande när Stina Aronson kommer på tal. Det är namnet på den roman som blivit den mest kända av hennes romaner, utgiven 1946, ett genombrott - efter många försök? Där hade hon lyckats förverkliga en litterär idé hon arbetat med tidigare: "att lösgöra något av det som är bundet i benämning och fraser?. ett möte på en mark som inte redan är stenlagd och förrödd" ( - citat ur Feberboken, 1931). Marken här är det vida, vida norrländska landskapet med den väldiga himlen och oändligheten av åsar "som väldiga trösklar". Och med en stillhet i livsrummet, där människorna får framträda liksom en och en och möten skapas i rymden mellan människorna: "Detta var närmandets mystiska akt /?./ som när trädets rötter trevar efter varann under jorden".

Man kallar verket ofta en norrlandsroman. Det är sant på så vis att Norrland är miljön, närd av erfarenheter och intryck hos Stina Aronson som flyttat från Mellansverige som läkarhustru till glesbygden utanför Boden. Men den är mer en berättelsediger text än en egentlig roman, där enskildheter mer än epiken skapar laddningen. Lugnet, tystnaden och enkelheten är kvaliteter som mejslas fram i ett lyriskt språk. Det blir ibland civilisationskritik à la Thoreau (Skogsliv vid Walden).

Läsandet kräver tid, koncentration och uthållighet, men ger tusenfalt tillbaka till oss rastlösa som rusar och zappar och tröttnar.

Läs om Hitom himlen i Adolfsson, E.: Hör, jag talar, 2003, s. 150 - 173 och i I gränsland av samma Eva Adolfsson, 1991, s. 300 - 314.

I den sistnämnda artikeln kan man även läsa om Sång till Polstjärnan, en
novellsamling som kom strax efter Hitom himlen. Där visar sig Stina Aronson som en novellens mästarinna: att kunna skildra det mycket stora i det skenbart lilla. Intressant där är också de jämförelser Eva Adolfsson gör mellan olika norrlands- = ödemarksskildrare. Hon nämner Sara Lidman med sin norrländska texter där aktivitet och höga röster präglar bilden men där vildmarken ändå står också för något annat. Att jämföra även med Birgitta Trotzigs öde landskap utanför Kristianstad. Vad står det öde landet för? Vad innehåller det?

Läsa vidare om Stina Aronson kan man även göra med stor behållning i: Caroline Graeskes bok, tillika akademiska avhandling, Bortom ödelandet. En studie i Stina Aronssons författarskap, som utkom 2003. En mera översiktlig studie finns i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. 3, Vida världen. 1996. s. 543-549.